Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Hus, gårdar & slott

Kvarteret Vattenkällan

Kvarteret Vattenkällan, Östra Hamngatan-Kungsgatan-H.Hjörnes plats-Kungsportsplatsen

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 2, tomt 1, Bånge, Tallberg, Warlund, Sandberg
Rote 2, tomt 2, Backman, Nordman
Rote 2, tomt 3, Borgström
Rote 2, tomt 4, Svensson, Hultman, Blom, Borgström, Jönsson
Rote 2, tomt 5, Wettrin, Matzen, Krafft, Borgstedt, Eneroth, Winckler

Kvarteret Vattenkällan

Advertisements

Kvarteret Herrnhutaren

Kvarteret Herrnhutaren, Korsgatan-Kungsgatan-Östra Hamngatan-Vallgatan. Fick sitt namn på grund av att Evangeliska Brödraförsamlingen (herrnhutarna) har sin lokal i kvarteret.

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 1, tomt 72
Rote 1, tomt 73, Thorsson, Gathe, Busck, Kampff,
Rote 1, tomt 74, Söderberg, Böker, Beckman, Winckler
Rote 1, tomt 75, Bagge, Gothenius,
Rote 1, tomt 76, Bagge, Gothenius, Florander
Rote 1, tomt 77, Wikström, des Reaux, Enander
Rote 1, tomt 79, Staaf, Böker, von Egmont, Jönsson, Westerling
Rote 1, tomt 80, Aurell, Lilja
Rote 2, tomt 6, Törnebom, de Blom, Krokat, Bruhn, Ahlström, Gradman, Wennerström
Rote 2, tomt 7, Petreus, Assmundsson, Jürgensson, Wetterling, Kihlbaum
Rote 2, tomt 8, Assmundsson, Jürgensson, Wetterling, Militz, Blidberg,
Rote 2, tomt 9, Börgesson (Drakenberg), Feigel, Krafft, Insulander, Svalin, Buchau, Bäck
Rote 2, tomt 10, Sinclair, Böker, von Egmont, Jönsson, Törnebom,
Rote 2, tomt 11, Svalin, Lundgren, Mellgren, Tengberg
Rote 2, tomt 12, Böker, Kullman
Rote 2, tomt 13, Gunnarsson, Buhr, Ekelund, Busck,
Rote 2, tomt 14, Eilking, Halck, Hafrin, Groen, Winberg, Bratt, Abelin,
Rote 2, tomt 15, Pettersson, Göthenberg, Ahlgren, Ekman, Bergman, Evangeliska Brödraförsamlingen
Rote 2, tomt 16, Dahlberg, Linhult, Evangeliska Brödraförsamlingen
Rote 2, tomt 17, Schönfelt, Grefwe, Wallin, Wendt, Zimmerman, ArfvidssonLinhult, Evangeliska Brödraförsamlingen
Rote 2, tomt 18, Wendelin, Carlberg, Margraff, Törngren, de Silentz

Kvarteret Herrnhutaren

Kvarteret Varuhuset

Kvarteret Varuhuset är området mellan Västra Hamngatan-Kungsgatan-Korsgatan-Vallgatan.

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 1, tomt 59, Schotte, Schildt, Wessman, Almroth, Svalin, Ahlroth, Poppelman
Rote 1, tomt 60, Ahlberg, Mounier, Floberg
Rote 1, tomt 61
Rote 1, tomt 62, Grijs
Rote 1, tomt 63
Rote 1, tomt 64, Flygare, Siögård, Insulander
Rote 1, tomt 65
Rote 1, tomt 66
Rote 1, tomt 67
Rote 1, tomt 68
Rote 1, tomt 69
Rote 1, tomt 70
Rote 1, tomt 71
Rote 2, tomt 19
Rote 2, tomt 20
Rote 2, tomt 21, Windruff,
Rote 2, tomt 22, Wedinghusen, Heinrich
Rote 2, tomt 23, Meissner, Hernick, Walter, Koschell, Malm, Royal Bachelor’s Club, von Aken, LyonDahlgren
Rote 2, tomt 24, Wohlfahrt, Halbmeijer, Svensson, Malm, Westberg, Beckman
Rote 2, tomt 25, Schutz, Maijgren, Rotzell,
Rote 2, tomt 26, Braunjohan, Grefwe, Mellenberg, Sandberg, Kullman, Floberg, Flygare, Svahnberg, Lundgren, Ekman, Sandbergs klädesfabrik
Rote 2, tomt 27, Lignell, Lundell, Wohlfahrt
Rote 2, tomt 28,
Rote 2, tomt 29Poies, Rising, Höberg, Ahrenberg
Rote 2, tomt 30, Frolander, Hagman
Rote 2, tomt 31, Holmer, Beckman, Ullgren, Homan, Prytz, Jansson
Rote 2, tomt 33, Frolander, Ramzius, Leffler
Rote 2, tomt 34, Bautz, Wessman, Almroth, Ahlroth, Svalin

Kvarteret Varuhuset

Dahlgrenska huset

Kvarteret Telegrafen

Området för kvarteret var på 1700-talet en stor öppen plats, och kallades för Hästbacken (del av Kungsgatan) och Ekelundstorget (senare Kaserntorget).

På platsen lades grundstenen den 6 november 1793 till Borgerskapets kasern, uppfört av sten i två till tre våningar kring en gård för Stedingska regementet. När byggnaden stod klar beslöts istället att Kungliga Göta artilleriregemente istället skulle flytta in. Byggnaden stod helt klar den 1 oktober 1799 efter ritningar av Carl Wilhelm Carlberg och hade då kostat 171 350 riksdaler. Vid storbranden 1804, eldhärjades trähusen kring dåvarande Ekelundstorget, som i sin tur spred elden till ”stadens kostsamma kasern”. Kasernen klarade sig hyggligt

Efter att regementet den 1 oktober 1895 flyttat till de då nyuppförda Kvibergs kaserner, såldes fastighet och byggnad till Kongl. Telegrafverket, som då höll till på adressen Västra Hamngatan 15 sedan 1892 och blivit trångbodda.

Televerkets hus i fem våningar som upptar hela kvarteret uppfördes i jugendstil 1909-12 efter ritningar av arkitekt Hans Hedlund och invigdes den 13 maj 1913. Byggnadsfirman F O Peterson & Söner var huvudentreprenör.

Televerkets hus

Televerkets hus är en byggnad som upptar hela kvarteret Telegrafen i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Huset uppfördes 1909–12, och utvidgades därefter 1946 och 1955. Kvarteret avgränsas av Kungsgatan, Kaserntorget och Kaserngränden.

Huvudentrén med trumman för den roterande dörren i koppar ligger i hörnet av Kungsgatan och Kaserntorget. Komplexet utgör en mycket karaktäristisk byggnad i området, med sina massiva murar av tegel och natursten. Huset är byggnadsminne sedan 1 juli 1993 enligt 3 kap. Kulturmiljölagen.

Huset i fem våningar uppfördes i jugendstil 1909-12 efter ritningar av arkitekt Hans Hedlund och invigdes den 13 maj 1913. Byggnadsfirman F O Peterson & Söner var huvudentreprenör. Telegrafstationen flyttade dock in redan 1912, och stängdes den 31 januari 1986. Huset upptog inte hela kvarteret från början, utan några kasernbyggnader fanns kvar i den södra delen, som slöts först vid en tillbyggnad 1946. Fasaden är mot Kungsgatan och Kaserntorget i råhuggen granit och rött tegel, och mot Kaserngränden i rött tegel med enkel mönstermurning och arkad.

Från den rivna kasernen hade några äldre barockportar tillvaratagits, som fick pryda fasaden mot Otterhällan. Telefonisalen mäter 16×44 meter, och som större interiör anses den vara en av jugendepokens bäst bevarade.

Ovanför huvudentrén, i fasaden, hittas friser i sten av konstnären Carl Eldh. Två björnar av skulptören Carl Fagerberg – inhuggna i trappans sidor hör till den konstnärliga utsmyckningen, samt hundhuvuden på den kraftiga hörnpelaren. En tillbyggnad mot Kaserngränd gjordes 1946 och ytterligare en tillbyggnad gjordes 1955 då merparten av gården togs i anspråk, arkitekt Björner Hedlund. Den södra flygeln byggdes på 1963. Efter originalritningar renoverades vissa publika delar år 1990. År 2004 byggdes Stora- och Lilla Rikssalen om från kontor till träningsanläggning.

Televerkets manuella avdelning var helt inflyttade 1923, och som mest arbetade här 1 000 telefonister, dygnet runt. I den så kallade ”Stora salen” fanns bland andra riksexpeditioner, lokalexpeditioner, namnanropsexpedition, centralbeställning och expedition för ankommande närtrafik. Det fanns ett rörpostsystem mellan riksexpeditioner och centralbeställning för distribution av skrivna beställningblanketter. I den ”Lilla salen” fanns expeditioner för telefonvakt, hänvisningsbesked, vakansbesked, nummerbyrå och nummerregister. Ursprungsverksamheten började avvecklas i slutet av 1990-talet.

En portal som riksantikvarien har inskriven som kulturminnesmärkt, revs i maj 1956. Det var från den gamla artillerikasernen. Då Televerket övertagit den centrala tomten för sina anläggningar, byggdes portalen in i den garagelänga av trä som fanns vid Kaserngränden. Åren 1945-48 kom tillbyggnaden mot Kaserngränd och trottoaren förvandlades till en arkad över vilken huset sköt ut och den gamla portalen flyttades in på gården där den fick tjänstgöra som infartsport till garaget. År 1956 blev halva gården tomt för ett fyrvåningshus och portalen blev lagd på lager i avvaktan på en framtida möjlighet att bli hopmurad igen.

Televerkets hus vid Kaserntorget

Televerkets hus vid Kaserntorget. Bild: Rolf Broberg. Licens: CC BY-SA 3.0

Huvuddelen av texten från Wikipedia

Kvarteret Gymnasiet

Kvarteret Gymnasiet är området Magasinsgatan-Kungsgatan-Västra Hamngatan-Vallgatan.

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 2, tomt 35, Kyrkoherdegården, Domprostgården, Oterdahl, Busck, Dymling, Ungewitter, Carlberg, Wallerius, Wingård
Rote 2, tomt 36, von Lengercken, Torinius, Carlsson (stadsmäklare)
Rote 2, tomt 37 , Torinius, Amija, Vincent Beckman, Hising, Norman, Wesenberg, Oterdahl, Ludendorff,
Rote 2, tomt 38, Jäger, d’Ailly
Rote 2, tomt 39,  Pihl, Engström, Flobeck, Hagman, Borgenström
Rote 2, tomt 40, Hjortberg,
Rote 2, tomt 41, Vogel, Liedström
Rote 2, tomt 42, von Akern

Gymnasiet

Telegrafverkets hus

Domprostgården

Hörnhuset på Västra Hamngatans västra sida och Vallgatans norra i kvarteret Gymnasiet kallades mycket tidigt Kyrkoherdegården – t.ex. i Gustavi tomtöreslängd 1670, då den säges omfatta 3 fria tomter. Från 1710 kallas det Domprostgården. Här bodde redan Daniel Laurentius Wallerius och kanske också Jonas Petri Torinius, trots att han från 1661 ägde egen gård. Wallerius bodde i kyrkoherdegården tills han 1678 utsågs till biskop i Göteborg.

Johannes Johnnis Carlberg blev domprost i Göteborg 1679 och bodde i domsprostgården tills han blev biskop 1689. Dräefter bodde följande domprostar i huset:

  • Johannes Haquini Florander, domprost 1687, död 4.10.1707
  • Erik Simonis Löfgren, död 1709 i följderna av ett råttbett.
  • Isac Gudmundi Lithovius tillträdde tjänsten som domprost 1711. Efter hans död 1730 bodde hans änka Christina Catharina Sohlberg här en tid.
  • Andreas Hilleström, domprost här 1730, död 1754.
  • Matthias Otto Ubechel, domprost i Göteborg 1755. Han drabbades av slag dagen efter sin inträdespredikan i Domkyrkan, död 22.9.1759.
  • Olof Andrae Ekebom, domprost 1761, biskop i Göteborg 1780, död 14.12.1784.

Därefter hyrde domprostgården ut då Johan Wingård som också var biskop förutom domprost bodde i biskopsgården på Östra Hamngatan 35. Domprostgården var ett större trähus med 33 fönster och det innehades år 1802 av handelsmannen Anders Busck, som dock flyttade detta år. Efter besiktning hyrdes det ut på 5-årskontrakt till handlanden Niclas Oterdahl. Där fanns också en flygel av trä, som var uppförd 1780. I den stora eldsvådan 1802 brann emellertid biskopshuset ner och Oterdahl fick avflytta från domprosthuset, som i stället reparerades för biskopen.

Biskop Wingård blev dock snart åter husvill, ty i eldsvådan 1804 brann domprosthuset ner. Han inköpte 1806 ett nyuppfört stenhus på tomten Östra Hamngatan 42, som handlande Sven Borgman och Anders Killander hade byggt.

Den gamla domprosthustomten stod länge öde. I februari 1820 anhöll grosshandlare Chr. Ungewitter att få arrendera den i tio år för att anlägga en trägård men fick ett avböjande svar. Först 1827 beslöts att använda tomten till ett nytt gymnasium, som uppfördes av murarmästare Dymling efter ritning av dåvarande stadsarkitekten J. Hagberg.

Telegrafverkets hus

Endast för medlemmar

Kvarteret Sidenvävaren

Kvarteret Sidenvävaren omfattar fyrkanten Ekelundsgatan-Kungsgatan-Magasinsgatan-Vallgatan.

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 1, tomt 56
Rote 1, tomt 57
Rote 1, tomt 58

Rote 2, tomt 43
Rote 2, tomt 44, Sylvius, Gothéen
Rote 2, tomt 45, Uttermarck, Hinsch, Rancke
Rote 2, tomt 46, Brandt, Beckman, Gaijen, Siögård, Geijer
Rote 2, tomt 47
Rote 2, tomt 48, Vogel
Rote 2, tomt 49, Lauterbach, Halbmeijer, Berg, Spång, Rancke,
Rote 2, tomt 50, Bergström, Wennerström, Hammardahl
Rote 2, tomt 51
Rote 2, tomt 52, Meijer
Rote 2, tomt 53, Valentin

Sidenvävaren

Kvarteret Idogheten

Kvarteret Idogheten ligger mellan Korsgatan-Vallgatan-Kungsportsplatsen-Södra Larmgatan. Namnet på kvarteret är från det sockerbruk som låg där.

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 1, tomt 1
Rote 1, tomt 2
Rote 1, tomt 3
Rote 1, tomt 4, Rokes, Ungewitter,
Rote 1, tomt 5, Idogheten, Wallerius, Blaurock, Milow, Willerding
Rote 1, tomt 6, Willerding
Rote 1, tomt 7
Rote 1, tomt 8
Rote 1, tomt 9
Rote 1, tomt 10