Kyrkogårdar och begravningsplatser i Göteborg

I Göteborg har det funnits en lång rad kyrkogårdar och begravningsplatser genom åren. De flesta finns kvar, därav några med anor som är äldre än staden Göteborg som exempelvis Örgryte gamla, Lundby gamla, Tuve, Björlanda, Hospitalskyrkogården, Backa gamla och Angereds Fortsätt läsa Kyrkogårdar och begravningsplatser i Göteborg

Advertisements

Gasverket på Hultmans holme

Beslut om att bygga ett nytt gasverk på Hultmans holme togs av Göteborgs stadsfullmäktige den 15 september 1887 för att ersätta det gamla gasverket vid Rosenlund. Arkitekt var Georg Krüger, och planerna var utarbetade av överingenjören vid Stockholms gasverk, Adolf Ahlsell. Arbetet med att Fortsätt läsa Gasverket på Hultmans holme

Skanskaskrapan (Läppstiftet)

Skanskaskrapan kallas så då den från början innehöll Göteborgskontoret för byggbolaget Skanska men det kallas också Läppstiftet. Det officiella namnet är Lilla Bommen vilket dock är samma namn som platsen där huset står. Huset upptar dessutom delar av det tidigare Fortsätt läsa Skanskaskrapan (Läppstiftet)

Kvarteren Guldet, Silvret, Platinan och Kopparen

Kvarteret Guldet, Nils Ericssonsgatan-Gullbergs Strandgata-Surtegatan-Mårten Krakowsgatan (Skanskaskrapan), kvarteret Silvret, Surtegatan-Gullbergs Strandgata-Velandagatan-Mårten Krakowsgatan, kvarteret Platinan, Velandagatan-Gullbergs Strandgata-Vikingsgatan-Mårten Krakowsgatan och kvarteret Kopparen, Vikingsgatan-Gullbergs Strandgata-Kilsgatan-Mårten Krakowsgatan är fyra kvarter på Hultmans holme var storlek och struktur förändrades genom rivningar på 1970-talet. Kvarteren Guldet Fortsätt läsa Kvarteren Guldet, Silvret, Platinan och Kopparen

Bergslagernas Järnvägars bangård

Bergslagerna Järnvägar började byggas 1871. Linjen Göteborg-Falun stod var helt klar 1879. 1881 stod stationen och bangården på Gullbergsvass i Göteborg klara. Ett förbindelsespår till Södra Hamnbanan med anslutning vid Lilla Bommen anlades också. Stationen var från 1888 också station Fortsätt läsa Bergslagernas Järnvägars bangård

VGJ:s stationshus

Västgötabanan stationshus (VGJ-huset) stod klart 1931 och är uppförd i gult tegel, med ett fundament i granit och fasadornament i kalksten. Stationshuset ersatte VGJ:s första stationshus som låg nära Lilla Bommen och uppfördes 1899, i samband med banans anläggande. Den nya stationen vid Polhemsplatsen/åkarplatsen i närheten Fortsätt läsa VGJ:s stationshus

Bergslagernas Järnvägsstation

Bergslagernas Järnvägsstation i Gullbergsvass uppfördes 1879–1881 för Bergslagernas Järnvägar (BJ), efter ritningar av bröderna Axel och Hjalmar Kumlien. Axel Kumlien hade uppdrag att rita alla bolagets stationer. Philip Jacob Rapp var byggmästare, och det symmetriskt gestaltade tvåvåningshuset fick en placering med sin långsida utefter Fortsätt läsa Bergslagernas Järnvägsstation

Gullbergsvass

Vassar sträckte sig vid Göteborgs grundande ända från Gullbergsåns (Mölndalsåns) mynning och fram till vallgraven. En vik i vassen gick ända in till Gullbergsklippan, där Skansen Lejonet låg (tidigare Gullbergs fäste eller Gullbergs skans). Totalt omfattades 275 tunnland, där cirka 200 stod Fortsätt läsa Gullbergsvass

Artilleribegravningsplatsen

Artilleribegravningsplatsen låg strax öster om Skansen Lejonet, formellt i Gullbergsvass efter att stadsdelarna skapades i slutet av 1800-talet men i praktiken på Stampen. När mosaiska begravningsplatsen anlades 1792 lades den precis söder om Artilleribegravningsplatsen. Senare användes begravningsplatsen till begravningsplats till Fortsätt läsa Artilleribegravningsplatsen