Magistraten har i dagarna godkänt ett förslag, som säkert blir av allra största intresse för var och en som bygger och bor i Göteborg. Det är icke fråga om något mer eller mindre än att döpa om staden eller åtminstone vissa delar därav.
D.v.s. Göteborg förblir fortfarande Göteborg, men några av stadsdelarna få nya namn och framförallt den förra sifferbeteckningen på kvarteren skall försvinna och ersättas med skönklingande namn på metaller, växter, slagfält, fåglar, sjöar, mytologiska och andra begrepp.
Namnförändringen, när det gäller stadsdelarna blir inte av större betydelse. Det är endast ett fåtal fall, det är fråga om, och vi skola snart nog vänja oss vid att ha en stadsdel som heter Stigberget, en annan som heter Böö o.s.v., alltnamn, som för länge sedan ingått i det allmänna medvetandet och vunnit burskap rean hos en föregående generation eller ännu tidigare.
Även sådana namn på stadsdelar som »Inom vallgraven», »Sannegården», »Gullbergsvass», »Heden», »Änggården» o.a. betyda blott att dessa kvarter blivit något vad skall man säga självständigare än förut.
De olika stadsdelarnas olika kvarter få var och ett sitt namn. Härvid har man använt sig av såväl historiska, som geografiska och biologiska namn.
I regel har man låtit varje stadsdel få ett urval från en viss del av t.ex. biologien, så att man skall veta, att den man, som bor i låt oss säga »Vänern» är att söka i Krokslätt, eftersom denna stadsdel fått alla sjönamnen på sin lott. Likaså bor hr Anderson i »Göken» någonstans i närheten av utställningen, eftersom Johanneberg har fått alla fågelnamnen och hr Johanson i »Labyrinten» bör sökas i grannskapet av Slottsskogen eller närmare bestämt i Olivedal.
En axplockning ur det nya namnförslaget bör vara av intresse. Börja vi med Gullbergsvass skola vi se att denna stadsdel fått metallerna på sin logg och dess invånare alltså få bo i fina kvarter som »Guldet», »Silvret», »Zinken» o.s.v.
Stampen har icke heller skäl att klaga då våra ärorika historiska slagfält fått släppa till namnmaterialet såsom »Bråvalla», »Lena», »Narva» och även de som bebygga och bo på Heden böra känna sig belåtna med ädelstensnamn sådana som »Diamanten», »Smaragden», »Alabastern» med flera. Hur Getebergsängen kommit med bland ädelstenarna är emellertid för de flesta en gåta tills vidare.
Noblessen i Johanneberg är betydligt sämre ställt i berörda avseende. De får nöja sig med fågelnamn och även om »Näktergalen» och »Göken» låter bra så finns det andra mindre välklingande . Krokslättsborna få det vått när de presentera sig då Sveriges sjöar och vattendrag blir förenade med deras adresser. Hr Andersson, »Vänern» är redan nämnd, h Karlson i »Silen» bör också känna det lite underligt i början.
Landalaborna få i likhet med sina förnäma grannar i Johanneberg nöja sig med fågelnamn men av ännu enklare slag som »Truten», »Tärnan» o.s.v. och de som ha sitt hemvist i Vasastaden få sannolikt med tanke på deras botaniska insikter ökats av Vasaallén glädja sig åt att bo i »Alen», »Almen», »Asken», »Rönnen» m.m. sådant som kanske blir kyligt nog en sommar som denna.
Som sig bör har Masthugget fått fartygsbeteckningar. »Fregatten», »Skonaren», »Koffen» och »Snipan» under det Stigberget av obekanta skäl gläder sig åt »Babel», »Signalen», »Jordfallet» o.s.v. Den som bor i Olivedal får nog svårt att hitta ut om hans hus ligger i »Labyrinten» och föga bättre blir det för den som hyr i »Triangeln». Haga får vackra namn med militär inslag. »Generalen», »Amiralen», »Landsknekten», äro bra prov. Något liknande blir det på Kommendantsägnen där »Murbräckan» och »Vaktposten» blir placerade.
Fredligare namn har man gett till Annedal, Änggården och Kungsladugård som fått Floras och Pomonas barn på sina resp., lotter. »Äpplet», »Päronet», »Kokosnöten» i Annedal, »Resedan», »Lövkojan», »Violen» i Änggården och några liknande namn på Kungsladugård blir säkert uppskattade av resp. invånare.
Däremot kan man ställa sig tvekande inför vad Rambergsborna skola säga om att bo i »Drängen» eller »Torparen».
På det hela taget torde dock namnen vara valda med en viss urskillning, även om de säkert från olika bliva föremål för kritik. Det är emellertid en senare fråga, som skall behandlas i annat sammanhang.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 2 juli 1923). Texten hämtad från Göteborgs historia.