Utvecklingen av Göteborgs transoceana linjer

Bild från Göteborgs Aftonblad 15 augusti 1923.

När man ser ovanstående karta, utvisande det stora antal transoceana linjer som numera förbinda Göteborg med så gott som varje mer framstående hamnplats i hela världen, förvånas man över huru otroligt snabb denna utveckling har varit. För mindre än tjugu år sedan hade vi icke en enda linje, som sträckte sig över världshaven, och det var först 1904, som de göteborgska rederierna sökte förbindelse med egna fartyg till andra världsdelar. Våra redares framsynthet, duglighet och energi ha firat verkliga triumfer, som resulterat i att våra varor gå på svenska kölar över hela jorden och hämta hit främmande länders produkter på båtar ledda av svenska redare och sjömän. Namn sådana som Wilhelm R. Lundgren, Dan Broström, Gunnar Carlsson, andra att förtiga, ha skördat ovansklig ära för sitt framgångsrika arbete för våra sjöfartsförbindelsers utveckling.

Det var, som sagt 1904, vi fingo vår första transoceana förbindelse. Sagda år startade nämligen rederiaktiebolaget »Transatlantic» sin förbindelse med Australien och Sydafrika med fartyg, som dels gingo endast på Australien, dels endast på Sydafrika samt ytterligare anlöpte hamnar i båda dessa världsdelar.

Samma år började även rederiaktiebolaget »Nordstjernan» – Johnsonlinjen – sin trafik på Sydamerika, La Plataländerna och Brasilien. Denna trade har sedermera utsträckts till Amerikas västkust.

Sedan dröjde det tre år, till 1907, innan nästa steg i utvecklingen togs. Men då togs ett jättehopp framåt genom startandet av Ostasiatiska kompaniet, vilket som bekant dirigerar sin trafik på Japan och Kina. Denna firma har dessutom en särskild linje till Indien. Ostasiatiska kompaniets första ångare hette »Canton», senare omdöpt till »Carlsholm». Före 1907 låg trafiken på Ostasien i händerna på danska rederier. – Svenska Amerika Mexicolinjen förmedlar sedan 1912 vår trafik på Mexico.

I december 1915 kom så den stoltaste av våra linjer – Svenska Amerikalinien – till och därmed är uppräkningen färdig. – Det behöver endast tilläggas att en del av linjerna bedriver en lycklig och för båda parter tillfredsställande samsegling med danska och norska rederier på sina trader, vilket naturligtvis i sin mån förbättrar våra förbindelser med främmande delar av världen.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 15 augusti 1923). Texten hämtad från Göteborgs historia.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.