Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
1748 fick Olof Skånberg privilegium, tillstånd, för att tillverka tobak. Eventuellt övertog han Lagerström och Olbers privilegium. Fabriken förblev under hela sin existens den minsta fabriken i Göteborg. 1749 hade den 7 arbetare och producerade 16 066 skålpund tobak varav 5 141 skålpund tillverkades av Läs mer …
1733 fick Magnus Lagerström och han svärfar Andreas Olbers tillstånd att bedriva tobakstillverkning (privilegium för att tillverka tobak). 1740 bearbetade deras tobaksspinneri 4 088 skålpund svenskodlade tobaksblad och importerade 37 105 skålpund tobaksblad. År 1750 hade fabriken upphört, eventuellt hade privilegiet och fabriken överförts till Läs mer …
År 1731 fick Andreas Damm privilegium, tillstånd, för tobakstillverkning. Från juli 1731 till juli 1732 tillverkade han 30 000 skålpund tobak. 1739 hade Andreas Damms tobaksspinneri blivit det näst största i Göteborg med 2 spinneribord och 25 arbetare. Enbart Schillers tobaksfabrik var större. 1746 producerade Läs mer …
Olof Holmgren erhöll tobaksprivilegium år 1729, dvs rätt att tillverka tobak. Redan år 1731 producerade han 40 000 skålpund tobak. 1739 hade han fortfarande samma årsproduktion och då med 10 anställda arbetare. 1740 bearbetade tobaksspinneriet 1 565 skålpund svenskodlad tobak. Produktionen vid fabriken minskade under Läs mer …
Kaparkaptenen Christoffer Hedenberg fick tobaksprivilegium 1723. Eventuellt var det en förlängning av Ingela Gathenhielms privilegium från 1721. År 1732 producerade tobaksspinneriet 76 848 skålpund tobak och var det nästa största i Göteborg efter Schillers tobaksspinneri. Vid Hedenbergs död övertogs tobaksfabriken av hans änka Elisabeth (Thorsson) Läs mer …
Tobaksspinneri som grundades 1687 av Daniel Krokat (Crocat). Övertogs senare av sonen Johan Krokat och svärsonen Esbjörn Schiller. 1727 blev Esbjörn Schiller ensam ägare. 1731 sysselsatte fabriken 40 arbetare och producerade 198 997 skålpund tobak. Förutom tobaksfabriken drev Schiller även ett pappersbruk i Kvarnbyn och Läs mer …
1723 förordade kommerskollegium för första gången tobaksodling. 1727 och 1728 genomfördes försök med tobaksodling i Göteborg men med mindre lyckat resultat. 1732 lät dock Jonas Alströmer ta en nederländsk tobaksodlare till Göteborg för att undervisa göteborgska affärsmän och tobaksfabrikanter. Detta resulterade i att en tobaksodling Läs mer …
Detta område bestod innan rivningen på 1970-talet av totalt 12 kvarter och är det som folk i allmänhet menar när de säger Olskroken. Dessa 12 kvarter plus tre kvarter på Redberget (Renen, Gasellen och Tapiren) var det först planerade området i Olskroken. Kvarteren Kronhjorten, Dovhjorten Läs mer …
Olskroken är en stadsdel som fått sitt namn efter två tidigare landerier, Lilla Olskroken och Stora Olskroken. Lilla Olskroken låg dock väster om Gullbergsån och alltså i det som blev stadsdelen Stampen medan Stora Olskroken låg ungefär där Olskrokstorget (det låg då längst västerut i Läs mer …
Skostallet på Kvibergs kaserner byggdes på övre kaserngården direkt öster om ridhuset och stod färdigt 1895. I byggnaden fanns expedition för hovlagarunderofficerens kontor, skostall och en smedja med fyra ässjor. Då sjukstallet byggdes 1931 flyttades hovslageriverksamheten dit. Skostallet har sedan dess använts som verkstadsbyggnad och Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.