Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
Gåsesund skärgårdsverk, dvs salteri och trankokeri, som låg på Synneröds mark i nuvarande Arendal anlades redan i början av 1760-talet av inspektör Johan Magnus Eckerman (1719-90). Då låg gården i Tuve socken (senare i Lundby socken) vid en vik. 1776 annonserade denne ut anläggningen till Läs mer …
Troligen det salteri som år 1765 såldes av J. Wetterling till H.J. Busck. År 1772 ägdes anläggningen av Christian Arfvidson (Christian Arfvidson & Söner). Troligen låg produktionen nere under delar av 1780-talet, förmodligen som ett resultat av de ekonomiska svårigheter den Arfvidsonska firman under denna Läs mer …
Skärgårdsverk, dvs både sillsalteri och trankokeri, som uppfördes av Johan Cahman i början av 1750-talet vid Röda Sten väster om Klippan i Göteborg. 1761 anlade han också ett gjuteri intill för att gjuta grytor till trankokerier. Möjligtvis bedrev han också ett sillrökeri på platsen en Läs mer …
På 1790-talet fortsatte Ostindiska Kompaniet att var den största skeppsägaren i Göteborg. Även Christian Arfvidsson & Co fortsatte höra till de stora redarna. Även många andra av de stora skeppägarna på 1780-talet fortsatte vara stora skeppsägare under 1790-talet såsom exempelvis H.J. Beckman, G. Bellenden & Läs mer …
På 1780-talet liksom under större delan av 1700-talet var Ostindiska Kompaniet det största rederiföretaget. Därefter följde ett antal handelshus och handelsmän varav några var stora redare redan på 1760-talet som Christian Arfvidsson, H.J. Beckman och Martin Holterman. Under årtiondet dyker också Jonas Kjellberg upp i Läs mer …
Från mitten av 1700-talet till 1700-talets slut var Christian Arfvidsson & Söner ett av de största rederiföretagen i Göteborg. Företaget var också under perioden innehavare av och delägare i flera sillsalterier. I början av 1780-talet ägde firman sillsalterier i Masthugget och Röda Sten, samt vid Läs mer …
Vid mitten av 1700-talet var Svenska Ostindiska Kompaniet det största rederiföretaget i Göteborg mätt i antal läster. Därefter följde en lång rad handelshus med intressen i exportverksamhet av olika slag. En del av dem hade koppling till sillindustrin och en del till reexport av te. Läs mer …
Enligt Magistratens relation till Landshöfdingembetet den 1 Aug. 1768 utgjorde folkmängden i Göteborg, »som på några år sig ökt», 10,000 personer, häri inbegripne förstäderna och Ianderierna, »ehuru ett stort antal barn nu på ett par år bortryckts af kopporna, samt rätt få och nästan ej Läs mer …
Kvarteret Polismästaren, Torggatan-Spannmålsgatan-Östra Hamngatan-Kronhusgatan. Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807 Rote 8, tomt 42, Hising, Bornander, Svanhals, Cahman, Ekerman, von Jacobson, von Öltken, Arfvidson, Wengren, Broms, Schultzen, Tauson, Trana Rote 8, tomt 43, Schwartzkopf, Tüchler, Lindström, Spargren, Borgman, Schultzen, Bressander, Tauson, Tengberg Rote 9, tomt 20, Jungh Läs mer …
Kvarteret Gamla Tullen, Skeppsbron-Postgatan-Smedjegatan-Norra Hamngatan. I kvarterer hittar vi gamla hus som Malmska huset (också kallat Gamla Tullen), Thamska huset och Radheska huset samt lite nya hus som Broströmia och moderna som f.d. Hamnkontoret (byggt 1963 och ritat av Lund & Valentin). Tomter enligt Göteborgs Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.