Lars Gathenhielm

Lars Andersson Gathe, även kallad Lasse i Gatan, föddes 30 november 1689 på gården Gatan i Onsala socken i norra Halland, och dog den 25 april 1718 i Göteborg.

Hans föräldrar var fyrinspektören, redaren, skepparen och skeppsbyggaren Anders Börjesson Gathe på Vässingsö (13 december 1647-22 mars 1710) och hans hustru Kerstin Larsdotter Hjelm (11 september 1654-10 juli 1735), dotter till Lars Matsson, en kvarnägare i Hjälm, Fjärås socken. Anders Börjesson hade anlagt ett större repslageri och segelmakeri hemma på gården. De fick tillsammans nio barn. Efter makens död gifte Kerstin Larsdotter Hjelm om sig med majoren Johan Baltzar Callén.

Lars Gathenhielm gifte sig den 2 april 1711 med skeppsredaredottern Ingela Olofsdotter Hammar (11 september 1692 – 29 april 1729) från Hammarkulla gård i Onsala. Ingelas far hette Olof Nilsson Hammar och mor hette Gundla Mårtensdotter. Det står helt klart att Gathes fru Ingela var en pådrivande kraft som ständigt sporrade honom i hans arbete, och det anses att äran ska även komma henne till del.

För att skydda den svenska sjöfarten från kapare och för att skada fienden, godkände Karl XII:s regering den 20 maj 1710 en kaperiverksamhet med Lars Gathe i spetsen. Initiativet kom dock ifrån Magistraten i Göteborg, då man i en skrivelse daterad 18 november 1709 anhåller hos Defensionskommissionen att få starta egen kaperirörelse.

De första fartygen som utrustades för kaperiverksamhet var Constantia, Europa och Jägaren. Det var den 14 juni 1710, då kaparbrevet utfärdades sin galjot Lilla Jägaren, som Gathenhielms namn förekommer första gången i Göteborg. Med detta fartyg hade han tidigt stora framgångar, vilket ledde till att han, tillsammans med ett konsortium från Dunkerque, inköpte kaparefregatten Le Triumphant.

Kaparskeppen blev allt fler och många av Onsalas sjöfarare ”omskolades” snabbt till kapare, och år 1711 hade Lars Gathe förvärvat kaparefartygen Förgyllda Eschaloupen, Hoppet, Mercurius, Packan och Vinthunden. Första gången som Lars Gathe finns dokumenterad som kapten på ett kaparefartyg är på den lilla Vinthunden, som är bestyckad med 4 kanoner och har 18 mans besättning.

Hösten 1712 blev Gathenhielm åtalad av amiralitetsfiskalen för att han ”– tvärt emot H. K. Maj:ts allernådigste förbud olovligen hyrt sig fyra enrolleringsbåtsmän från Onsala socken”. Han försvarade sig inför amiralitetsrätten med att han endast använt manskapet i mindre båtar för en rekognosceringstur norröver i skärgården. Men åklagaren kunde efter vittnesförhör bevisa att detta var osant, i det att båtsmännen i själva verket varit inhyrda för en resa till Norge med Vinthunden och La Revange. Gathenhielm dömdes därför den 16 december 1712 för brott mot förordningen av 17 mars 1711 att böta 100 daler silvermynt per huvud eller sammanlagt 400 daler.

1713 uppehölls han sig länge i Frankrike efter att ha rymt från fängsligt förvar där han hamnat på grund av odeklarerad last (smuggling med andra ord). Efter hemkomsten i november 1713 anklagades han för att ha ägnat sig åt sjöröveri med skeppet La Revange.

Gathenhielm led av en höftskada som innebar att han tvingades använda kryckor och tillbringade förmodligen av denna anledning inte mycket tid till sjöss. Sannolikt hade han någon form av reumatisk sjukdom. Istället fungerade han i huvudsak som administratör och redare för kaperiverksamheten. I många fartyg fanns också andra investerare, däribland Olof Knape (inte samma person som Olof Strömstierna, de två förväxlas mycket ofta och har förväxlats också på Wikipedia), David Amija, Wilhelm von Utfall och Peter Tillroth.

Lars och brodern Christian adlades den 29 december 1715 Gathenhielm för sina insatser inom den svenska sjöfarten. Lars utnämndes 15 januari 1717 till kommendör vid flottan och chef för Västkustens Marindistrikt. Den 5 februari 1718 förlänades Gathenhielm Gamla varvet (Amiralitetsvarvet) av Karl XII för anläggandet av ett repslageri, vilket efter hans död fullbordades av hustrun Ingela Gathenhielm som övertog förläningen på varvet för sig och sina arvingar. Repslageriet låg där nuvarande Bangatan går.

Under åtta års kaparverksamhet köpte och utrustade Gathenhielm och var delägare i ett femtiotal fartyg samt kapade fler än 80. Hans förmögenhet anges år 1716 uppgå till 22 530 daler silvermynt.

I början av 1718 blev Lars Gathenhielm av major Gustaf Ruthensparre anklagad för att ha försökt smuggla ut 5 000 daler silvermynt i myntade kopparplåtar, med den holländska galioten ”Jonge Jacob”. Kammarfiskalen i Göteborg Johan Fredrik Ulf fick då i uppdrag att åtala Gathenhielm hos magistraten. Men den 15 mars 1718 uppges Lars Gathenhielm vara dödligt sjuk och han dog den 25 april samma år i sitt hus vid Lilla Torget i Göteborg, endast 29 år gammal. Det visade sig senare att Gathenhielm av kungen fått tillstånd att skeppa ut 7 500 daler silvermynt i plåtar, men vittnen kunde intyga att hela ”23 enkla och 2 dubbla kistor med plåtar, samt 14 kistor från någon plats i Halland, där fartyget lagt till” (i efterhand konstaterat vara motsvarande 5 000 daler silvermynt). Detta omfattande smugglingsförsök, som uppdagades i strid med löftet från Karl XII anses ha påskyndat hans död.

Göteborgsforskaren Sören Skarback hävdar att Gathenhielm befann sig i Onsala då han fick besked om att kopparplåtarna blivit beslagtagna. Han skulle då ha gjort en vådligt snabb resa med häst och vagn till Göteborg för att kunna undanröja dokument som annars kunde användas mot honom i en rättegång. Strategin lyckades, men hans redan förut svårläkta skada i höften gick upp under färden och kallbrand tillstötte därefter i såret.

Begravningen ägde rum den 4 maj 1718. Efter hans död drevs kaparimperiet vidare av hans driftiga hustru, Ingela Hammar.

Gathenhielm var också fastighetsägare. Den 15 februari (fastebrev 17 april) 1711 köpte han fastigheten nr. 43 i 5:e roten, kvarteret Alströmer, av borgmästaren i Borås Magnus Melander för 2 400 daler silvermynt. Det var den västra delen av ett tvåvånings trähus med stor källarvåning, vid nuvarande Lilla Torget 6 i Göteborg. Han fick lagfart den 27 februari samma år och blev mantalsskriven där. På samma adress bodde även hans bokhållare Marcus Bruhn, en dräng, två pigor och en pojke.

Lars Gathenhielm var också nära att bli ägare till rådman Henrik Eilkings hus, nuvarande Norra Hamngatan 14, som han faktiskt köpte av Eilkings arvingar 1716. Men vid tredje uppbudet (uppbud = offentliggörande av önskan att sälja fastighet, vilket skulle ske tre måndagar med fyra veckors mellanrum för att släktingar skulle kunna utöva sin bördsrätt/företrädesrätt vid köp), förekoms han dock av handelsmannen, borgmästaren, kommerserådet och grundaren av Sahlgrenska sockerbruket, Jacob Sahlgren (död 1736 och bror till Niclas Sahlgren, Wikipedia har här felaktiga uppgifter) som utnyttjade sin bördsrätt.

Han ägde även en större trädgård i Haga, troligen belägen mellan nuvarande Linné- och Landsvägsgatorna, i höjd med Tredje Långgatan. Dessutom ägde han en tomt vid Stigbergstorget i Majorna som han år 1717 hade fått av Karl XII, som ett erkännande för sina framgångar som ”konungens kapare”. På denna tomt står nu det Gathenhielmska huset, uppfört någon gång på 1740-talet dvs långt efter Lars Gathenhielms död.

Kaparfartyg som ägdes, lånades eller hyrdes av Lars Gathenhielm

Concordia, huckert, 1716-
Dankbarkeit, fregatt, 1716-
Fortuna, galliot, 1715-
Fredrik, fregatt, 1717-
Förgyllda Eschaloupen, galliot, 1711-
Greve Gyllenborg, fregatt, 1718
Göteborg, fregatt, 1710-11
Halmstad, fregatt, 1717-
Hjälparen, huckert, 1718
Hoppet, pinass, 1715-16
Kristina, galliot, 1717-
La Grande Famille, fregatt, 1716-
La Revange, huckert, 1710-
La Restauration, 1718- (samma skepp som Postiljonen)
Laxen, 1718
Le Comte de Mörner, fregatt, 1717-
Le Duc de Berg, fregatt, 1716-
L’Esperance, fregatt, 1717-1718
Le Fripon, fregatt, 1718
Le Triumphant, fregatt, 1710-
Le Trompeur, fregatt, 1716-1717
Lilla Jägaren, galliot, 1710-
Merkurius, huckert, 1716
Mercurius II, galliot, 1716-
Onsala Galej, huckert, 1710-1713
Packan, galliot, 1711-1713
Postiljonen, 1717-18 (samma skepp som La Restauration)
Providentia, fregatt, 1717-1718
Räven, 1716-
Sankt Jörgen, galliot, 1717-
Snappopp (I), -1717
Snappopp (II), snau, 1717-
Svarta Örn, fregatt, 1715-
Svenska Islandsfararen, fregatt, 1716-1717
Svenska Vapnet, huckert, 1710-1712
Valfisken, 1717-1718
Varberg, fregatt, 1718
Victoria, galliot, 1715
Vinthunden (I), galliot, 1710-1712
Vinthunden (II), galliot, 1715-
Älvsborg, fregatt, 1716