Gamla varvet

Gamla Varvet var en gammal örlogsbas och ett skeppsvarv vid Stigberget i Majorna, Göteborg.  Det låg på området mellan nuvarande Djurgårdsgatan, Karl Johansgatan och Bläsgatan.

Holländaren Albrecht van Velden uppförde vid Stigberget ett varv som under åren 1629–1639 kom att bygga flera skepp: Västgöta Lejon, Jupiter, Götheborg, Götha Ark, och Draken. Enligt andra källor byggdes också skeppet Hannibal i Göteborg men i dessa källor nämns inte Västgöta Lejon och Draken. Det sistnämnda skeppet byggdes inte i Göteborg.

Efter van Veldens död 1638 övertogs varvet av hans måg Gerrit Persson, som arrenderade marken fram till 1664. På 1650-talet var Jacob Jacobsson Prunck skeppsbyggmästare.

Men redan 1641 begärde Amiralitetskollegium att magistraten i Göteborg ”skulle upplåta ett lämpligt område i Masthagen (Masthugget) för skeppsbyggeri åt kronan”, och Amiralitetsvarvet (Gamla varvet) kan räkna sin tillkomst från den 1 december 1660. Befälhavare på Gamla varvet under denna tid var i tur och ordning amiral Sjöhjelm, Daniel Strutzflycht, Otto Sjöstierna, E. Sjöblad, Axel Lewenhaupt, Carl Gustaf Mörner och Jonas Örnfelt.

Skeppsbyggmästare på Amiralitetsvarvet åren 1659–66 var Francis Sheldon. Under hans tid byggdes bland annat den ovan nämnda galären, skeppet Riksäpplet (sjösatt 1661 och förlist vid Dalarö 1676) och en galär som kölsträcktes i oktober 1664 och löpte av stapeln i april 1665.

Den 24 maj 1716 gav Karl XII staden privilegier att sköta det med krav om att staden skulle utrusta tre skepp till sitt försvar, vilket magistraten ej ansåg sig kunna uppfylla. Den 24 maj 1717 överlät Karl XII därför varvet på Lars Gathenhielm. Efter Gathenhielms död innehade hans änka, Ingela Gathenhielm, varvet till 1720, då kronan återtog detsamma.

Från Ostindiska Kompaniets grundande på 1730-talet till 1770-talet fungerade Gamla varvet som kompaniets utrustningshamn men på 1770-talet anlades magasin med mera i Klippan varvid Ostindiska Kompaniets verksamhet flyttade dit.

På västra sidan av örlogsvarvet anlades 1749 ett annat varv, varvet Viken. Detta leddes av flera generationer ur köpmansfamiljen Bagge och kallades också “Baggens varv.”

År 1752 fick handelsmannen Peter Bagge ett entreprenadkontrakt på Gamla varvet, och slog ihop de Varvet Viken med Gamla varvet, ett förhållande som gällde fram till 1767.

År 1799 beslutades det att rusta upp Nya varvet, och 1803 överflyttades de militära fartygen dit, 1806 chefsämbetet, kontoren 1811, själavården 1817 och sjukvården 1825. Gamla varvet hade därmed spelat ut sin militära roll. I samma veva sålde tomter till många de personer som byggt bostadshus på varvets område.

Efter Carl Bagges död år 1818 övertog det gamla ansedda göteborgska handelshuset A. P. Frödings Enka varvet Viken, för vilket en medlem av göteborgsfamiljen Weinberg, Carl Weinberg, då var disponent.

Gamla Varvet
Gamla Varvet

På en offentlig auktion 1825 köptes varvsområdet av dykerikommissarien Ambrosius Landgren för 7 305 riksdaler banco. Efter en sammanslagning av de båda varven 1825, benämndes hela området Gamla varvet.

När Ambrosius Landgren dog 1845 var hans son Adolf Fredrik Landgren endast 16 år, varför ansvaret tills vidare anförtroddes grosshandlare O. P. Dahlin. År 1856 övertog A. F. Landgren varvet och ledde det till sin död 1871, endast 42 år gammal. Landgren hade inga barn, så efter hans död övertog hans systerson George Douglas Kennedy ledningen i firman som hette A. Landgrens Enka. Firman som senare drevs i G.D. Kennedys namn var också ett av de stora segelfartygsrederierna i slutet av 1800-talet och de fem sista fartygen som byggdes beställdes alltså av varvsägaren själv.

Det sista segelfartyg som byggdes på Gamla varvet, var Sigyn som sjösattes den 15 juli 1887, och 1907 upphörde varvet eftersom staden behövde marken för att utöka hamnen. År 1912 tog staden över området, för 1,5 miljoner kronor, som då omfattade fastigheterna nummer 1, 2, och 3 i Majornas fjärde rotel, samt masthamnen öster om Bläsan med tillhörande vattenområden.

Gamla Varvet
Gamla Varvet från älven

På en del av området anlades Gamla varvsparken. Den tidigare Gamla varvsgatan från 1852 är numera till stor del borta, den kvarvarande delen heter från 1937 Delawaregatan.

Skepp byggda på Gamla varvet 1631-1716 för svenska flottan (amiralitetet), namn, år,  typ, skeppsbyggmästare, kommentarer

Västgöta Lejon, 1629, skepp, Albrecht van Velden, skepp, sålt 1646, cirka 700 ton
Jupiter, 1632, skepp, Albrecht van Velden, skepp, 1647 sålt Frankrike, c:a 900 ton, 138 fot långt enligt kontraktet med en bredd på 33 fot
Hannibal, 1632, skepp, Albrecht van Velden, skepp, förlist 1636, c:a 550 ton, 120 fot långt enligt kontraktet med en bredd på 27 fot
Götheborg, 1633, skepp, Albrecht van Velden, skepp, 42 kanoner, c:a 900 ton,
Göta Ark, 1634, skepp, Albrecht van Velden, skepp, 72 kanoner, c:a 1 600 ton, 168 fot långt enligt kontraktet med en bredd på 40 fot.

Delfin, 1655, fregatt, Jacob Jacobsson Prunck, skepp, cirka 200 ton
Göteborg, 1656, skepp, Jacob Jacobsson Prunck, skepp, 48 kanoner, cirka 700 ton
Andromeda, 1659, skepp, Jacob Jacobsson Prunck, skepp, 52 kanoner, skrotat 1692, cirka 600 ton
Riksäpplet, 1661, skepp, Francis Sheldon, skepp, cirka 1 400 ton
(Lille) Jupiter, 1661, fregatt Jacob Jacobsson Prunck, cirka 150 ton, förlist 1666, ombyggd struss
Raphael, 1661 fregatt, Jacob Jacobsson Prunck, cirka 125 ton, ombyggd struss
Postiljon, 1662, fregatt. Francis Sheldon, cirka 200 ton, 22 kanoner, förlängt 1674, fregatt, ombyggd till brännare 1683
En galär (galej), 1665, Francis Sheldon

Venus, 1675, ??, cirka 60 ton, tagen av danskarna 1677
Gripen, 1676, ??, cirka 125 ton
Diana, 1676, ??, cirka 60 ton, troligen byggd på Gamla varvet, tagen av danskarna 1677

Hummern, 1699, brigantin, ??, 8 kanoner, cirka 110 ton
Sofia, 1702, brigantin, ??, 10 kanoner, cirka 100 ton
Sjöman, 1702, brigantin, ??, 6 kanoner, cirka 60 ton
Fama, 1703, brigantin, ??, 10 kanoner, cirka 100 ton
Sköldpddan, galliot. 1706, ??, 6 kanoner, cirka 100 ton
Nieroth, 1708, brigantin, ??, 10 kanoner, cirka 100 ton
Sjöblad, 1709, brigantin, ??, 16 kanoner, cirka 150 ton

Skepp byggda på Gamla varvet 1830-1887, namn, byggår, typ, lästetal, redare (ort)

Experiment, 1830, skon., ??, ??
Götha Elf, 1833, ångbåt, ??, Kgl. Götha Elfstyrelse
Superb, 1839, brigg, 158, C.G. Lindberg (Göteborg)
Balder, 1845, brigg, 179, J.G. Grönvall & Co (Göteborg)
Wikingen, 1846, 69, brigg, ??
Gerda, 1847, skepp, 300, Olof Wijk (Göteborg)
Diadem, 1849, brigg, 130, Gustaf Melin (Göteborg)
Cleopatra, 1852, brigg, 156, Gustaf Melin (Göteborg)
Eos, 1852, ångfartyg, ??, G.J. Brusewitz (Göteborg)

Konstruerade av N.C. Kierkegaard

Aurora-Borealis, 1853, skonert, 43, Niclas Beckman (Göteborg)
Eleonore, 1854, skepp, 130, Niclas Beckman (Göteborg)
Galathea, 1856, brigg, 83, Björck & Engström (Göteborg)
Dellen, 1861, ångbåt (bogserare), ??, Pettersson (Hudiksvall)
Heidi, 1864, skepp, 265, Gustaf Melin (Göteborg)
Louis De Geer, 1866, skepp, 352, Gustaf Melin (Göteborg)
Iris, 1867, skepp, 295, A.F. Landgren (Göteborg)
Godeffroy, 1867, bark, 240, J. C. Godeffroy & Son (Hamburg)
Erato, 1869, skepp, 329, A.F. Landgren (Göteborg)

Andra konstruktörer

Hildur, 1858, skonert, 77, A. Landgrens Enka
Pursuit, 1860, skepp, 286, A.F. Landgren (Göteborg)
Iduna, 1862, skepp, 325, Gustaf Melin (Göteborg)
Neptun, 1865, ångfartyg, ??. D.W. Flobeck (Göteborg)

Konstruerade av Johan Hübe

Ingeborg, 1870, ångfartyg, 200 ton, Aug. Leffler för Ångfartygs AB Thule (Göteborg)
Eigen, 1870, ångfartyg, 223 ton, V. Furst & Co (Kristiania)
August Leffler, 1871, ångfartyg, 122 ton, C. L. Berggren (Göteborg)
Advance, 1873, ångfartyg, 199 ton, Th. Ahrenberg (Göteborg)
Adolf Landgren, 1876, bark, 603 ton, G.D. Kennedy för A. Landgrens Enka (Göteborg)
Ingeborg, 1877, ångfartyg, 374 ton, Aug. Leffler för Ångfartygs AB Thule (Göteborg)
Galatea, 1878, brigg, 331 ton, H. Svensson (Göteborg)
Gurli, 1879, bark, 721 ton, G.D. Kennedy (Göteborg)
Zaima, 1883, brigg, 335 ton, G.D. Kennedy (Göteborg)
Sigyn, 1887, skepp, 336 ton, G.D. Kennedy (Göteborg)

Felaktiga uppgifter i tabellen som hämtats från Wikipedia har rättats med hjälp av Sveriges skeppslista åren 1837-1885. Det gäller exempelvis lästetalet för kappseglingsfartyget Aurora Borealis men även fler andra tonnageuppgifter och ägaruppgifter. Från 1863 använde nyläster. De är omräknade till gamla läster i tabellen.

Ett skepp som finns i Wikipedia-tabellen, Wikingen, har inte gått att hitta i Sveriges skeppslistor så jag utgår ifrån att uppgiften om ägare är fel och att det måste ha byggts för utländsk beställare. Alternativt har skeppet aldrig existerat.

Nåt fartyg med namnet Thule återfinns inte heller i skeppslistorna. Eftersom så få uppgifter finns om fartyget har jag utgått från att det inte existerat.

Briggen konstruerad och byggd 1878 med namnet Galatea hade från början av H. Svensson som huvudredare och inte G.D. Kennedy vilket anges på de flesta håll. G.D. Kennedy var dock sannolikt delägare, troligen också huvudägare. Några år senare är han också huvudredare.

Andra källor: Sveriges skeppslista åren 1837-1885, CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1919-23, Wikipedia, Göran Sundström,  ”Gamla Varvet i Göteborg” i Göteborg förr och nu, 1988

Advertisements

7 svar till “Gamla varvet”

  1. Pingback: Niels Christian Kierkegaard | Det gamla Göteborg

  2. Pingback: Adolf Fredrik Landgren | Det gamla Göteborg

  3. Pingback: Björck & Engström | Det gamla Göteborg

  4. Pingback: J.G. Grönvall & Co | Det gamla Göteborg

  5. Pingback: Gustaf Melin | Det gamla Göteborg

  6. Pingback: Familjerna Landgren och Kennedy som segelfartygsredare | Det gamla Göteborg

  7. Pingback: En guide till Göteborgs stadsdelar - Majorna | Det gamla Göteborg

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.