Götheborg

Ostindiefarare byggd på Terra Nova i Stockholm år 1738. På 340 läster med 30 kanoner och 120 personers besättning. Skeppsbyggmästare var William Macets (Mackerts, Welam Maketz, Welam Migget). Maketz var skeppsbyggmästare mellan 1724 och 1749. Under den tiden byggdes också Friedericus Rex SueciaeSueciaFreeden och Hoppet vid varvet.

1:a resan, 7:e expeditionen, till Kanton, jan 1739 – 15/6 1740

Kapten: Peter von Utfall
Superkargörer: Charles Morford, Daniel Vignaulx, Gerard Barry, John Williams, Henrik König

Sjöjournal som troligen skrevs av Peter von Utfall och redigerades av C.H. Braad finns bevarad.

Skeppet såldes till nästa expedition för 84 000 dlr smt.

2:a resan, 9:e expeditionen, till Kanton, 16/2 1741 – 18/7 1742

Kapten: Bengt Askbom
Superkargörer: Charles MorfordDaniel Vignaulx, John Williams, John Henry Matsen (Johan Heinrich Matzen)

Det sammanlagda subskriptionsbeloppet (det som satsade av intressenter) för Götheborg och Calmar inför denna expedition har beräknats till 1,9 miljoner dlr smt.

Större intressenter, namn, dlr smt

Magnus Lagerström, 792 000 (kanske som ombud för andra då han inte fick nån utdelning på mer än 52 000)
Hugh Campbell, 650 000
Niclas Sahlgren, 460 000
Charles Pike, 330 000 (kanske som ombud för andra då han inte fick nån utdelning)
Urbano Arnold, 205 571 (han fick utdelning för 89 000)
Colin Campbell, 100 000
James Gough & Co, 75 300
Peter Prolis änka, 74 300
Eric Nissen, 60 600
Thomas Coppinger, 40 000
Niclas Jacobsson, 32 300
Johan Gustaf Nissen, 18 800
Eleonora Wachtmeister, 14 000
Gustaf Cahman, 11 400

Bland de som satsade pengar i denna expedition som också innefattade fartyget Götheborg fanns också superkargören Daniel Vigneaulx  (4 505 dlr smt) och de flamländska handelsmännen Jan. Bapt. van Schoonendonck (3 000) och Anna Janzen (3 000). Flamländaren Urbano Arnold var en av de största investerarna vilket syns i tabellen. James Gugh & Co var en firma i Cadiz som ofta satsade pengar i Svenska Ostindiska Kompaniets resor på olika sätt (finansiering av silverköp, bodmerilån till besättningsmän eller direktinvesteringar).

England och Spanien låg i krig sedan 1739 vilket ledde till att Götheborg uppbringades på resa från Cadiz till Canton av engelska örlogsskeppet The Biddeford med 24 kanoner och med Lord Forrester som kapten. Han var onykter och hotade skjuta ihjäl 4:e styrmannen Axel D. Stålhandske som tagits ombord för förhör. Götheborg fördes till Madeira och blev där uppehållna i en månad. Britterna ansåg att svenskarna var lurendrejare destinerade till Kanarieöarna med spanska varor, spanjorer och engelsmän.

Resan gav 312 552 dlr smt i vinst (40 % avkastning på insatt kapital) plus en fond på 66 332 dlr smt för oförutsedda utgifter. Värdet av den fria förningen (pacotill) uppgick till 30 % av försäljningen.

Sammanställning av ekonomiskt resultat

Överskott av försäljning: 1 223 149 dlr smt
Insatt kapital: 783 381 dlr smt
Provision: 97 851 dlr smt
Vinst: 312 552 dlr smt

3:e resan, 11:e expeditionen, till Kanton, 14/3 1743 – cirka 12/9 1745

Kapten: Erik Moreen
Superkargörer: Auguste Tabuteau, John Williams, Nils Ström, Andreas (Anders) Gotheen, Georg Kitchin

Förliste under inseglingen till Göteborg. Efter en resa på 30 månader och med bara 900 meter kvar till ankarplatsen rände hon den 12 september 1745 upp på det välkända grundet Hunnebådan utanför Älvsborgs fästning. Det som kunde bärgas såldes på auktion en månad senare och tillät en utdelning av 14 1/2 %. Över 70 % av det bärgade utgjordes av gods tillhörande besättningens fria förning (pacotill).

Det är oklart vad som orsakade grundstötningen, och ett av skälen är bristen på samtida skriftliga källor. Götheborg hade en mycket erfaren lots ombord, den på Brännö uppväxte Caspar Matthisson (1712-1783), som vid olyckstillfället hade 7,5 års erfarenhet som ordinarie lots. Trots detta grundstötte alltså Götheborg plötsligt på undervattensklippan Hunnebådan – på 1700-talet kallad Knipla Börö och senare även Göteborgs-grundet eller Ostindiebådan.

I den skriftliga förklaring som kapten Eric Moréen och besättningen lämnade gemensamt till Göteborgs Rådhusrätt den 19 september samma år, anges att vädret den 12 september var vackert och klart, vinden ”foglig” (gynnsam; mild) samt kommande från sydväst eller västsydväst. Detta måste anses vara idealiska förutsättningar, då vinden kom i stort sett rakt akterifrån. Över Rivöfjorden mötte skeppet strömmen från Göta älv. Navigeringen och segelföringen tycks ha varit korrekta fram tills olyckan inträffade, vilket platsen för grundstötningen tyder på. Skeppets fart var cirka tre knop, då Götheborg gjorde en oplanerad styrbordsgir och gick på grundet.

Resan har till viss del beskrivits av kvartermästaren Mathias (Matts) Holmers i hans biografi och av Ernst Klein som skrivit om Matts Holmers:

På Holmers nästa resa, med skeppet Göteborg, som avgick 14 mars 1743, och där han redan synes ha avancerat till lärstyrman, måste man på grund av proviantbrist ligga 5 månader i Batavia. »Led mycken nöd för stormar, Liung Eld och Åskedunder och en Grufwelig hetta, der miste vi 35 man uti den starka hettan.» På hemresan grundstötte »Götheborg» i sista stund »på en Klippa utanför Älfsborg, och både jag och flera officerare miste wårt gods».

Även skeppsprästen Petter Holmertz har skrivit en dagbok som beskriver delar av resan.

Lasten ombord under Götheborgs sista resa

  • 133 ton tutanego.
  • 100 ton porslin.
  • 366 ton te.
  • 19 kistor siden.
  • 11,4 ton gallingal.
  • 3,4 ton pärlemor.
  • 2,3 ton rotting.
  • 1,8 ton peppar

Uppgifter om pacotill (fri förning, dv det som superkargörer och andra köpte och sålde för egen räkning) från Götheborgs tre resor, befattning, dlr smt

1:e superkargör, 112 329
3:e superkargör, 46 276
4:e superkargör, 12 876
1:e assistent, 9 249
3:e assistent, 10 518, genomsnitt av två uppgifter
1:e kapten, 22 935
2:e kapten, 24 447
2:e styrman, 19 076, genomsnitt av två uppgifter
3:e styrman, 7 215, genomsnitt av två uppgifter
4:e styrman, 4 935, genomsnitt av två uppgifter
Skeppspräst, 5 028, genomsnitt av två uppgifter
1:e fältskär, 6 661
1:e timmerman, 2 339
Kvartermästare, 436
Kypare, 431
Skeppskock, 372
Kadett, 395
Matros, 329, genomsnitt av 11 uppgifter

Texten delvis från Wikipedia

Götheborg

Den moderna kopian (rekonstruktionen) av ostindiefararen Götheborg

Andra källor:

Per Forsberg, Ostindiska kompaniet, några studier, 2015
Per Forsberg, Lars Melchior och Ulf Andersson, Ostindiefararen Götheborg 1738-45, 2014