Henrik König (II) (1686-1736) var son till växelhandlaren Henrik König (I) (1642-1720) och var den svensk som möjliggjorde bildandet av Svenska Ostindiska Kompaniet. Växelhandlaren Henrik König var under många år svensk kommissarie i Hamburg och adlades 1714. En annan son, Kristian König (1678-1762) var en svensk ämbetsman, lagman i Västmanland och Dalarnas domsaga 1723-47. Ytterligare en annan son, Johan Fredrik König (1690-1759), var svensk postkommissarie, diplomatisk agent och slutligen resident i Hamburg. Henrik König (I) var gift med Helena Dauer (1653-1756). Hennes bror var Jacob Dauer (1649-1713). Hans dotter Catharina Elisabeth Dauer var gift med Johan Arndt Bellman d.ä. och därmed farmor till Carl Michael Bellman (1740-1795).
Henrik König (II) var den som registrerades som ansvarig för Ostindiska kompaniets första oktroj:
Colin Campbell var en av de som ville hitta nya vägar att göra affärer den ostindiska marknaden efter att Ostende-kompaniet tvingats avsluta sin verksamhet. Colin Campbell kom i kontakt med svensken Niclas Sahlgren som vid tillfället befann sig i Holland. Tillsammans med viss hjälp så drog de upp riktlinjerna för ett Svenskt Ostindiskt Kompani. Utländsk kapital sågs med stor misstänksamhet men trots detta lyckades man övertyga de svenska politikerna att godkänna ostindisk handel. Först var man tvungen att skaffa en inflytelserik svensk representant som kunde driva frågan. Denna person var Henrik König.
Tillstånd om oktroj skedde i två steg. Först sökte man pass för två fartyg. När dessa beviljades, trots stor misstänksamhet om missbruk av passen, så ansökte man om full oktroj. Denna ansökan om full oktroj avslogs dock. König gav trots detta inte upp utan gick vidare till riksdagen. I denna instans rönte König större framgång då man tveklöst tillstyrkte begäran om ett svenskt ostindieföretag. Regeringen samtyckte och den 14:e januari 1731 utfärdades privilegier för en oktroj på femton år.
Henrik König (III) (1717-1785), son till Henrik König (II), var i sitt första gifte gift med Elsabe Nissen (1723-44), dotter till Eric Nissen (1687-1750). Hennes syster Sofia Dorothea Nissen (1727-61) var i sin tur gift med Henrik Königs bror Peter Theodor König (1718-1800) i hans första gifte. De båda bröderna var superkargörer i Ostindiska kompaniet och det var dessutom ytterligare två bröder, Christian Adolf König (1724-1803) och Fredrik Wilhelm König (-1763).
Den förstnämnde var direktör i Ostindiska mellan 1799 och sin död, den senare dog på hemresan från Kanton 1764. Under den resan tjänstgjorde han som superkargör tillsammans med Jacob Hahr, C. Walter, Gustaf Tholander och Ulric M. Valtinsson (senare adlad Adlerstam). Henrik König (III) genomförde endast ett par resor i motsats till bröderna som genomförde en mängd. Mellan 1762 och 1766 var också Peter Theodor König direktör i Ostindiska.
Christian Adolf König drev mellan 1773 och 1781 också en tobaksfabrik i Stockholm med begränsad framgång. En femte bror Jakob Leonard König (1728-1804) var livgardeskapten och behjälplig vid Gustaf den tredjes statskupp 1772 (ingen revolution utan snarare en kontrarevolution). Något som innebar att han blev befordrad till överste.
Henrik König (III) bedrev också växelhandel i ett Växelkontor, det fjärde eller Königska växelkontoret från 1756. Växelkontoret kom emellertid på obestånd väldigt fort, redan 1757, och en rättsprocess inleddes 1766. Vid den tidpunkten var Henrik König bosatt i Hamburg. Han var under åren 1763-65 diplomatisk agent i den staden. Övriga inblandade i bolaget vältrade över all skuld för debaclet i bolaget på Henrik König som då istället offentliggjorde brev från två av de andra bolagsmännen, Wittfoth och Clason där det framgick att dessa två medvetet inriktat sig på att lura skjortan av den svenska staten. Wittfoth dömdes till livstid på Marstrands fästning, Clason rymde till annat land och undkom lagens långa arm. Henrik König (III) fick betala stora böter.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
12 svar på ”König – gjorde Ostindiska kompaniet möjligt”