Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Gothéen och Gadd – flitiga superkargörer

Del 12 av 36 i serien Ostindiska kompaniet

Anders (Andreas) Gothéen (1719-1794) är den person som genomförde absolut flest resor som superkargör till Ostindien och Kina med Ostindiska kompaniets skepp. Totalt genomförde han 11 resor som superkargör mellan 1743 och 1781, plus ett antal andra. Han var bland annat med på Götheborg 1743-45 som fjärde superkargör när den förliste i Göteborgs hamninlopp. På samma resa var flera andra personer som senare skulle bli både kaptener och superkargörer med som besättningsmän av olika slag. Exempelvis Fredrik Wilhelm König, Magnus BorgmanJohan Rundsten (som styrman), Simon Gustaf Ruuth, Isaac Selle och Gustav Gabriel Lood (1726-79). Han arbetade ofta tillsammans med George Kitchin under de tidiga åren och senare flera resor med J.C. Osterman och Carl von Heland. Han var gift med Margaretha Elisabeth Gadd som troligtvis var syster till en annan superkargör, Andreas (Anders) Gadd (c:a 1725-1767).

Övriga resor för Anders Gothéen var som andre assistent på Götheborg 1739-40 och 1741-42, andre superkargör på Calmar 1746-48, Götha Leijon 1750-52 och på Prins Friederic Adolph 1756-57. Därefter var han förste superkargör på Prinsessan Sophia Albertina 1760-61, Finland 1764-66, Adolph Friederic 1768-70, Lovisa Ulrica 1772-73 och slutligen på Adolph Friederic 1776-77 och 1780-81. Christopher Henric Braad som reste tillsammans med Anders Gotheen på Götha Leijon tyckte att han var en ouppfostrad uppkomling som spred mycket skitsnack.

Anders Gothéen var son till kassören vid Stora Sjötullen, Lars Gothéen d.ä.. Brodern Lars Gothéen d.y. var kämnär (en slags domare). Denne dog 1766 varefter sterbhuset sattes i konkurs.

Anders Gadd var gift med Magdalena Beijer (1734-1803). Hon var dotter till Gabriel Fredrik Beyer (1705-82)  och Fredrika Dorotea Cock (1713-1744). Gabriel Fredrik Beyer var också superkargör i Ostindiska kompaniet med 5 resor mellan 1745 och 1754. Hans son (och Magdalena Beyers bror) hette också Gabriel Fredrik Beyer (1731-1788) och var gift med Clara Schutz (1738-95), dotter till direktören i Ostindiska, Jacob Schutz (1709-72) och Christina Olbers. Efter Anders Gadds död gifte Magdalena Beijer om sig med Peter Petersson Bagge (1743-1819).

Anders Gadd genomförde 2 resor som assistent och 5 resor som superkargör mellan 1741 och 1765, assistent på Göteborg 1741-42, andre assistent på Riddarhuset 1743-45, femte superkargör på Calmar 1746-48, andre superkargör på Enigheten 1748-51, Cronprinsen Adolph Friederic 1752-54 och på Prins Friederic Adolph 1752-54. Han var sen förste superkargör på Stockholms slott 1762-63 och 1765-67. Ofta arbetade han tillsammans med andra frimurare som kapten C.G. Ekeberg:

Frimurarlogen i Göteborg fick en anmärkningsvärt snabb utveckling efter starten 1755, och redan 1759 hade logen inte mindre än 102 medlemmar. Av dessa var 25 anställda i olika befattningar i Ostindiska kompaniet. En annan större grupp var officerare – 28 personer. Bland dessa fanns en del sjöofficerare som kom i beröring med eller till och med deltog i Ostindiska kompaniets resor. Det var inte billigt att bli frimurare på den tiden. Det krävdes goda inkomster, och det hade personalen i kompaniet. Receptionsavgiften vid inträde i Frimurare Orden var 100 daler silvermynt, som skulle erläggas i förskott. Härtill kom en årsavgift på 16 daler silvermynt. Vidare förväntade man sig att medlemmarna skulle bidraga till speciella insamlingar. En kapten i Ostindiska kompaniet tjänade 100 daler silvermynt i månaden och hade ytterligare 8 000 daler silvermynt i ”privilegiepengar” (bonus) för varje resa. Dessutom hade han rätt att ta med sig varor som han kunde sälja för egen räkning. Superkargörerna hade vare sig månadslön eller privilegiepengar men i stället del i vinsten vid lastens försäljning. Denna vinst var under större delen av 1700-talet utomordentligt stor och superkargörerna gjorde sig ansenliga inkomster.

Ar 1759, bara fyra år efter logens tillkomst, skulle sju frimurare avresa till Kina och begärde då tillstånd att få hålla loge på utrikes ort. Färden företogs med två fartyg. Det ena var ”Stockholms Slott” med kapten Carl Gustaf Lehman som befälhavare. Det andra var ”Frederic Adolph” med kapten Carl Gustav Ekeberg som befälhavare. Dessa var båda frimurare. Tre av superkargörerna var också frimurare, nämligen Friedrich Habicht – en av Göteborgslogens grundare – Andreas Gadd och Jacob Hahr. Bland officerarna ombord fanns ytterligare två frimurare, nämligen löjtnanten Herman Celsing och styrmannen Livinius Olberg [Levinius Olbers, min anm.]. Det var säkert Friedrich Habicht som med sina erfarenheter från en tidigare resa funnit det lämpligt att kunna hålla det frimureriska intresset levande och tagit initiativet till att söka tillstånd att hålla loge under resan. Detta beviljades av Logen i Göteborg.

Det första tillfället till logemöte kom ganska snart, nämligen när skeppen anlände till Cadiz, dit de flesta ostindiefararna seglade för att sälja den last som medtagits från Sverige i form av järn mm. i utbyte mot silverpiastrar som kineserna föredrog framför all annan valuta. Även de hemgående skeppen angjorde ibland Cadiz. Sålunda råkade ”Prins Carl”, som var på hemväg och hade flera frimurare ombord, befinna sig i Cadiz samtidigt med de båda ovan nämnda utgående skeppen. Nu begagnade sig de utseglande frimurarna av sitt tillstånd att hålla loge, vilket skedde ombord på ”Prins Carl”. Logen i Göteborg fick en rapport om händelsen i form av ett protokoll. Av detta framgår att man erhållit ansökningar om inträde av fyra personer som tillhörde de konvojerande svenska krigsfartygen som även de låg i hamnen i Cadiz. Av dessa blev tre efter fartygets hemkomst på hösten samma år invalda i ”Salomoniska Logen” i Göteborg.

I Kanton hyrde Ostindiska kompaniet ett faktori, men dess väggar var tunna och för att inte logehandlingarna skulle kunna avlyssnas hölls alla sammankomster ombord på ett av skeppen. Efter ”Stockholms Slotts” och ”Frederic Adolphs” avresa upphörde logearbetet i Kanton, eftersom de personer som innehade logetillståndet inte längre befann sig där. Detta hindrade emellertid inte frimurarna i Kanton att träffas.

Varje svenskt skepp som kom dit hade frimurare ombord. Inte mindre än 40 av superkargörerna var frimurare, och bland kaptenerna rörde det sig om ungefär halva antalet. Vissa superkargörer var s.k. kvarliggare, dvs. de stannade i Kanton och for hem med något senare ankommet skepp. En del blev kvar där i upp till 9 år. Även ombord på de andra nationernas skepp fanns frimurare. Man kan utgå från att alla frimurare, oavsett nationalitet, kände en viss samhörighet. De ville gärna hålla sina frimurarkunskaper vid liv och utbyta tankar med personer som de kunde lita på och anförtro sig åt. Någon formell loge kunde givetvis inte hållas, men de svenska frimurarna brukade träffas ombord på något skepp vid sammankomster som gick under namnet Frimurare Sällskapet.

[…]

Vid ett möte ombord på skeppet ”Adolph Frederic” den 14 oktober 1785 i Frimurare Sällskapet var 17 frimurare från Göteborg närvarande och alla deltog i insamlingen till barnhuset. Totalt befann sig detta år inte mindre än 21 frimurare i Kanton, och dessa gemensamt kan ha beslutat att söka tillstånd att få bilda en riktig loge i Kanton. Om man räknar med skeppets återfärd till Sverige, så stämmer tiden ganska väl med det beslut som hertig Karl – Frimurare Ordens högste styresman – fattade i mars 1787, nämligen att en loge skulle bildas i Kanton och att den skulle kallas ”Elisabeth” efter hans gemål. Logen skulle liksom alla andra loger i Sverige lyda under Stora Landslogen i Stockholm, men ordförandemästaren skulle vara en superkargör vid Ostindiska kompaniet. Den där näst högste i logen skulle vara en kapten från en svensk ostindiefarare. Medlemmarna kunde vara av vilken nationalitet som helst och ordförandemästaren hade rätt att använda det språk som han fann lämpligast. Den loge som nu kom att bildas i Kanton installerades i egen lokal på det svenska faktoriets område den 20 september 1788. Namnet blev ”S:t Johanneslogen Elisabeth i Kanton”. Logens förste ordförandemästare var superkargören Johan Adolf Smedberg.

Fadern till syskonen (om de nu är syskon) Gadd hette troligen Carl Christian Gadd. En Gabriel Gadd genomförde 3 resor som kapten under åren 1799-1806. Kanske var han son till Anders Gadd.

Med all sannolikhet så deltog både Anders Gothéen och Anders Gadd i den lönsamma opiumhandeln med Kina, eller rättare sagt smugglingen av opium till Kina via Ostindiska kompaniets fartyg och Kanton.

Utöver att vara handelsmän, affärsmän, sjömän och smugglare var många på de Ostindiska fartygen också intresserade av natur och botanik. En del var amatörlärjungar till Linné, som som exempelvis Clas Alströmer och kapten C.G. Ekeberg. Många hemförde intressant dokumentation och intressant fynd från resorna till Ostasien och Kina. Andra var mera proffessionella.

Christina Hall (f. Gothén)

Christina Hall (f. Gothén)

Lars Gothéen (1750-?), son till Anders Gothéen, genomförde två resor som superkargör tiden 1782-1786 och ett antal andra resor. Han var skeppsskrivare på Adolph Friederic 1771-72, tredje assistent på Finland 1773-74 och på Terra Nova 1775-76, andre assistent på Drottning Sophia Magdalena 1777-78, förste assistent på Lovisa Ulrica 1779-80. Därefter var han fjärde superkargör på Terra Nova 1782-83 och tredje superkargör på Adolph Friederic 1785-86.

En annan son var handelsmannen Jacob Gothéen (1762-1828) som var delägare i firman Brandt & Gothéen. Anders Gothéens dotter Christina Gothéen  (1749-1825) gifte sig med den rike John Hall d.ä. (1735-1802) och förde förmodligen med sig en hel del rikedom från sin far med i boet. Christina Hall var föremål för den sydamerikanske frihetskämpen Francisco de Mirandas kärlek och uppvaktning. Han besökte paret Hall på Gunnebo år 1787 under en resa i Norge och Sverige för att söka stöd för frihetskampen i Sydamerika.

Anders Björnberg (1716-1783), far till Niclas Björnberg (1758-1829) som var direktör i Ostindiska under den 5 oktrojen 1806-1813, arbetade åren 1742-48 åt Anders Gothéen och 1748-51 åt Anders Gadd. 1756 fick Anders Björnberg burskap och blev handlande med egen firma.

Serienavigation<< Chalmers – Ostindiska, opiumsmuggling och slöjdskolaPettersson – borgmästare, superkargörer >>
Advertisements

17 Responses to Gothéen och Gadd – flitiga superkargörer

  1. […] Erik Moreen Superkargörer: Auguste Tabuteau, John Williams, Nils Ström, Andreas (Anders) Gotheen, Georg […]

  2. […] Mathias Estbergen, Hartw. Budler. Superkargörer: Nils Ström, Anders Gotheen, George Kitchin, Christian Tham, Anders […]

  3. […] Johan Rundsten Superkargörer: Gabriel Beijer, Anders Gadd, Erik Thierstedt, Gustaf Gabriel […]

  4. […] Daniel Shierman Superkargörer: John Irvine, Anders Gotheen, Michill Verbecke (Michel Verbeke), John Chambers, Joh. Fredr. […]

  5. […] superkargörer som var frimurare inkluderar Anders Gadd, Johan Adolf Smedberg och Jacob Hahr var frimurare. Det var också kaptenerna Carl Gustaf Lehman […]

  6. […] Mathias Holmers Superkargörer: Anders Gadd, J. Fr. Pettersson, Dougald Campbell, Claude Laurent, Jean Abraham Grill (på […]

  7. […] Charles Chapman Superkargörer: Andreas Gotheen, John Chambers, Abraham Hülphers, Just. C. […]

  8. […] Simon Ruuth Superkargörer: Anders Gotheen, Joh. Isac Paulin, Just. C. Osterman. Fredr. […]

  9. […] Sven Olbers Superkargörer: Anders Gotheen, Carl H. […]

  10. […] Herman H. Strehlenert Superkargörer: Anders Gotheen, James […]

  11. […] Gabriel Gadd, utresan, Otto J. Stridsberg, hemresan Superkargör: H.J. […]

  12. […] Gabriel Gadd Superkargör: Laur. Chr. […]

  13. […] Gabriel Gadd Superkargör: Jonas P. […]

  14. […] 1780-86 William Chalmers, 1783-86 Fredrik Ulrik Peyron 1783 – ?? Johan Dassau, 1785-(1792) ? Lars Gotheen, 1785-86 ?? James Chalmers, (1792) ? -1806 Anders Ljungstedt, 1798-1806 Jacob Gabriel Ullman, ?? […]

  15. […] Johan Rundsten Superkargörer: George Kitchin, Anders Gadd, Elias Hilleström, H. […]

  16. […] 2, tomt 43 Rote 2, tomt 44, Sylvius, Gothéen Rote 2, tomt 45, Uttermarck, Hinsch, Rancke Rote 2, tomt 46, Brandt, Beckman, Gaijen, Siögård, […]

  17. […] Rönnow Rote 4, tomt 46, Båthman, Bruhn, Malm, Ekman Rote 4, tomt 47, de Letter, Prunck, Gothéen, Fehman, Kenlock, […]

Kommentera