Kustens salteri och Kustens varv

Salteriet i sjön eller som det också kallades Salteriet Kusten anlades under 1760-talets början i den vik som på den tiden fanns mellan Klippan och Majnabbe som kallades Majbukten eller Majornebukten. Det är där som Stenas Tysklandsterminal finns idag.  Det Fortsätt läsa Kustens salteri och Kustens varv

Advertisements

Klippans salteri och Klippans glasbruk

Glasbruket anlades invid Gamla Älvsborgs borgklippa år 1761. Sillsalteriet anlades troligen samma år invid Gamla Älvsborgs borgklippa där vallgraven tidigare mynnade i Göta älv. Anläggningen som låg direkt norr om glasbruket hade en brygga ut i älven då platsen mellan Fortsätt läsa Klippans salteri och Klippans glasbruk

Det sällskapliga Göteborg på 1770-talet

Enligt Magistratens relation till Landshöfdingembetet den 1 Aug. 1768 utgjorde folkmängden i Göteborg, »som på några år sig ökt», 10,000 personer, häri inbegripne förstäderna och Ianderierna, »ehuru ett stort antal barn nu på ett par år bortryckts af kopporna, samt Fortsätt läsa Det sällskapliga Göteborg på 1770-talet

Repslageribanan vid Södra Larmgatan

1646 anlades en repslagarbana inom det centrala vallgravsområdet i Göteborg, privilegierad av drottning Kristina för Hans Macklier och Adrian Anckarhielm. Den gick i nuvarande Södra Larmgatans riktning från Magasinsgatan mot Kungstorget och beskrivs ha omfattat 118 famnar i längd och Fortsätt läsa Repslageribanan vid Södra Larmgatan

Hästekvarnen vid Ekelundsgatan

År 1691 anlade rådman Håkan Ekman en hästkvarn vid Ekelundsgatans sydöstra slut intill stadsvallen. Hans kompanjoner var handelsmannen Sven Pihl stadsbyggmästare Jacob Feigel. Snart blev emellertid amiralitetsbyggmästare Nicolaus Möller ägare. Först sålde Håkan Ekman sin del till Jacob Feigel, sedan köpte Fortsätt läsa Hästekvarnen vid Ekelundsgatan

Vädersågen

Vädersågen var en egendom som friköptes från Älvsborgs kungslaudgård år 1724. Köpare var Vilhelm von Utfall. Ägorna som då var på totalt 50 tunnland omfattade berget där Carl Johans kyrka står, delar av området där Fiskhamnen (andra delar är utfyllda Fortsätt läsa Vädersågen

Schutz – flitig företagarfamilj på 1700-talet

Familjen Schutz eller Schütz kom in till Göteborg via Köpenhamn eller Königsberg och Stockholm med sadelmästaren Jacob Schutz som föddes 1638 i Mettingen i Tyskland. Troligen dog han år 1690. Hans son Samuel Schutz (1676-1740) var skeppare och redare och Fortsätt läsa Schutz – flitig företagarfamilj på 1700-talet

Olbers – från Ostindiska till försäkringsbolag

Johan Andreas Olbers (1673-1741) var enligt uppgifter son till en hovjuvelerare Andreas Olbersoch bror till Daniel Nikolaus Olbers (1689-1731). Han flyttade 1700 till Göteborg från Stockholm med föräldrar och arbetade med handel och rederiverksamhet. Han drev tillsammans med kompanjoner ett stort kattuntryckeri Fortsätt läsa Olbers – från Ostindiska till försäkringsbolag