Färjenäs sillsalteri och trankokeri

Färjenäs sillsalteri som sannolikt anlades på 1760-talet producerade  3 500 tunnor sill och 25 fat tran år 1772. Från 1761 arrenderade L. Algerus som ägde egendomen Färjestaden ut Färjenäs till herrarna Svalin och Folker för att de på platsen skulle anlägga en fiskeriinrättning, vilket troligen Läs mer …

Majvikens egendom och sillsalteri

Majviken var en egendom i Majorna som också omfattade ett sillsalteri. Ägdes 1762 av Ostindiska Kompaniet som samma år sålde det, förmodligen till Anders Gadd. Majvikens salteri producerade 6 000 tunnor salt sill år 1772 och mellan 3 000 och 4 000 tunnor per år Läs mer …

Kustens salteri och Kustens varv

Salteriet i sjön eller som det också kallades Salteriet Kusten anlades under 1760-talets början i den vik som på den tiden fanns mellan Klippan och Majnabbe som kallades Majbukten eller Majornebukten. Det är där som Stenas Tysklandsterminal finns idag.  Det var uppbyggt på långa bryggor Läs mer …

Klippans salteri och Klippans glasbruk

Glasbruket anlades invid Gamla Älvsborgs borgklippa år 1761. Sillsalteriet anlades troligen samma år invid Gamla Älvsborgs borgklippa där vallgraven tidigare mynnade i Göta älv. Anläggningen som låg direkt norr om glasbruket hade en brygga ut i älven då platsen mellan borgklippan och älven var begränsad. Läs mer …

Ostindiska Kompaniet – fjärde oktrojen 1786-1806

Den fjärde oktrojen bildades trots att en del personer varande för att det under de villkor som fanns inte fanns ekonomiska förutsättningar för en lönsam verksamhet. En av dem som varnade för fortsatt verksamhet var superkargören Peter Johan Bladh som istället ville se en helt annan Läs mer …

Var byggdes Ostindiska Kompaniets skepp?

I stort sett alla Ostindiska Kompaniets skepp var inköpta nybyggen. De flesta från varv i Stockholm. Varvet Terra Nova byggde flest, hela 10 stycken. Dessa skepp var Friedericus Rex Sueciae (troligen byggt 1725 som Terra Nova), Suecia (1736, det råder en viss osäkerhet kring detta fartyg, Mårten Persson Läs mer …

Vauxhall

Vauxhall var ett nöjespalats och värdshus för överklassen, vid området kring nuvarande Första Långgatan 10 i stadsdelen Masthugget i Göteborg. Utöver värdshuset, fanns där en större trädgård samt en dans- och konsertsal. Huset var ursprungligen ett landeri som från slutet av 1600-talet i flera generationer Läs mer …

Grönlandskompaniet

I Göteborg fanns det två olika Grönlandskompanier på 1700-talet. Även i Stockholm fanns ett Grönlandskompani. Inget av dem tycks ha varit nån större framgång. Åren 1755-60 fanns det första Grönlandskompaniet i Göteborg. Det ägdes av Peter Samuelsson Bagge. Under denna tid tillverkades mellan 100 och 200 Läs mer …

Råda säteri

Råda säteri skapades sannolikt ursprungligen i slutet av 1100-talet. 1483 ägdes och beboddes det av väpnaren Magnus Rolandsson och i slutet av 1490-talet av dennes son Roland Magnusson, båda var häradshövding i Vättle härad. Vem som därefter var ägare, är oklart, men det uppges vissa Läs mer …

Schutz – flitig företagarfamilj på 1700-talet

Familjen Schutz eller Schütz kom in till Göteborg via Köpenhamn eller Königsberg och Stockholm med sadelmästaren Jacob Schutz som föddes 1638 i Mettingen i Tyskland. Troligen dog han år 1690. Hans son Samuel Schutz (1676-1740) var skeppare och redare och drev handelsfirman Peter Bagge & Läs mer …