Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Anders Leffler

Göteborgs Sparbank

Göteborgs sparbank var Sveriges första sparbank, grundad 1820 på initiativ av Eduard Ludendorff, som hade invandrat från Stettin i slutet av 1808. i den första styrelsen ingick Axel Pontus von Rosen, Carl Fredric af Wingård, Samuel Arfwidson som ordförande, Olof Wijk d.ä.Anders Magnus Prytz, Anders Leffler, Johannes Daniel Blomsterwall, Eduard Ludendorff och Daniel Dahl.

Den 28 oktober 1820 öppnades banken för allmänheten, med ett kapital av 758 kronor. De första lokalerna fanns på andra våningen av Frimurarnas barnhus på Drottninggatan 32,som hyrdes för 333 riksdaler banco per år. Den 1 mars 1821 anställdes en kamrer, Carl Sahlsteen.

Till en början används de pengar sm småsparare satte in i banken till att ge räntebärande lån till järnhandlare med järn på järnvågen som säkerhet. Senare finanseiarde även Göteborgs Privatbank genom aktierna i denna bank belånade av Göteborgs Sparbank. Först efter mitten av 1800-talet flyttades utlåningen till obligationer, reverser och fastighetsinteckningar.

 

Under sitt första verksamhetsår uppgick insättningarna till 48 056 kronor. År 1874 övertogs Karl Johans sparbank, vilket medförde att banken därefter hade fyra kontor, Drottningtorget, Kusttorget och Stigbergstorget i Majorna samt Skolgatan i Haga.

Mot bakgrund av den expansion sparbanken fick under 1870-talet och 1880-talets början, blev den gamla sparbankslokalen i Frimurarehuset allt mindre lämpad. På sammanträdet den 23 september 1885 beslöts därför — efter förslag av ordförande Olof Wijk d.y. — att för 75 000 kronor förvärva tomten Drottninggatan 33. Den nya byggnad som här uppfördes, togs i bruk den 7 september 1887.

Snart räcket dock inte heller denna byggnad och när Skånes Enskilda Banks kontor på Västra Hamngatan 7 lades ner, förvärvade sparbanken fastigheten för 600 000 kronor den 1 oktober 1912.

1850 hade förvaltade sparbanken 0,8 miljoner kronor , år 1900 13,2 och år 1913 28,6 miljoner.

År 1931 hade Göteborgs Sparbank en omslutning på 120,9 miljoner kronor, varav egna fonder utgjordes av 7,8 miljoner, vilket innebar att Göteborgs Sparbank år 1931 var den tredje största av Sveriges sparbanker.

Göteborgs Sparbank fusionerades 1968 med Göteborgs och Bohus läns sparbank för att bilda Länssparbanken i Göteborg, vilken i sin tur gick samman med Sparbanken Stockholm 1982 och skapade Första Sparbanken, grunden i det som idag efter ytterligare ett antal fusioner utgör Swedbank.

Källa: Wikipedia, och Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963

Advertisements

Ekström & Leffler

Efter att ha arbetat i faderns handelsfirma under några år startade Anders Leffler redan i tjugoårsåldern en egen gross- och detaljhandel på Kyrkogatan 52 i Göteborg. Han specialiserade sig på specerier, färgämnen och läder. 1847 sålde Anders Leffler sin handelsrörelse och flyttade till det närbelägna Mölndal.

Handelsrörelsen övertogs av assistenten N P Ekström (1818-83) och kusinen Gustaf Leopold Leffler (1824—95):

När Anders Leffler lämnat Kyrkogatan och flyttat till Mölndal togs den etablerade handelsrörelsen över av två av hans assistenter. Den ene var kusinen Gustaf Leopold Leffler (1824–1895) och den andre var Nikolaus Peter Ekström (1818-1883), som var bondson från Myckleby i Bohuslän och som i unga år kommit till Göteborg och fått anställning som biträde i Lefflers firma. Ekström var mycket aktiv i den lokala politiken och satt i styrelsen för såväl den allmänna fattigvården som Vattenledningsstyrelsen och Köpmannaföreningen i Göteborg.

År 1847 grundade Gustaf Leopold Leffler och Nikolaus Peter Ekström grosshandlarfirman Ekström & Leffler, som fortsatte med samma inriktning som företrädaren och handlade med kolonialvaror, läder, oljor och färgämnen. Med tiden blev Ekström & Leffler stadens största specerifirma. När Ekström dog fortsatte Leffler ensam att driva rörelsen fram till år 1889, då hans söner Claes Edvard (1865–1927) och Gustaf Leonard (1866–1928) övertog den välrenommerade grosshandeln.

Ekström & Lefflers utvecklades till ett stort handelsföretag, som senare leddes av Gustaf Leopold L:s söner Claes Edvard Leffler (1865—1927) och  Gustaf Leonard Leffler (1866—1928). År 1900 omvandlades firman till ett aktiebolag med namnet Ekström & Lefflers AB. Senare övertog Claes Edvard Lefflers svärson Emil Clemedtson ledningen av företaget och 1938 fick bolaget ett nytt namn AB Eol. Strax därefter blev företaget en del av ICA-rörelsen med lokala livsmedelshandlare som huvudägare. Eol utvecklades därefter till den ledande livsmedelsgrossisten i Västsverige.

Vid 1970-talets början ägdes AB Eol bara knappt till hälften av lokala handlare. Resterande aktier låg i sterbhus och innehades av f.d. köpmän etc. Problemet löstes genom att ICA-handlarnas medlemsorganisation ICA-Förbundet blev majoritetsägare i inköpscentralerna, som därmed benämndes regionbolag. Nyordningen trädde i kraft 1973 och AB Eol döptes om till ICA Eol AB.

1990 omorganiserades ICA och de självständiga regionföretagen ersattes då av en ICA-koncern uppdelad i affärsområden. I och med detta försvann även användandet av namnet Eol.

 

 

Anders Leffler

Anders Leffler (1808–1880) föddes i Göteborg som son till Anders Leffler d.y. (1773-1855) och Maria Lovisa Brink (1781-1857). Bror till Johan Albrecht Leffler och August Leffler.

Efter att ha arbetat i faderns handelsfirma under några år startade Anders Leffler d.y. redan i tjugoårsåldern en egen gross- och detaljhandel på Kyrkogatan 52 i Göteborg. Han specialiserade sig på specerier, färgämnen och läder. Från 1841 drev han också en mindre tobaksfabrik och  grundade 1855 Mariebergs bresiljefabrik o benmjölskvarn i Mölndal. 1847 sålde Anders Leffler sin handelsrörelse och flyttade till det närbelägna Mölndal. Tobaksfabriken upphörde 1856.

Handelsrörelsen övertogs av N P Ekström (1818-83) och  Gustaf Leopold Leffler (1824—95), en son till stadsmäklaren Carl L (1781—1828) i Gbg. Carl Leffler var bror till Anders Leffler d.y och Gustaf Leopold Leffler kusin till Anders Leffler

Anders Leffler d.y.

Anders Leffler d.y.Anders Leffler föddes i Göteborg år 1773 som son till Johan Håkan Leffler och Elisabeth Kullman och dog i Göteborg år 1855. Gift med Maria Lovisa Brink (1781-1857), dotter till Lars Brink och Virginia Eleonora Krusell. Paret Leffler-Brink fick en mängd barn, närmare bestämt 14. Det var i huvudsak döttrar.

Sonen Johan Albrecht (Janny) Leffler (1801-70) var en framgångsrik bankir. Dottern Ada Lovisa Leffler (1805-62) var gift med Adolf Wilhelm Theodor Ludendorff från tyska Stettin där de också bodde. Deras son August Wilhelm Ludendorff (1803-1905) var far till den välkände tyske generalen Erich Ludendorff (1865-1937) och astronomen Hans Ludendorff (1873-1941). Leffler-Brinks dotter Hilda Gustava Cecilia Leffler (1812-81) var gift med Johan A Wennerberg och dottern Carolina Mathilda Leffler (1811-?) med C.J. Bohlin. Sonen (Lars) August Leffler (1816-87) var gift med Sophia Catharina Blidberg. En tredje son var Anders Leffler (1808—80).

Anders Leffler övertog faderns skeppsmäklar- och skeppsklarerarfirma vid faderns död år 1813. 1826 tvingade han dock avstå denna rörelse till fordringsägare. Men han tycks ha startat en ny rörelse nästan omedelbart tillsammans med sonen Johan Albrecht Leffler.

Skeppsmäkleri och skeppsklareringsverksamhet var en vanlig syssla i en sjöfarststad som Göteborg. Dessa yrken spelar en högst viktig roll då de biträder sjöfarten vid fartygsköp och försäljning, genom befraktning och klarering av fartyg samt vid uppgörande av sjöförsäkringsavtal.

Släkten Leffler

Endast för medlemmar

Kristinedal

Del 27 av 33 i serien Landerier

Landeri som etablerades redan på 1600-talet vid Nylöses upplösning som stad. Från början var det uppdelat på flera smålotter som förenades till en enhet först vid mitten av 1700-talet. Enligt uppgifter från 1760-talet anläggs ett landeri först av Gierdt Danielson som inkommit till Sverige från Hol- land under Gustav II Adolfs regeringstid. Under denna tid var landeriet uppdelat i en östlig och en västlig del. Den östliga delen innehades senare av Johan Gerdtsson som troligen är före- gångarens son. Östra hälften av landeriet kallades därför i början av 1700-talet för Johan Gerdtssons landeri.

Den västra delen omtalas i beskrivningen till 1696 års karta som bokhållare Åke Håkenssons gård i gamle stan, illustration 5. En intressent i denna del är Oluf Arvedsson som arrenderar gårdens kålgårdar som dessutom innehåller några fruktträd. Asmund Swahn köpte den västra delen av landeriet från bokhållaren Åke Håkansson. Efter Swahns död ärvdes det av hans son David Swahn och rådman Gabriel Kling, vilka år 1736 avyttrade det till kände Niclas Sahlgren.

Från 1730-talet innehades alltså hela landeriet av Niclas Sahlgren som också innehade Ånäs landeri på vars mark ett sockerbruk anlades. Under Sahlgrens tid besöktes gården bland annat av Carl von Linné. Efter Sahlgren tog Clas Alströmer över på Kristinedal. 1786 innehades landeriet av överste Benjamin Malmsköld pch på 1800-talet inneahdes stället av stadsmäklaren J.P. Ström och Anders Leffler.

1897 inlöste Göteborgs stad landeriet. Huvudbyggnaden på Kristinedals landeri stod kvar till 1960-talet då den revs för anläggandet av nya vägar och trafikplatser.

landerier_ost3

Andra källor: CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923

 

Skeppsredare

Del 1 av 25 i serien Rederier
Endast för medlemmar

Karlsberg

Del 10 av 33 i serien Landerier
Endast för medlemmar