Karlsberg (Carlsberg)

Från 1702 låg Göteborgs avrättningsplats, Galgbacken på den lilla höjden där Carlanderska sjukhuset nu ligger på landerifastighete 12:77. I närheten låg den bebyggelse som gick under namnet Galgkrogarna och som låg vid dagens hållplats Getebergsäng som då låg utanför stadsgränsen där det idag finns en trappa. Innan dess låg avrättningsplatsen vid Älvsborgs kungsladugård. Så småningom flyttade den till Kallebäcks högar. Flytten till Kallebäcks högar bör ha skett någon kring 1810 eller 1811.

1784 ansökte en sockerbagare vid namn Jacob Hammarstedt om tillstånd att få nyttja marken för odling. Ansökan beviljades och han anlade på platsen en fruktodling. Det blev början till landeriet Karlsberg. 1790 ägde konditorn Rodin marken.

1790

1790, Bödelsyckan, Johanneberg, Getebergsäng, Liseberg, Janssons ägor, Rodins ägor, Hallekrogen, Avrättningsplatsen och Wettergrens

Marken gick i arv men såldes 1803 till handlanden Carl Hedman, som köpte ytterligare anslutande tomter, däribland den tomt (12:77) som tidigare varit avrättningsplats samt en tomt som kallades Wettergrens (12:78), med tillhörande byggnader. Han slog samman dessa till ett landeri som han namngav Karlsberg. Vid foten av berget nedanför låg dock även efter detta flera mindre landeritomter, däribland Hallekrogen.

Efter Hedmans död auktionerades landeriet ut och köptes upp av stadsmäklare Anders Leffler. Denne lät uppföra en större manbyggnad placerad på höjden parallellt med landsvägen. Därefter ägdes det under 1800-talet av medlemmar ur familjerna Busck, Evers, Kjellberg och Röhss. Wilhelm Röhss bodde på Karlsberg en tid med start 1856 och från hans ättlingar inlöstes landeriet år 1886. Familjen Röhss lät bygga en ny mangårdsbyggnad.

Johanneberg och Karlsberg 1860

Johanneberg och Karlsberg 1860

Carlsberg

Karlsberg 1902

Karlsberg 1890

Karlsberg 1890

Manbyggnaden på Karlsberg revs efter 1923 och Carlanderska sjukhuset uppfördes på dess plats 1927. Parken omkring landeriet bevarades och utnyttjades som sjukhuspark.

Carlanderska sjukhemmet tillkom efter en donation av två medlemmar i familjen Carlander. 1916 donerade de 750000 kr till uppförandet av ett sjukhus som var avsett för betalande patienter. Sjukhuset byggdes främst för välbärgade personer och idén var att de skulle få tillgång till omvårdnad i en miljö som var mer ombonad och hemlik än den i de ordinarie sjukhusen. Stadsfullmäktige godkände förslaget 1917 och upplät därtill utan ersättning det före detta landeriet Karlsberg som tomt för sjukhusbygget.

Arkitekterna Arvid Bjerke och R O Swensson fick efter att ha deltagit i en inbjuden tävling uppdraget att rita sjukhusanläggningen. De utformade en långsträckt anläggning som placerades på bergets kam liksom det tidigare landeriets mangårdsbyggnad.  Det blev dock ingen byggstart för det första förslaget, möjligen på grund av för höga byggkostnader. Arvid Bjerke drev ensam projektet vidare och 1924 godkändes bygglovshandlingarna för en omarbetad och något mindre version av det ursprungliga förslaget.

Byggandet av Carlanderska sjukhemmet genomfördes 1924-1927, och en mindre tillbyggnad tillkom 1931. Den gamla landeriparken integrerades i planeringen av sjukhusområdet och byggnaderna placerades så att stora lövträd kunde bibehållas. Huvudbyggnaden fick ungefär samma placering som den tidigare landeribyggnaden och en befintlig allé kunde på så sätt utnyttjas som entréväg.

Andra källor:
CRA Fredberg, Det gamla Göteborg,
Galgkrogsflickor & pojkar, Jubileumsskrift 1986
Kulturmiljörapport 2018:01, Kulturmiljövision Göteborg förstärkt: Landerierna

Ett svar på ”Karlsberg (Carlsberg)”

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.