Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Handel & sjöfart

En massa nytt om rederier och redare

En mängd artiklar om sjöfart och rederier på 1800-talet har den senast tiden lagts till på sajten. Dessutom har fler äldre artiklar om handelshus och personer kompletterats med uppgifter om deras rederiverksamhet och de fartyg de ägt och varit huvudredare för.

Det är idag den störst sajten med information om Göteborgs rederihistoria vad det gäller 1700-talet och 1800-talet.

Några av de artiklar som lagts till:

 

Advertisements

Familjerna Landgren och Kennedy som segelfartygsredare

Thomas Kennedy som var den förste av familjen som kom till Sverige och efter en tid i Uddevalla bosatte han sig i Göteborg år 1801. Han var delägare i handelshuset Kennedy & Åberg, en av de största redarna i Göteborg i början av 1800-talet. Kennedy & Åberg tjänade stora pengar under kontinentalblockaden genom handel med USA, men hörde också till de många företag som gick i konkurs när blockaden var över. Konkursen var ett faktum 1818. Thomas Kennedy fortsatte därefter med handelsverksamhet i egen regi och drev också rederiverksamhet i mindre skala.

Sonen George Kennedy gift sig med Eleonore Landgren, dotter till Ambrosius Landgren som ägde Gamla Varvet. 1845 dog Ambrosius Landgren och då var sonen A.F. Landgren 16 år gammal. Änkan drev rederiverksamheten vidare med stöd av O.P. Dahlin, disponent på Gamla varvet och svärsonen Georg Kennedy som var ansvarig för rederiverksamheten.

1856 övertogs ledningen av familjeföretaget av A.F. Landgren som dock dog redan 1871 varvid systersonen George Douglas Kennedy övertog ledningen för företaget. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var G. D. Kennedy en av Göteborg största redare för segelfartyg samtidigt som han var störste ägare i många av de fartyg som John E. Olson var huvudredare för.

Segelfartyg som Thomas Kennedy var huvudredare för

  • Louise, skonert på 37 läster. 1837 ägd av Thomas Kennedy, från 1846 ägd av Georg Kennedy. Befälhavare A. Hansson och A. Jacobsson.
  • Minerva, skepp på 129 läster eller 130 läster. Ägt av Thomas Kennedy år 1837.  Övertaget av Jam. Dickson & Co år 1846. Befälhavare T. Paterson och J. Dulin.

Segelfartyg som A.F. Landgren var huvudredare för

  • Erato, skepp på 190 läster (585 ton). Byggt 1869 på Gamla Varvet i Göteborg. Från 1871 ägt av A. Landgrens Enka. Befälhavare G.F. Gädda.
  • Iris, barkskepp på 724 ton. Byggt på Gamla Varvet 1869. Sålt 1871. Befälhavare H.F. Jansson.
  • Peter Dickson, skepp på 209 läster (382 ton). Byggt 1859 i Härnösand. Inskaffat 1865 eller 1866. Sålt till J.M. Möller år 1871.  Befälhavare J.M Tegnander och A.F. Landgren.
  • Pursuit, skepp på 286 läster. Ägt 1862, kanske också året innan och året efter.
  • Selma, skepp på 286 läster (569 ton). Byggt 1848 i Memel. Reparerat 1862. Troligen inköpt 1862. Sålt 1871 till C.O. Lundberg. Befälhavare H.F. Jansson och C.S. Andersson.

Segelfartyg som Georg Kennedy/A. Landgrens Enka var huvudredare för

  • Adolf Landgren, skepp på 603 ton. Byggd 1876 på Gamla Varvet. Ej längre ägd 1881. Befälhavare E.V. André.
  • Erato, skepp på 190 läster (585 ton). Byggt 1869 på Gamla Varvet i Göteborg. Från 1871 ägt av A. Landgrens Enka. 1881 övertaget av G.D. Kennedy. Befälhavare G.F. Gädda, A.E. Hansson och S. Edström.
  • Helena Sofia Maria, skonert på 50 läster. Troligen inskaffad 1857 och avyttrad 1861. Befälhavare A. Jacobsson.
  • Heidi, barkskepp på 434 nettoregisterton med en längd på nästan 43 meter. Köpt från Gustaf Melin år 1877. 1880 överlåtet på G.D. Kennedy. Avyttrat år 1903. Befälhavare A. Dannberg och C.M. Wulff.
  • Hildur, skonertskepp på 77 läster. Byggt 1858 på Gamla Varvet. Ej längre ägt 1864. Befälhavare J.E. Bygren.
  • Louis de Geer, skepp på 711 ton. Köpt från Gutsfa Melin, troligen 1878. Ej längre ägt 1881. Befälhavare Z. Dannberg.
  • Louise, skonert på 37 läster. Övertagen från fadern Thomas Kennedy år 1846. Avyttrad Befälhavare A. Jacobsson och A. Hansson. Avyttrad 1854 eller 1855.
Theodor Dill

Theodor Dill

Segelfartyg som George Douglas Kennedy var huvudredare för

  • Elsa (Theodor Dill 1880-82), Byggd 1854 på Långholmens varv. Köpt på exekutiv auktion efter M. L. Stranne år 1880. Omdöpt till Elsa 1882. Förlist 1887 vid Guernsey.
  • Erato, skepp på 190 läster (585 ton). Byggt 1869 på Gamla Varvet i Göteborg. 1881 övertaget av G.D. Kennedy. Fortfarande ägt 1885. Befälhavare S. Edström, E. André och V. André.
  • Galatea (Galathea), brigg på 331 ton. Byggd 1878 på Gamla Varvet med H. Svensson som huvudredare men från 1880 med G.D. Kennedy som huvudredare. Han var sannolikt var delägare från start. 1889 såld till Petter Nilsson Horndahl i Nyhamnsläge i nordvästra Skåne. Befälhavare J.S. Westerberg.
  • Gurli, barkskepp på 721 ton. Byggt på Gamla Varvet 1879. Fortfarande ägt 1885. Befälhavare E.V. André, Z.V. Dannberg och J.E. Ljungberg.
  • Heidi, barkskepp på 650 ton. Byggt på Gamla Varvet 1864. Köpt av G. Kennedy från Gustaf Melin år 1877. 1880 övertaget av G.D. Kennedy. Avyttrat år 1903 till Lars Nilsson i Brantevik. Befälhavare A. Dannberg och C.M. Wulff.
Sigyn

Sigyn.

  • Sigyn, Barkskepp på 356 ton. Byggt på Gamla varvet 1887. Sålt till Anders Svensson i Halmstad år 1905. Seglade med frakter till 1939 varefter fartyget blev museiskepp. Ligger idag i Åbo.
  • Sjögudinnan, Skepp på 354 ton, Byggt 1868 i Finland som Hillervö, Troligen inköpt 1882. Fortfarande ägt 1885. Befälhavare G. Holmberg (eller C. Holmberg).
  • Zaima, brigg på 335 ton. Byggd på Gamla Varvet 1883. Såld 1905. Befälhavare O. Åhmansson.

Källor: John Murray, G.D. Kennedy, 2016, Sveriges Skeppslista 1837-1885,

Familjen Röhss som redare

Wilhelm Röhss d.ä. blev delägare i J.G. Grönvall & Co år 1839. I bolaget fanns då bara en annan delägare, Elis Fr. Brusewitz. J. Grönvall & Co utvecklades snart till att blir ett av Göteborgs allra största rederier och konkurrens med Jam. Dickson & Co. De två företagen dominerade rederibranschen från mitten av 1840-talet till omkring 1870. 1853 lämnade Wilhelm Röhss d.ä. rederifirman J.G. Grönvall & Co som därefter drevs av Elis Fr. Brusewitz.

Istället kom Wilh. Röhss att bli redare i sitt eget företag Wilh. Röhss & Co (tidigare Röhss & Brusewitz, också delägt med Elis Fr. Brusewitz). På 1860-talet hörde Wilh. Röhss & Co till de större redarna i Göteborg.

Segelfartyg med Wilh. Röhss & Co eller Wilhelm Röhss personligen som huvudredare

  • Carin, skepp på 531 läster, senare 476 läster. Byggt 1856. Ej längre ägt 1868. Befälhavare J.P. F. von Matern och F.P. F. von Matern.
  • Dygden, skepp på 219 läster, senare 207 läster. Byggt i Västervik 1854 för C.D. Engström, reparerat 1860 och 1864. Troligen köpt från C.D. Engström 1860 och sålt 1865 till J.F. Svensson. Befälhavare J.F.C. Röhss och A.T. Ahrenberg.
  • Elof, skonert på 69 läster. Övertogs av Wilhelm Röhss vid delningen av J.G. Grönvall & Co år 1853. Befälhavare F. Norberg. Ej längre i firmans ägo 1856.
  • Emma, skonertskepp på 58 läster. Ägt 1864 och kanske också året innan och efter. Befälhavare B. Olsson.
  • Harald, skonert på 70 läster. Ägd 1860 och kanske också året innan och efter. Befälhavare B.B. Söderberg.
  • Ida, skonert på 58 läster. Övertogs av Wilhelm Röhss vid delningen av J.G. Grönvall & Co år 1853. Såld till Leon. Roos 1864 då båten också reparerades. Befälhavare F.P.F von Matern och A.F. von Matern.
  • Sitka, skepp på 218 läster. Inskaffat 1854 eller 1855. Sålt 1860 eller 1861. Befälhavare C.F. Kahl och J.G. Zachrisson.
  • Vanja (Wanja), brigg på 125 läster. Byggd 1851. Övertogs av Wilhelm Röhss vid delningen av J.G. Grönvall & Co år 1853. Befälhavare L.M. Westerberg, A.A. Söderberg och F.E. Söderberg.

Källor: Sveriges Skeppslista 1837-1885

Göteborgs största rederier åren 1837-1852

Under denna tid var segelfartygsrederier fortfarande helt dominerande i Sverige och Göteborg. I början av denna period är D. Carnegie & Co det störst rederiet men under tiden gångs minskar företaget betydelse och istället växter Jam. Dickson & Co, J.G. Grönvall & Co, C.G. Lindberg, Olof Wijk. I. Lilliequist & Son och Gustaf Melin till att bli de stora rederierna.

Andra redare av betydelse under perioden är Olof Norén, William Gibson som ersätts av Leopold Gibson, L.B. Lindquist, J.A. Kjellberg & Söner, N. Beckman, A. Barclay & Co, W. Kjellberg & Co, C.C. Barchmann, E. Rundberg och O.P. Dahlin.

Två av de här nämnda segelfartygsrederierna kom att bli mycket betydande för starten av Göteborgs moderna varvsindustri för byggande av stålfartyg, Mattsson & Braune och T.W. Tranchell för Lindholmens Varv samt C.C. Barchmann för Eriksbergs Mekaniska Verkstad.

Andra var verksamma vid seglefartygsvarven. O.P. Dahlin var disponent på Gamla varvet en tid och Gustaf Melin var delägare i Kustens Varv

Största rederier, antal läster, 1837, 1839, 1841

D. Carnegie & Co, 751, 753, 936
Jam. Dickson & Co, 499, 719, 930
C.G. Lindberg, 426, 691, 753
L.B. Lindquist, 350, 491, 504
Olof Wijk, 325, 499, 499
William Gibson, 306, 205, 205
A.E. Haeger, 233, 417, 486
Sam. Arfvidson, 228, 89, 306
L. Svensson, 224, -, -,
B. Ericsson, 221, 166, 313
W. Malm, 218, – , –
Olof Norén, 182, 282, 313
I. Lilliequist & Son, – , -, 425
J.G. Grönvall & Co, -, -, 339
Gustaf Melin, 185, 189, 312
Åkermark & Co, -, -, 290
J.A. Kjellberg & Co, 130, -, 222

Största rederier, antal läster, 1845, 1846, 1848

Jam. Dickson & Co, 1 035, 1 236, 1 066
Olof Wijk, 661, 662, 962
C.G. Lindberg, 616, 692, 665
Gustaf Melin, 522, 622, 668
I. Lilliequist & Son, 487, 487, 587
A.E. Haegers sterbhus, 480, -, –
D. Carnegie & Co, 449, 629, 838
Olof Norén, 429, 472, 564
J.G. Grönvall & Co, 339, 1 529, 1 646
Sam. Arfvidson, 306, -, –
L.B. Lindquist, 292, 509, 698
Åkermark & Co, 289, 257, 404
J.A. Kjellberg & Co, 261, 261, –
C.C. Barchmann, – , 162, 429
N. Beckman, 163, 163, 407
W. Kjellberg & Co, 205, 341, 341
A. Barclay & Co, 100, 199, 323
J. Tranchell, – , 167, 315
O.P. Dahlin, 214, 214, 303

Största rederier, antal läster, 1850, 1852

J.G. Grönvall & Co, 2 739, 2 738
Jam. Dickson & Co, 1 340, 2 061
Olof Wijk, 911, 896
Mattsson & Braune, 839, 683
Gustaf Melin, 768, 877
I. Lilliequist & Son, 714, 569
C.G. Lindberg, 697, 805
Olof Norén, 562, 473
D. Carnegie & Co, 458, 315
R. Lindhult/Corin, Lindhult & Co, 442, 562
C.C. Barchmann, 429, 332
W. Kjellberg & Co, 427, 311
N. Beckman, 407, 163
E. Rundberg, 400, 405
A. Barclay & Co, 376, 376
J.A. Kjellberg & Söner, 358, 542
Wennerblad & Svensson, 316, 219
G.H. Hegardt & Co, -, 318
O.P. Dahlin, 214, 303
C.F. Höglund/Höglund & Co, 161, 459
T.W. Tranchell, 181, 407
L. Gibson, 215, 488

Källa: Sveriges skeppslista 1837-1885

Familjen Kjellbergs rederiverksamheter

Jonas Kjellberg blev 1782 ensamägare av firman Hollbeck & Kjellberg som därefter bar namnet Jonas Kjellberg. Vid övertagandet ägde firman 2 mindre fartyg en brigg och en galeas. Strax efter övertagandet köpte han tre briggar och en galeas. 1783 ägde han fyra fartyg på sammanlagt 202 läster. Brigantinen Anthelop som köptes 1782 var strax över 100 läster och ett av de 21 största fartygen i Göteborg vid den tiden.

1792 ägde han helt eller var huvudredare för 5 fartyg om sammanlagt 220 läster men han var delägare i ytterligare fyra fartyg, däribland ett på 306 läster. År 1800 hade han fortfarande 5 fartyg som han ägde helt eller var huvudredare för men det sammanlagda lästetalet var nu 251 läster.

Jonas Kjellberg handlade med lina, hampa, hudar och malt om han importerade på egna båtar från Östersjöområdet och exporterade sill från Sverige till Östersjöområdet, också det med egna fartyg.

1805 hade han fortfarande 5 fartyg, nu på sammanlagt 227 läster, men mellan 1808 och 1816 tillhörde han inte de större redarna i Göteborg. Han hörde alltså inte till de handlare och affärsmän som gjorde sig en hacka på riskfyllda affärer under kontinental. 1817 är familjen Kjellberg återigen bland de 20-25 största redarna i Göteborg med 4 fartyg på sammanlagt 144 läster i bolaget Jonas Kjellberg & Co som ägdes av Aron Kjellberg och J.A. Stangenett men 1818 är de återigen inte bland de större redarna.

Nästa gång en Kjellberg dyker upp som större redare är när den 1812 (då med namnet J.A. & C.F. Kjellberg & Co) bildade firman J.A. Kjellberg & Söner (från 1831 J.A. Kjellberg & Co samt från 1847 J.A. Kjellberg & Söner) som 1837 ägde ett skepp om 130 läster. 1833 blev Johan Olof Grén delägare i bolaget. Han lämnade firman 1847 och startade en egen firma. Rederiverksamheten följde med honom ut ur firman.

Från början av 1850-talet till mitten av 1870-talet hörde firman till de största rederierna i Göteborg men från 1873 var de istället delägare i Rederi AB Örnen, det största rederiet i Göteborg. Rederi AB Örnen ägde bara segelfartyg. J.A. Kjellberg & Söner ägde dock två segelfartyg till början av 1890-talet och dessutom enstaka ångfartyg.

Segelfartyg ägda av Jonas Kjellberg eller där han var huvudredare

  • Anthelop, brigantin på cirka 100 läster. Byggd i Söderhamn. Helägt.
  • Johanna Maria, jakt
  • Mercuru, jakt
  • Britha Christina, brigg

Segelfartyg där J.A. Kjellberg & Söner var huvudredare

  • Westervik, skepp på 130 läster. Ägt från mitten av 1830-talet till 1841 eller 1842. Befälhavare A. Clase, P. Clase och A. Dannberg.
  • Columbus, brigg på 112 läster. Införskaffat 1844 eller 1845. Övertogs 1847 av J.O. Grén när han lämnade firman. Befälhavare J.P. Stillström.
  • Lina, skonert på 54 läster, Inskaffat 1844 eller 1845. Övertogs 1847 av J.O. Grén när han lämnade firman. Befälhavare: P.B. Paulsson.
  • Christian, brigg på 131 eller 132 läster. Införskaffad 1847 eller 1848, ägd till 1856 eller 1857. Befälhavare J.R. Möllerström och A.P. Pettersson.
  • Thore Petré, skepp på 227 läster, senast byggt år 1845 för D. Elfbrink i Gävle. Köpt från Elfbrink, Norman & Co 1849 eller 1850. Sålt senast 1857. Befälhavare: L. Berg
  • Triton, brigg på 104 läster. Inskaffad 1851 eller 1852 och avyttrad 1854 eller 1855. Befälhavare D.B.S. Reuter.
  • Linnea, brigg på 80 läster. Ägd 1852 och kanske året innan och året efter. Befälhavare A. Olsson.
  • Minona Gudiva, brigg på 156 läster, senare 141 läster. Byggd 1852. Reparerad 1857. Såld till J. Kullberg (Cullberg), troligtvis 1865. Befälhavare O.F. Roempke.
Balder

Barken Balder.

  • Balder, 3-mastad bark på 189 eller 190 läster. Byggt 1852 i Söderhamn. Ägdes 1852-55 av rederi John Brolin & Son, Söderhamn. Såld 1855 till J.A. Kjellberg & Söner, Göteborg och 1892 till såld John E Olsson i Göteborg. Därefter såld 1894-12-21 till F.L. Pettersson, Ystad. Den 13 februari 1898 grundstötte fartyget vid Rön, norr om Nidingen, på resa från Newcastle till Karlskrona med last av stenkol. Fartyget blev vrak. Befälhavare L. Svensson, J.P. Wikström, O.F. Roempke, J.F. Björk, H.P. Wulff, A. Samuelsson, H.P. Wulff och A.P. Nilsson.
  • Petrus, skepp på 250 läster. Troligen inskaffat 1853 och sålt 1857. Befälhavare: B. Olsson.
  • Ariel, skepp på 150 eller 151 läster. Troligen inskaffat 1853 och sålt 1861. Befälhavare G. Godberson och B. Olsson.
  • Andreas, skepp på 197 läster. Byggt 1847 i Kristinestad, Finland. Inskaffat 1855 eller 1856. Sålt till Th. Ahrenberg mellan 1873 och 1877. Befälhavare L. Berg och A. Hallengren.
  • Långrör, skepp på 183 läster. Troligen ägt 1853-1857. Befälhavare A. Olsson och D.B.S. Reuter.
  • Lejonet, skepp på 220 läster. Byggt 1855. Ägt 1864. Befälhavare C.F. Berg.
  • Malta, skepp på 471 läster. Byggt 1862 i New Brunswick. Inskaffat 1865 eller 1866. Sålt till C.C. Barchmann mellan 1873 och 1877. Befälhavare C.F Berg och A.A. Dannberg.
  • Java, skepp på 189 läster. Byggt 1869 i Göteborg. Befälhavare H.D.B. Bergström och H.B. Wulff. Fortfarande ägt av firman år 1885.

Utöver detta var firman också delägare i briggen Adolph åren 1848-51 som förliste 1851 utanför Arecibo på Puerto Rico med Benjamin Olsson som kapten. Huvudredare var Gustaf Melin.

1885 ägde firman också ångfartyget Kramfors på 18 ton.

Andra källor:  Sveriges Skeppslista, Per Hallén, Handel & sjöfart under det stora sillfisket, i Unda Maris 2008.

 

Ekman & Co som rederi

I slutet av 1700-talet var Peter Ekman en av det största företagarna i sillbranschen. Det innebar också att drev rederirörelse. Från 1802 togs denna verksamhet över av G.H. Ekman som sen också tog med G.R. Prytz i verksamheten och bildade Ekman & Co.

Företaget blev snabbt ett större rederiföretag som hörde till de 10 största under de två första årtiondena på 1800-talet. Företaget var huvudredare (kallas också korrespondensredare) för tre fartyg 1802 som tidigare ägts av G.H. Ekman själv respektive G.R. Prytz själv.

1806 var de delägare i 8 fartyg varav huvudredare för 6. I skeppslistorna står G.H. Ekman själv som huvudredare fram till och med 1807- och inte firman. Den största andelen Ekman & Co hade i ett fartyg på denna tid 3/4 och den minsta 1/15.

1802-17 svarade rederirörelsen för 7-8% av omsättningen i Ekman & Co. Verksamheten hade som främsta syfte att transporterar firmans egna export- och importvaror. Trafiken bedrevs främst i Östersjön med export av sill, till Storbritannien med export av järn och på Portugal, Spanien och Italien med import av salt. Rederirörelsen i sig lönade sig inte.

Under kontinentalperioden 1810-13 expanderar rederiverksamheten såväl som firmans handelsverksamhet kraftigt. sjöfart inleddes på USA och Västindien med import av kolonialvaror och vidarefrakt av dessa till Storbritannien liksom frakt av spannmål, tjära, beck, lin och hampa från östersjöområdet vi Göteborg till Storbritannien och olika medelhavshamnar.

Flest fartyg under den första rederiperioden för Ekman & Co hade företaget 1814 då de var delägare i 10 fartyg. 1815 hade de 6 fartyg med ett sammanlagt lästetal på 577 läster.

Efter 1814 försvann handeln med och transporterna av kolonialvaror från verksamheten. 1817 lämnade G.R. Prytz firman för att starta en egen, men behöll andelar i fartygen.

Mellan 1832 och 1841 ägde företaget bara andelar i ett fartyg och mellan 1842 och 1846 hade de ingen rederiverksamhet alls.

På 1850-talet och 1860-talet växte rederiverksamheten igen så att Ekman & Co på på 1870-talet återigen tillhörde de större rederiföretagen i Göteborg men bara med segelfartyg. De köpte för en billig penning upp segelfartyg som tidigare storrederier som James Dickson & Co avvecklade. Rederiverksamheten avvecklades dock sedan mycket snabbt på 1880-talet och 1890-talet.

1877 var företaget huvudredare för 7 fartyg om sammanlagt 3 768 ton och var därmed Göteborgs femte största segelfartygsrederi efter Gustaf Melin, P.A. Lindberg, Th. Ahrenberg och Rederi AB Örnen. Flertalet av fartygen står i skeppslistan med J.J. (Janne) Ekman som huvudredare och inte Ekman & Co. Några ägs av AB Viking med J.J. Ekman som huvudredare.

Segelfartyg i vilka företaget eller de enskilda delägarna var delägare

  • Hedvig, brigg, -1807
  • Neptune, -1819
  • Hedvig, jakt, -1820
  • Aurora, 1801-29
  • Maria Charlotta, 1803-08
  • Christina Wilhelmina, 1803-10
  • Penelope, 1807-33
  • Friheten, 1809-21
  • Margaretha, 1809-24
  • Anna Christina, 1810-22
  • Två Vänner, 1813-15
  • Hebe, 1813-20
  • Fortuna, 1815-32
  • Rosen,  brigg på 105 läster. Ägd åren 1824-41. Befälhavare Z. Kollinius och A. Linders.
  • Alfred, skonert på 78 läster. Ägt 1839. Befälhavare Z. Folcker.
  • Maria Mathilda, skepp på 197 läster. Delägare åren 1844-64 men inte huvudredare, det var Ungewitter & Co. Befälhavare J. Elfversson och A.B. Elfversson.
  • Columbus, brigg på 112 läster. Delägare 1847-55 men inte huvudredare, det var J.O. Grén. Befälhavare C.G.G Stuart, O. Lagerberg och E. Morin.
  • Lucie, brigg på 53 läster, senare skonert på 53 läster. Ägd 1847-55. Befälhavare B. Olsson och R.W. Edel.
  • Amazon, skepp på 330 läster, senare 319 läster. Byggt 1846 i St. Johns, Kanada. Reparerat 1861. Delägare 1857-75 och huvudredare från 1859 eller 1860. Innan dess var Ungewitter & Co huvudredare. Befälhavare O.P. Öfvergaard och G.A.R. Svinhufvud.
  • Penelope, skepp på 181 läster. Byggt 1842 i Vegesack. Delägare och huvudredare  1862-76. Befälhavare J. Mölbach, O. Öfvergaard Jr och N.O.F. Thulin.
Barken Oskar I

Barken Oskar I

  • Oscar I. Tremastad bark på 317 läster, från 1866 351 läster. Byggd 1851 på Svartviks varv. Reparerad 1859. Förvärvad från Jam. Dickson & Co 1866 och såld till Norge 1887. Befälhavare O. Öfvergaard Sr och O.P. Åsberg.
  • Alcedo, skepp på 175 läster. Byggt 1864 i New Brunswick. Ägt 1867-80. Befälhavare O. Öfvergaard och M.P. Härström.
  • Gauthiod, tremastad fullriggare på 210 läster. Byggd 1869 i Gävle. Förlist på resa mellan New Orleans och Dunkerque i maj 1880 utanför Havanna på Cuba. sannolikt på ett rev som går under namnet Colorado Reef. Alla i besättningen överlevde. Befälhavare N.A.S. Landergren och Carl Maximilian Losman.
  • Elin, skepp på 130 läster. Byggt 1860 i Gamlakarleby. Köpt 1873 och sålt 1887. Befälhavare H.G. Öfvergaard och Carl Maximilian Losman.
  • Marietta, skepp på 706 ton. Byggt 1856 i Livorno. Köpt 1875 och sålt 1887. Befälhavare H.G. Öfvergaard och G. Borrman.
  • Ugglan, galeas på 40 läster. Byggd 1877 och hade Gustavsfors som hemmahamn. Troligen såld 1884. Befälhavare J. Lamm.
  • Fidele, skonert på 67 läster. Ägd 1877, sannolikt också 176. Köpt från G.A. Hafström som köpt fartyget från Björck & Engström. J.J. Ekman var huvudredare men båten ägdes av AB Viking.
Barken Gauthiod

Barken Gauthiod

Grunden  till listan är hämtad från Jan Kuuse, Ekman – ett handelshus, 1996. Fartyg från källan som ej kunnat hittas i skeppslistorna gällande åren 1837-1885 (de år som är tillgängliga på nätet) och sådana som jag bara hittat med andra ägare har strukits. Fartyg som finns i skeppslistorna med Ekman & Co eller nån medlem i familjen Ekman som inte nämns av Kuuse har jag lagt till.

Fartyg som finns hos Kuuse men inte i Sveriges skeppslista. Antingen har fartyget aldrig funnits eller så är de för lite för att tas upp i Skeppslistan.

  • Columba, delägare 1874-78, detta fartyg finns inte i skeppslistan.

Källor: Jan Kuuse, Ekman – ett handelshus, 1996, Per Forsberg, Större skeppsägare i Göteborg 1782-1820, 2016, och Sveriges Skeppslista 1837-1885

Adam Richard Gavin

Adam Richard Gavin, sjökapten, föddes  Kristine församling i Göteborg den 12 oktober 1815. Hans far var handlanden och redaren Adam Gavin och modern Catarina Magdalena Meijer.

Redan 1829 gick han till sjöss som kajutvakt i briggen Venus som tillhörde James Dickson & Co. Efter 4 resor med detta skepp i diverse olika positioner tog han sjökaptensexamen av första graden och fick därefter burskap i Göteborg den 6 december 1839.

Hans första fartyg som befälhavare blev den nybyggda barken Caledonia som också tillhörde James Dickson & Co. Under den första resan som påbörjades i slutet av juli 1840 gick han på grund vid Maplin Sands i Themsenmynningen och förlorade ankare och kättingar. Låg kvar i London till nyårsafton då avgång till Cadiz skedde utan last. Där lastades salt för New Orleans, varifrån Caledonia återvände med tobak, bomull och färgträ. Återkom till Göteborg den 8 augusti 1841.

Den 31 oktober samma år gavs sig Adam Richard Gavin iväg på en världsomsegling som befäl på Caledonia. Caledonia anlöpte på utresan Portsmouth i England samt Kapstaden som lämnades den 19 mars 1842. Ankomsten till Sydney skedde den 14 maj samma år. Gavin anlitae agenten A.B. Spark för försäljningen av större delen av lasten.

Caledonia avgick den 8 9 juli med Valparaiso i Chile som mål. Där lossades resten av lasten genom förmedling av firman Myers & Co. I Chile lastades kopparmalm i Huasco och Pena Blanca. Den 9 november 1842 lämnade Gavin och Caledonia hamnen i Pena Blanca, gjorde ett kort uppehåll i Valparaiso och satte därefter kurs mot Liverpool. Kap Horn rundades och den 11 mars 1843 var skeppet i den brittiska hamnstaden.

28 april avgick Caledonia till New Orleans utan last och kom dit den 9 juni. Där lastades tobak, bomull och färgträ och den 23 juli avgick fartyget mot Göteborg dit ankomst skedde den 9 september.

Adam Richard Gavin fortsatte som kapten ombord på Caledonia och gjorde flera långresor. 1843-45 seglade han till Mauritius och Batavia och på nästa resa, som slutade 1847, blev slutmålet Melbourne. Under en resa 1847-48 anlöptes Adelaide i Australien och Batavia, samma hamnar besöktes även 1848-49 men då angjordes också S:t Helena på hemresan. Sin sista resa med Caledonia gjorde han 1850-51, då han också gick till Adelaide och på återvägen anlöptes Akyad i Burma för att lasta ris, Kapstaden, Cowes i England och slutligen Amsterdam innan återkomsten till Göteborg.

Efter att ha lämnat befälet på Caledonia 1851 fick han istället befälet över nybyggda Oscar I, James Dickson & Co:s största fartyg:

Gavin gjorde emellertid endast två resor med Oscar I. Den första, 1851-52, gick till Liverpool, därefter med salt till New Orleans och åter till Göteborg med bomull och tobak. Den andra resan anträddes den 16 juli 1852 och hade Melbourne som destination med bl.a. 53 skeppund stångstål, 1.212 tolfter plankor och bräder, 533 sparrar och 120 trädgårdsstolar. Resan fortsatte till Surabaya, Batavia och Goda Hoppsudden för att via Hamburg sluta i Göteborg den 10 november 1853. Gavin lämnade nu skeppet Oscar I och därmed även James Dickson & co, som han dittills tjänat under hela sin sjömannabana.

I stället blev Gavin befälhavare i briggen Rapid, som ägdes av handlanden A. Otterdahl i Göteborg. År 1857 övergick han till en annan göteborgsbrigg, Brilliant, ägd av ett konsortium med C.O. Lundberg i spetsen. Detta fartyg förde han till 1859. Han gick nu i land vid 44 års ålder och kan inte mer konstateras ha fört något fartyg. Emellertid gick han i tjänst hos Göteborgs hamn och återfinnes som hamninspektör vid Klippans tullstation i staden. I hamnens tjänst utförde han en långvarig gärning och står ännu i adresskalendern 1893 som hamninspektör, ehuru förmodligen pensionerad. Han avled den 26 november år 1900, 85 år gammal.

James Dickson & Co som rederi

James Dickson & Co var under en stor del av 1800-talet en av Sveriges allra största brädexportörer och också ett stort rederi. Under många år med start vid mitten av 1840-talet det allra största segelfartygsrederiet i konkurrens med J.G. Grönvall & Co.

Rederiverksamhet hade precis som exportverksamheten sin verksamhetsbas i Göteborg. Sågverken fanns främst i Norrland där firman också drev ett skeppsvarv invid sågverket i Svartvik med start 1838. Åren 1839-49 hade varvet Niels Christian Kierkegaard som skeppsbyggmästare. Det sista fartyget som byggdes på varvet sjösattes 1862.

I slutet av 1860-talet när ångfartygen började dominera till havs avvecklade James Dickson & Co snabbt sin rederiverksamhet genom att sälja och hugga upp sin flotta.

Segelfartyg

  • Maria Carolina. Brigg av furu. Ny 1798. Förolyckades 1830 vid inloppet till Mississippifloden.
  • Glädjen. Brigg. Troligen byggd i Nedertorneå 1800. Förolyckad vid Arendal 1815.
  • Carl XIV (f.d. ‘Helena Sophia’). Brigg av ek. Använd 1809-1825. Förolyckad vid Dunbar, Skottland 1825.
  • Hoppet. Galeas av furu. Byggd i Jakobstad, Finland. Inköptes troligen 1809. ”Upphuggen” 1811.
  • Venus. Brigg. Byggd i Torneå omkring 1810 och förbyggd på Wifsta varv. Köptes av Robert Dickson och Joseph och Olof Hall troligen år 1815. Såldes 1846 till Norge.
  • Catharina (f.d. ‘Venus’). Brigg. Ägdes 1813 av Robert Dickson, James Dickson och John Hall d.y. Såldes till Niclas Björnberg.
  • Cuba. Brigg av ek (f.d. ‘Gulliver’). Inköpt 1813. Samma år tagen av sjörövare på Cubas kust nära Havanna.
  • Aurora (f.d. ‘The Generation’). Brigantin. Använd 1813-1815. Förolyckad i Nordsjön i april 1815. Befälhavare Watt och J J Lindberg.
  • Götha (f.d. ‘Venus’). Skepp av ek. Inköpts som ny 1813 (osäker uppgift). Förolyckades i Archangelsk 1818.
  • Matrosen (f.d. Mariner). Skepp av ek och furu. Köpt 1813. Sålt 1816. Ägdes av Robert Dickson och John Hall d.y.
  • Carl Johan (f.d. ‘Eleonore’, ryskt fartyg). Skepp av ek. Inköpt 1814. Förolyckad 1815.
  • Charlotta (f.d. ‘Golden Age’). Brigg av ek. Byggd 1796. Ägdes 1814-1815. Försvann 1820.
  • Christina Amalia (f.d. ‘Hen von Nagel’ eller ‘Nagler’, ‘Hercules’, ‘Christina’). Skepp av ek. Inköpt 1814. Förolyckad vid franska kusten 1819.
  • Delphin. Byggd och inköpt 1814. Osäkert hur länge Dickson & Co ägde henne. Såld till utrikes ort 1828.
  • Carl Johan (f.d. ‘Confidence’). Brigg. Byggd 1813. Inköpt 1815. Såld 1817.
  • Sophia. Brigg av ek. Var i James Dickson & Co:s tjänst 1813. Kapat och kondemnerat i Lima.
  • Dennewitz. Brigg av ek och furu. Byggd 1817. Förolyckad i Spanska sjön 1823.
  • Elisabeth, brigg på 78 läster. Eventuellt byggd 1810. Ägd 1818-1838. Befälhavare bland annat T. Röse.
  • Hoppet. Brigg av furu byggd i Luleå 1781. Förolyckades vid Jutska kusten 1820.
  • Götheborg (f.d. ‘Anna’). Brigg av furu. Byggd 1818. Förolyckad vid Engelska kusten nyårsafton 1821.
  • Neptun. Brigg av furu. Byggd i Piteå 1822 (1816?). Förolyckad 1823 vid Skagen. Av 12 mans besättning drunknade en.
  • Cecilia (Cicilia), skepp av ek på 190 läster. 1824-1845.  Såldes till Norge 1845. Befälhavare Ö. Beckman och O.C. Bäck.
  • Oscar (f.d. Biederman), brigg av ek och furu på 132 läster. Byggd i Flensburg. Belagd med embargo. Inropad av James Dickson & Co den 20/10 1824 för 4.020 rd banco i Sundsvall. Därefter ägd av James Dickson själv. Såld till Norge år 1838. Befälhavare Å.F. Ljunggren.
  • Nils, galeas på 36 läster. Byggd i Sundsvall 1832 (1833?).  Förolyckad 1843 i Norrbotten. Befälhavare B. H. Schütz och J. Kjällman.
  • Venus, brigg på 99 eller 100 läster. Tillhörde James Dickson & Co 1837. Sannolikt såld 1847. Befälhavare: B. Hjärne, C. F. Hjärne
  • Artemise, skepp på 150 läster. Byggt 1838 på Svartviks varv och sålt 1840. Befälhavare Å.F. Ljunggren.
  • Josephine, galeas på 36 läster. Ägd från 1838 eller 1839 och såld 1845. Befälhavare T. Röse och N.A. Hallengren.
  • Svartvik, skepp (bark) på 206, senare 196 läster. Byggd 1838 på Svartviks varv. Såld till C.C. Barchmann, troligen 1855. Seglade ända till 1916 då den brändes upp av tyskarna i kriget.
  • Caledonia, bark på 199 läster, senare 202, som byggdes på Svartviks varv 1840. Såldes år 1855 till L.A. Pettersson Jr med flera. Upphugget 1860 i England, Befälhavare Adam Richard Gavin, Johan William Wennerholm, Charles Josef Ekström och Johan William R. Bersén.

Caledonia

  • Prins Oscar, bark på 240 läster, senare 222 läster. Byggd på Svartviks varv 1844. Sannolikt såld 1857. Befälhavare A.F. Ljunggren, H.B. Schütz och A.E. Hansson.
  • Artemise, skepp på 171 eller 172 läster. Köpt 1844 eller 1845. Sålt 1846 eller 1847. Befälhavare Carl Johan Söron.
  • Axel, skonert på 72 läster. Byggd på Svartviks varv 1845. Sannolikt såld 1855. Befälhavare N.S. Hallengren, N.A. Hallengren, C.J. Wahlström och J.A. Hedlund.
  • Alexandra, skonert på 71 läster. Byggd på Svartviks varv 1845. Såld till M.F. Leffler, troligen 1855. Befälhavare S. Larsson och C.M. Jönsson
  • Minerva. Skepp av furu på cravel. 130 läster. Byggd på Wifsta varv 1807. Köpt 1845 från Thomas Kennedy och sålt 1846. Befälhavare J. Dulin.
  • Charles Tottie, skepp på 244 läster. Byggt på Svartviks varv 1846. Sålt till Niclas Beckman år 1847. 1850 sålt till G.H. Hegardt & Co.
  • Josephine, skonert på 71 läster. Byggd på Svartviks varv 1846, troligen såld 1853. Befälhavare C.M. Johnson, C.J. Forssel och C.D. Sandberg.
  • Oberon, skonert på 85 läster. Byggd på Svartviks varv 1846 och troligen såld 1855 till M.F. Leffler. Befälhavare J. A. Planius, F. A. Kihlman och C. E. Bothén.
  • Johanna Catharina, brigg på 148 läster. Byggd på Svartviks varv 1847. Såld till G.W. Friberger, troligen 1855. Befälhavare H.B. Schütz, A.J. von Reis och R.E. Lindström.
  • Sir Robert Peel, skepp på 242 läster. Byggt på Svartviks varv 1849. Troligen sålt 1855. Befälhavare Carl Johan Söron och G.W. Hagman.
  • Cecilia, skepp (bark) på 234 läster. Byggt 1850. Troligen sålt 1869. Befälhavare B. Hjärne, Carl Johan Söron, H. Kronhamn, F.W. Larsson. J.H. Svendsen och A.E. Hansson.
  • Oscar I, tremastad bark på 317 läster. Byggd 1851 på Svartviks varv. Reparerad 1859. Såld till Ekman & Co år 1866 och då omklassad till 351 läster. Befälhavare Adam Richard Gavin, C.J. Lilliehöök, C.J. Blomqvist, C.J. Clase och F.W. Larsson.
  • Eleonore, skonert på 91 läster. Byggd 1850 på Svartviks varv och troligen såld 1865. Befälhavare P.F. Andersson, C.J. Blomqvist. C.F. Tryselius och J.A. Brockman.
  • Prinsessan Louise, brigg på 141 läster. Byggd på Svartviks varv 1850. Såld till Olof Wijk år 1863 eller 1864. Befälhavare S.A. Kihlman och C.J. Stillström.
  • Sabina, skonert på 60 läster, senare 63 läster. Byggd i Hudiksvall 1851. Såld 1855. Förlist 1865 vid Västergarn, Gotland. Befälhavare J. Nilsson och A.G. Mellander.
  • Elisabeth, skepp på 235 läster. Byggt på Svartviks varv 1852. Sålt till Gustaf Melin 1868 eller 1869. Befälhavare Johan William Wennerholm, A.G. Mellander, F.W. Larsson och C.F. Tryselius.
  • Beatrice, brigg på 152 läster. Byggd på Svartviks varv 1853 och såld 1857. Befälhavare C.J. Ekström.
  • Clara, skonert på 82 läster. Troligen ägd 1853-1855. Byggd på Svartviks varv 1853. Befälhavare E. Blomberg.
  • Ocean, barkskepp på 160 läster, senare 168 läster och 169 läster. Byggd 1839. Köpt från Dan. Elfstrand & Co i Gävle 1853, reparerad och upprustad samma år. Såld 1864 i London. Befälhavare J. Paterson, C.J. Clase, C. Hjärne, G.W. Hagman och G.R. Larsson.
  • Montrose, skepp på 266 läster. Byggt på Svartviks varv 1853. Såld till J.G. Grönvall & Co 1857. Befälhavare A.J. von Reis.
  • Charlotte, skepp på 230 läster, senare 217. Byggt 1854 på Wifsta Warf för räkning Dickson & Co. Reparerat och upprustat 1861. Såldes 1869. Befälhavare R.E. Lindström, C.J. Clase, A.G. Mellander och J. A. R. Lange
  • Robert Dickson, skepp på 388 läster. Byggt på Svartviks varv 1854. Sannolikt såld 1867. Befälhavare B. Hjärne och S.N. Nilsson.
  • Bloomer, skepp på 160 läster. Köpt från England 1855 av James Dickson personligen. Byggdes i Sackerville, Nova Scotia, Canada år 1851. Reparerat och upprustat 1863. Efter det på 163 läster och ännu senare på 169 läster.. Befälhavare F. Reutercrona, H. E. Kraeft och C. G. Rudin. Sålt till J.A. Kullberg år 1869. Förliste den 18 januari 1882.
  • Emilia (f.d ‘Rapid’), skepp på 195 läster. Byggdes 1839 i Jacobstad, Finland. Ägd 1855-1858 av James Dickson personligen. Köptes i Liverpool. . Befälhavare C. G. Möller.
  • Miltiades, barkskepp på 250 läster. Byggt 1846 i Thomas Town, Maine, USA. Köpt 1855. Sålt till Gustaf Melin 1868. Befälhavare C.F. Lidbeck.
  • Peter, skepp på 150 läster. Byggt 1813 i Bombay. Köpt från England 1855 av James Dickson personligen. Sålt i Norge 1857. Befälhavare Hans Edward Kraeft.
  • Danube, skonert på 188 läster. Byggd 1855 på Svartviks varv. Såld efter 1866 till Benjamin G. Mollén i Lysekil. Befälhavare G.W. Hagman, S.N. Nilsson, J.F. Larsson och A.E. Hansson.
  • Kronprinsen, skepp (bark) på 389 läster. Byggt 1855 på Svartviks varv, sålt till J.A. Cullberg (Kullberg) senast 1869, ägt av Jam. Dickson & Co 1866. Befälhavare C.E. Bothén.
Kronsprinsen

Kronprinsen?

  • Caroline, skepp (bark) på 346 läster. Byggt på Svartviks varv 1856. Sålt till Charles Åhmansson år 1867 eller 1868. Befälhavare S.A. Kihlman och Johan William Wennerholm.
  • Marika, brigg på 145 läster. Byggd 1859 på Svartviks Varv. Ägd nåt eller ett par år kring 1860. Befälhavare T.J. Larsson.
  • Gustaf Adolf, skepp på 202 läster. Byggd 1862 på Svartviks varv och det sista fartyget som byggdes där. Såld 1869 eller 1870. Befälhavare S.N. Nilsson, J.A. Brockman och F. W. Larsson.

Grunden  till listan är hämtad från Svartvikare (har som det verkar listat en del av J.G Grönvall & Co:s fartyg som ägda av Jam. Dickson & Co) och CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1919-22. Fartyg från de två källorna som ej kunnat hittas i skeppslistorna gällande åren 1837-1885 (de år som är tillgängliga på nätet) och sådana som bara hittat med andra ägare har strukits. Fartyg som finns i skeppslistorna med James Dickson eller James Dickson & Co som inte finns på sajten Svartvikare och inte nämns av Fredberg har jag lagt till.

De skepp jag har kvar i listan är för perioden 1837-1885 bara sådana för vilka James Dickson & Co eller James Dickson var huvudredare för. Utöver detta kan företaget ha varit delägare i flera fartyg, däribland säkert sådana som hade J.G. Grönvall & Co som huvudredare. Innan dess är alla fartyg hämtade från sajten Svartvikare med.

De med skepp betecknade fartygen (beteckningen är från skeppslistorna) är i allmänhet barkar, eventuellt fullriggare.

På 1870-talet ägde James Dickson & Co ångfartyget Ellen på 7 ton och med en 10 hk motor. Fartyget var hemmahörande i Svartvik

Göteborgs största rederier – 1800-talets början

1880-talets början inkluderar slutet på Ostindiska kompaniets 4:e oktroj, Ostindiska kompaniets 5:e oktroj, slutet på sillperioden samt Göteborgs gyllene period, kontinentalblockaden. De stora rederierna/redarna har med undantag av Ostindiska Kompaniet och enstaka andra företag i allmänhet en koppling till sillhanteringen och/eller handeln med USA och Storbritannien under Napoleons så kallade kontinentalblockad. I början av 1800-talet fanns också en kort period med kaperiverksamhet.

Fram till 1805 var Ostindiska Kompaniet det i särklass största rederiföretaget. Detta beroende på att deras fartyg i genomsnitt var betydligt större än andra fartyg vid denna tid. För saltimport, spannmålsimport, sillverksamhet, sillexport, järnexport, kaperi och smugglingstrafik till Storbritannien behövdes och användes  mindre fartyg och det var sådana som andra redare i första hand hade.

Handelshus med intressen i sillhanteringen är bl.a. G.B. Santesson & Söner, Andersson & Wohlfahrt, Jonas A. Sernström, J.G. Ekmans Enka & Son och Carl Bagge. De flesta av dessa företag försvann som stora redare kring innan 1810.

Niclas Björnberg var Göteborgs rikaste man under denna tid, han var stor spannmålshandlare, störste delägare i Ostindiska kompaniets lönsamma 5:e oktroj och hade sillsalterier och trankokerier. Efter att den 5:e oktrojen avvecklats köpte han Ostindiska Kompaniets byggnad, det nuvarande Stadsmuseet. Han ägde också en lång rad järnbruk och sågar i Värmland och Dalsland och handlade med järn och trävaror. Anders Björnberg var hans bror och Carl Björnberg hans son.

A.P. Oterdahl och J.O. Oterdahl var bröder och efter A.P. Oterdahls död 1804 drevs hans företag vidare av sonen Niclas Oterdahl.

Sillperioden tog slut 1809, Ostindiska Kompaniets verksamhet upphörde helt 1813 och kontinentalblockaden varade formellt 1806-1814, dock delvis redan från 1803 och med i praktiken slut redan 1812.

Största rederier, antal läster, 1800, 1801, 1805, 

Ostindiska Kompaniet 4:e, 1 992, 2 534, 1 824
G.B. Santesson & Söner, 837, 988, 696
Andersson & Wohlfahrt, 609, 645, 686
Jonas A. Sernström, 545, 235, –
Carl Bagge, 506, 507, –
David Mitchell, 500, 449, –
Laurens Tarras, 492, 509, 563
Niclas Björnberg, 459, 461, 1 093
Olof Beckman, 421, 610, 314
Jonas Malm (Malm & Son), 392, 529, 236
Carl A. Iggelström, 359, 457, –
M. Holterman & Söner, 334, 284, –
Pehr Backman, 330, -, –
Bernhard Wohlfahrt, 311, 406, 411
J.G. Ekmans Enka & Son, 299, 299, 311
A.P. Oterdahl & Son, 283, 283, 293
J.O. Oterdahl, 276, 276, –
J.D. Wetterling & Son, 272, 272, 278
Jonas Kjellberg, 251, 251, 237
Em. B. Bahrman, 227, 265, –
Carl Brändström, -, 344, 343
D. Carnegie & Co, – , – , 409
Low & Smith, -, -, 344
David Airth, -, -, 275
G.H. Ekman (Ekman & Co), -, -, 256
Hedman & Arfvidsson, -, -, 219
Scott & Gordon, -, -, 212
Gabriel Gren, -, -, 124

Ett antal handelsföretag växte snabbt med export till och import från USA under kontinentalepoken. Vidarebefordran av varorna från Göteborg skedde i allmänhet med svenska fartyg medan transporten från USA till Göteborg eller omvänt skedde på US-amerikanska skepp. Några av de företag som tjänade mycket på denna handel mellan främst Storbritannien och USA via Göteborg var bland annat D. Carnegie & Co, Laurens Tarras, Ekman & Co, Olof Wijk, Scott & Gordon, Low & Smith, Kennedy & Åberg, Joseph & Olof Hall, Robert Dickson, J.F. Homeyer, Almfelt & Fehrnström och J.A. Andrén. Dessa företag blev som vi kan se också stora redare.

Olof Wijk och familjen Gavin hörde till de som också var kaparredare.

C.E Brändström tillhörde en av Gävles rikaste familjer och hade en bror som var grosshandlare i Kingston-upon-Hull i England. I likhet med de brittiska affärsmännen och firmorna hade han goda kontakter i Storbritannien som vid sidan av USA var några av Sverige viktigaste handelspartner på denna tid vad det gäller export av järn och trävaror. För Göteborg var dessa två länder helt dominerande.

Största rederier, antal läster, 1807, 1809, 1811, 1813

Niclas Björnberg, 1 094, 1094, 909, 882
Andersson & Wohlfahrt, 673, 585, 462, –
D. Carnegie & Co, 601, 394, 630, 840
G.B. Santessons Söner, 586, 531, 616, –
L. Tarras (Tarras & Blaurock), 563, 375, 1 312, 1 166
Bernhard Wohlfahrt, 416, -, -, –
G.H. Ekman (Ekman & Co), 378, 287, -, 480
Scott & Gordon, 336, 383, 534, 1 101
Malm & Son, 318, -, -, -,
Wetterling & Son, 318, 191, 142, –
J.G. Ekmans Enka & Son, 311, 192, -, –
A.P. Oterdahl & Son, 293, 191, -, –
Olof Beckman, 275, 230, 454, 284
Adam Gavin, 220, -, -, –
C.E.Brändström, 219, 219, -, 299
David Airth, 201, -, -, –
Low & Smith, 197, 399, 409, 534
Grill & Pettersson, 183, -, -, –
Jonas Kjellberg, 177, -, -, –
Gabriel Gren, 125, -, -, –
Willerding & Co, -, 419, -, –
Kennedy & Åberg, -, 185, 394, 437
Carl Bagge, -, 178, -, –
Hedman & Arfvidsson, -, 177, 214, –
S.A. Andrén, -, 100, -, –
Alec. Barclay & Co, -, -, 655, 426
J.M. Lundberg, -, -, 648, –
J.H. Gradman, -, -, 355, –
J.A. Andrén, -, -, 338, 140
Olof Wijk, -, -, 285, 381
Robert Dickson, -, -, 282, 409
Heyman & Co, -, -, 225, 204
A.M. Prytz, -, -, -, 629
A.R. Lorent, -, -, -, 501
Anders Björnberg, -, -, -, 355
J.F. Homeyer, -, -, -, 341
Samuel Arfwidsson, -, -, -, 320
Wahlgren & Wenster, -, -, -, 232
N.P. Bolmér, -, -, -, 196
F.M. Åkerman, -, -, -, 196
Thomas Gavin, , -, -, -, 182
Almfelt & Fehrnström, -, -, -, 174
Wm Gibson & Co, -, -, -, 173
C.H. Bäck, -, -, -, 116

Flera av företagen som växte snabbt genom transitaffärererna under kontinentalperioden slutade med en krasch när den konstlade högkonjunkturen för Göteborg var över. Scott & Gordon, Low & Smith, Joseph & Olof Hall, Andersson & Wohlfahrt samt Robert Dickson gick alla i konkurs. Alex. Barclay & Co, Olof Wijk med flera överlevde även om de ofta fick minska sin verksamhet. Detta fick betydelse också på rederiverksamheten som minskade i de företag som överlevde.

Största rederier, antal läster, 1815, 1817, 1819, 1820

Scott & Gordon, 1 346, 1 184, 317, –
Niclas Björnberg, 1 087, 1 069, 1 337, 1 307
A.M. Prytz, 986, 907, 981, 746
Olof Wijk, 888, 666, 520, 439
Alex. Barclay & Co, 808, -, 246, –
D. Carnegie & Co, 725, 633, 661, 772
Robert Dickson, 705, 325, -, –
Tarras & Blaurock (Tarras & Son), 606, 512, 288, –
Ekman & Co, 577, 457, 240, 240
Kennedy & Åberg, 554, 462, -, –
Olof Beckman & Co, 530, -, -, –
Low, Smith & Co, 528, 425, 242, –
A.R. Lorent, 493, 300, 274, 234
Thomas Gavin, 440, 120, 312, 361
J.H. Andrén, 429, 316, -, -,
James Dickson, 414, -, 316, 456,
J.F. Homeyer, 378, 378, -, -,
Joseph & Olof Hall, 376, -, -, -,
Almfelt & Fehrnström (B. Almfelt), 353, 339, -, –
A.P. Oterdahl & Son, 323, 332, -, –
Levin Jacobsson, 302, 348, 612, 466
C.E. Brändströms Enka & Son, 287, 307, -, –
N.P. Bolmér, 256, -, -, –
Samuel Arfwidsson, 251, 197, -, –
Malm & Söner (Peter Malm), 216, 304, 276, 377
Wahlgren & Wenster, 216, -, -, –
J.A. Lundwik, 180, -, -, –
James Gavin, 153, -, -, –
Lor. Swensson, 105, 205, -, –
Gust. Melin & Co, 104, -, -, –
Pet. Dahl & Co, -, 377, -, –
F.M. Åkermans Söner, -, 298, 298, 298
Jonas Kjellberg & Co, -, 144, -, –
G.R. Prytz, -, -, 365, 365
Carl Björnberg, -, -, 300, 809

Flera av de stora redarna i början av 1800-talet kom att höra till de största redarna under en stor del av 1800-talet. Detta gäller framförallt de som överlevde kontinentalblockadens slut och de som startade sin verksamhet efter denna. Detta gäller exempelvis Andrén (blev ägare till G.H. Hegardt & Co) D. Carnegie & Co, Olof Wijk, James Dickson, Alex. Barclay & Co och Ekman & Co.

Skeppet Minerva ur två perspektiv. Målning av Guiseppi Fedi, troligen vid ett hamnbesök i Istanbul år 1817. Ägare av den tremastade fullriggaren (fregattskepp) var Low, Smith & Co. Minerva var byggd 1807 och på 140 läster.

Källa till sifferuppgifterna: Per Forsberg, Större skeppsägare i Göteborg 1782-1820, 2016

I. Lilljequist & Son

Skeppshandelsfirma (skeppsfourneringsfirma), dvs en firma som levererade förnödenheter av olika slag till skepps som först låg i Majorna och sedan i Göteborg. Grundad av Isaac Lilljequist (1789-1852), sannolikt omkring 1815. Med tiden kom firman också att bli en större rederifirma och mellan början av 1840-tqlet och början av 1850-talet tillhörde den de allra största i Göteborg med som flest 6 segelfartyg.

Från starten låg firman invid Gamla varvet i Majorna för att senare flytta till Skeppsbron 1 i centrala Göteborg. Sonen Isaac Wilhelm Lilljequist (1817-1877) blev delägare i firman 1839 varvid den fick namnet Isaac Lilljequist & Son. Mellan 1852-1858 var han I.W. Lilljequist ensam ägare, men sistnämnda år inträdde också brodern Axel Lilljequist (1836-1907) som delägare.

Efter broderns död 1877 innehade Axel Lilljequist ensam firman fram till 1887 då sonen Evald Lilljequist tycks ha blivit delägare. Firman fick då namnet A. Lilljequist & Son. Han var även redare under 1870- och 1880-talen och delaktig bland annat i bildandet av Ångfartygs AB Svenska Lloyd år 1869 med 5 aktier av 140 (3,57%) samt en post i styrelsen. Vid Axel Lilljequists död tycks familjefirman ha blivit nedlagd.

Segelfartyg för vilka I. Lilliequist & Son var huvudredare

  • Albertina, brigg på 146 läster. Inskaffad 1840 eller 1841, avyttrad 1855 eller 1856. Befälhavare C. Hertz, L. Berg, F.J. Bagge och B.O. Stålhane.
  • Ambrosius, brigg på 127 läster. Inskaffad 1849 eller 1850, avyttrad 1855 eller 1856. Befälhavare J.L. Arvidsson, N. Beckman och D.L. Ohlsson.
  • Carl, brigg på 84 läster. Ägd ungefär 1840-42. Befälhavare H.O. Kullberg
  • Celeritas, skonert på 101 läster. Sannolikt inskaffad 1847 och troligen avyttrad 1855. Befälhavare C.O. Eneroth och C.G. Möller.
  • Emerentia, brigg på 116 läster. Sannolikt inskaffad 1840 och såld 1855. Befälhavare L.G. Kullberg, A. Kollinius, N.S. Andersson, J.F. Hummel och C.E. Kraeft.
  • Hebe, skepp på 145 läster. Troligen inköpt 1844, Sålt till C.G. Lindberg, sannolikt 1855. Befälhavare J.C. (eller C.J) von Köhler.
  • Norden, brigg på 79 läster. Troligen inskaffad 1840 och såld 1861. Befälhavare C.A. Pettersson

Segelfartyg för vilka Axel Lilljequist var huvudredare när han ägde firman och den hade hans namn

  • Arab Steed, skepp på 635 ton. Från 1882 664 ton. Byggt i Sunderland 1864. Sannolikt inskaffat 1878. Fortfarande i firmans ägo 1885. Befälhavare A. Skantze.
  • Naomi, skepp på 688 ton. 685 ton från 1882. Byggt i Sunderland 1859. Sannolikt inskaffat 1866. Fortfarande ägt av firman 1885.

Axel Lilljequist innehade år 1841 också ångfartyget Sköld på 23,5 ton med hemmahamn i Karlstad.

Källa: Sveriges skeppslista 1837-1885