Stampen

Stampen är idag området mellan järnvägen i norr, Drottningtorget i väster, Fattighusån i söder och Mölndalsån i öster. Området tillhörde ursprungligen de så kallade donationsjordarna och var en del av Göteborgs stad redan från början. På den tiden kallades området för Åkareheden på grund av att skjuts- och åkeriverksamheter tidigt hade sina verksamheter förlagd utanför Drottningporten på Stampen. Det blev också ett av de först områden utanför stadsmurarna där industrier och institutioner anlades. En slags östlig och landanknuten motsvarighet till Masthugget med sina hamnar.

Den 7 oktober 1641 invigdes den kanal från Mölndalsån till Vallgraven som senare kom att kallas Fattighusån. Utefter Stora landsvägen (dagens Stampgatan) uppstod en bebyggelse av enkla trähus, där staten arrenderade ut mark till små landerier och plantager.

Namnet Stampen kommer av den oljestamp, som kvarnbyggaren och stadsbyggmästaren Jacob Feigel 1715 anlade. Efterhand kom namnet att gälla hela trakten runt Fattighuset, där även brännvinsbränneri, barnhus, spinnhus, Mariakyrkan (färdigbyggd 1815) och Äldre begravningsplatsen (Stampkyrkogården), ursprungligen det intilliggande fattighusets begravningsplats fanns. Oljestampen låg vid ett litet vattendrag, som förde överskottsvatten från den grävda kanalen, senare kallad Fattighusån, till Gullbergsvass. Sedan oljestampen kommit till, fick det lilla vattendraget också ett namn, Stampån. Ett annat namn var Drankån på grund av att Kronobränneriet släppte ut sitt avfall i ån. Stampån lades igen år 1854. Den var belägen mellan nuvarande Stampgatan 22 och Stampgatan 24.

David Amija och Hans Coopman anlade 1704 en klädesfabrik söder om det område som långt senar skulle bli Stampkyrkogården. Denna byggnad såldes 1725 av H. von Gerdes dödsbo till staden för att användas som fattighus för fattiga personer från rika familjer. Köpesumman var 600 daler silvermynt. Det forna klädesfabrikshuset finns inte kvar. Ett nytt fattighus uppfördes efter ritningar av Bengt Wilhelm Carlberg år 1767. 1929 flyttade Göteborgs Dispensär in i det gamla trähuset. År 1973 flyttade Dispensären sin verksamhet till Landala, och i samband med att Domkyrkoförsamlingen tog över huset ändrades namnet till Mariagården.

Längst i nordost byggdes ett kvinnofängelse (spinnhus) år 1740-1742. 1909 fick det namnet Gullbergsbrohemmet. För att bygga huset revs delar av Burggrevelyckans (senare Oscarsdal) förfallna byggnader. Söder om spinnhuset ligger några kvarter som en gång i tiden kallats Oscarsdal efter landeriet som låg ungefär i hörnet Friggagatan-Garverigatan.

Barnhuset vid Stampgatan har anor sedan mitten av 1700-talet, men det nuvarande huset på den så kallade Prippska tomten är från 1857. Även bryggeri- och brännvinsverksamheten startade i mitten av 1700-talet, och 1828 startade J.A. Pripps sitt bryggeri som fram till 1976 satte sin prägel på och dominerade hela den västra delen av Stampen. Bryggeriet revs i slutet av 1970-talet och idag finns det bostäder, hotell, butiker och kontor i området där bryggeriet låg. PÅ Stamen lpg dessutom ytterligare flera bryggerier, Rasch & Co – Göteborgs Bryggeri, Börjessons bryggeri och Norlund & Holmgren.

1793 anlades den Mosaiska begravningsplatsen på en del av det som länge varit Artillerikyrkogården, en kyrkogård som var tänkt som en krigskyrkogård.

1790

Efter att stadsmurarna rivits i början av 1800-talet och efter att vallgraven delvis lagts igen mot öster byggdes ett fattigvårdsinrättning vid nuvarande Drottningtorget där det numera finns ett stort hotell. Drottningtorget anlades på mark som tidigare varit vallgrav och raveliner.

1860

Från 1867 gick Stampen under beteckningen 16:e roten men 1923 fick området officiellt stadsdelsnamnet Stampen.

I slutet av 1800-talet delades Stampen upp i kvarter.

Från 1890 till 1910 uppfördes 4-5 vånings stenhus och 1930–1940 byggdes även några kvarter med 5-7 vånings stenhus. Dessutom byggdes senare flera kvarter med låga funkishus norr om Friggagatan mellan Odinsplatsen och Gamla Judiska begravningsplatsen vid Svingeln. Friggagatan kom att utvecklas till en slags variant av Andra Långgatan, men också känt för alla bil- och mc-butiker. Kring 2010 revs de flesta av dessa hus och istället byggdes högre ”nyfunkishus” med bostäder.

Under början av 1900-talet anlades en av Göteborgs spårvägars vagnhallar vid korsningen Stampgatan–Alströmergatan. Den revs på 1980-talet i samband med att spårvägens nya hall stod klar på Gårda. Idag finns det bostäder där. Längs Stampgatan har många äldre hus också rivits för att ge plats åt moderna hus, men i motsats till vad som påstås på Wikipedia är de flesta äldre bostadshus som fanns på Stampen kvar.

År 1925 invigdes Posthuset vid Drottningtorget, och i mitten av 1930-talet flyttade Göteborgs-Posten till sitt nya hus vid Polhemsplatsen. Kvarteren väster om Friggagatan och norr om Odinsplatsen bebyggdes först på 1930-talet med funkishus.

I kvarteren mot Stampgatan revs en stor del av fastigheterna på 1960-talet och 1970-talet, men inte byggnaderna mot Odinsgatan, Odinsplatsen och Friggagatan och inte heller de flesta av husen vi Baldersgatan. Norr om Baldersgatan revs bara en del.

1923
1923

Kvarter på Stampen

  • 24:e kvarteret Klissow, Viaduktplatsen-Friggagatan-Gullbergsån-Gullbergsbrogatan, (Lilla Olskroken) idag totalt försvunnet

Kvarter som idag ligger på Stampen men från början tillhörde Gullbergsvass

Läs också: En guide till Göteborgs stadsdelar – Stampen

Västra Stampen kring 1960
Östra Stampen kring 1960

Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.