Peter Ekman och sillen

Peter Ekman (III, 1740-1807) inträdde 1761 i faderns (Peter Ekman (II)) handelsfirma som var fokuserad på trävaru- och järnhandel. Innan dess hade han varit praktikant på ett handelshus i Amsterdam och arbetat på Christian Arfvidssons firma. Han grundade också en egen affärsverksamhet som främst fokuserade på sillsaltning, export Läs mer …

Christian Arfvidsson och sillen

Christian Arfvidsson, senare Christian Arfvidsson & Söner, var fram till att firman fick problem år 1786-87, den största järnexportören i Göteborg med omkring 40% av den totala järnexporten. Firman var också en av de större brädexportörerna och sillexportörerna samt dessutom en av de större spannmåls-, salt- Läs mer …

Skärgårdsverk i södra Inland

Det sydligaste sillsalteriet utanför södra Inland fanns utanför halvön Överön i Nordre älvs mynningsvik. Detta sillsalteri byggdes år 1787 på Lilla Bastö av C.E. Högström som för ändamålet arrenderat ön av dess ägare Sven Persson på Stora Bastö. Sven Persson hade inköpt öarna år 1775.  Läs mer …

Skärgårdsverk i Göteborgs skärgård

I södra delen av nuvarande Göteborgs kuststräcka och i södra skärgården fanns inte så måmnga sillsalterier och ännu färre trankokerier. Men några fanns, det största fanns förmodligen på Känsö. I Långedrag fanns två mindre sillsalterier och på Styrsö Bratten fanns ett litet. Den nyinrättade karantänen på Känsö drogs in Läs mer …

Sillsalterier i staden Gbg

Det nuvarande Göteborgsområdet var det område där de flesta sillsalterier faktiskt fanns under 1700-talets stora sillperiod. Många av dem fanns inne i själva den dåvarande staden som låg innanför vallgraven och murarna. Salterierna i själva staden var i jämförelse med de som låg längre ut Läs mer …

Åkerman – 1700-talets största trankokare

Erik Helmich Åkerman(1690-1763) var kapten vid Bohusläns regemente. Han var gift med Lena Greta Hasselberg (1717-86). Deras äldste son Christian Helmich Åkerman (1747-18?) blev grosshandlare i Göteborg och ägare till ett par att de största trankokerierna som fanns i Bohuslän under sillperioden på 1700-talet. C.H. Åkerman var ägare Läs mer …

Fräntorp

De äldsta påträffade uppgifterna om Fräntorp  är från slutet av 1500-talet. 1638 uppges Erik Oxenstierna som ägare till Fräntorp. Erik Carlsson Oxenstierna (1616-1662) var gift med sin syssling Margareta Bielke af Åkerö (1622-1655) och efter hennes död med Ebba Ulfsparre af Broxvik. År 1672 innehades Fräntorps säteri Läs mer …

Bö herrgård

Från början ett skattehemman med en kvarn vid en närliggande bäck. Så småningom gestaltades byggnaden enligt ståndsmässiga former. Det finns noteringar om Bö som herrgård sedan år 1485. Justitiepresidenten i Göteborg, Peder Knutsson, senare adlad Bäfverfeldt, köpt en hälft av Bö år 1648. Gården såldes 1661 av hans arvingar till Läs mer …

Kullman och Böker – sill och handel

Sven Eriksson Kullman(1715-1762) och hans fru Maria Hülphers (1731-87) hade en rad barn som ingick förmånliga äktenskap och/eller blev framgångsrika handlare i Göteborg. Paret var ledande herrnhutare i Göteborg. Barnen var Christina Kullman (1751-1814), gift med Gudmund Dahl (1739-1826) också han herrnhutare, Elisabeth Kullman (1752-91) Läs mer …

Wetterling och Militz, sill, rikedom och konkurs

Matthias Asmundsson(-1706) var en handelsman och köpman i Göteborg. Han gjorde järnaffärer ihop med sin bror Nils Asmundsson. Den senare var ägare (eller delägare efter sin svärfar Sven Påvelsson Bånge) till Borgviks bruk som därefter övertogs av Mattias Asmundsson som i sin tur år 1688 Läs mer …