Matthias Asmundsson(-1706) var en handelsman och köpman i Göteborg. Han gjorde järnaffärer ihop med sin bror Nils Asmundsson. Den senare var ägare (eller delägare efter sin svärfar Sven Påvelsson Bånge) till Borgviks bruk som därefter övertogs av Mattias Asmundsson som i sin tur år 1688 sålde till sina brorsöner Nils Borgström och Erik Borgström. Mattias Asmundsson var gift med Brita Hansdotter (-1737). En tredje bror var Hans Asmundsson och eventuellt var en Petter Rambo som utvandrade till Nya Sverige ytterligare en bror.
Matthias Asmundssons son var Johan Rambeau (-1735) som var politie- och byggnadspresident i Göteborg, samt ägare av hammarbruket Borgvik efter sina kusiner Borgström samt ägare till hemmanen Starrkärr och Torseröd. Johan Rambeau var gift med Anna von Eich (Eek, -1733).
Äldsta dotter till Matthias Asmundsson var Elisabeth Matthiasdotter Rambeau (-1737) som först var gift med Johan Funke (-1701), sen med Gabriel Wadst (-1703) och därefter med Lars Hansson Liedgren. Med Lars Hansson Liedgren hade Elisabeth Matthiasdotter dottern Rangela Liedgren som var gift med Berendt (Bernt) Örtegren. Andra dottern var Brigitta (Britta) som var gift med Hans Wennerstierna (1654-1719) i dennes första gifte. Tredje dottern var Maria Matthiasdotter (-1746) som var gift med Jacob Jürgensson (vars far hade efternannet Schwartzkopf).
1699 gjorde Jacob Jürgensson en hejdundrande konkurs, den största dittills i Göteborgs historia. hans svärföräldrar gjorde honom därför arvlös och istället kom hans fru Maria Jürgensson att ärva sina föräldrar Matthias Assmundsson och Brita Hansdotter. Brita Hansdotter hade för sin del övertagit mannens affärer när denne dog 1706. När Brita Hansdotter dog 1737 övertog Maria Jürgensson handelsfirman. Vid hennes död övertogs firman av svärsonen Daniel Wetterling (1702-60) gift med Maria Justtina Jürgensson (1713-1773). Den sistnämndas syster Anna Elisbeth Georgina Jürgensson (1716-) var gift med handelsmannen Hans Ellgren (-1759 el. 69).
Vid Daniel Wetterlings död övertogs handelsfirman av änkan och hon drev den vidare till sin död då firman övertogs av de tre döttrarna Anna Elisabeth Wetterling (1745-?), Ewa Maria Wetterling (1746-87) och Britta Charlotta Wetterling (1749-76). Den fjärde systern Justina Regina Wetterling (1749-1810) var gift med Olof Kihlbaum som hade egen handelsfirma och den femte systern Jacobina Margareta Wetterling (1755-63) var redan död.
Daniel Wetterling hade också två söner, Daniel D:son Wetterling (1736-88) och Johannes D:son Wetterling (1740-1804). De drev egen affärsverksamhet och framförallt Johannes D:son Wetterling var en framgångsrik handlare med stor verksamhet inom sillnäringen och med sill- och tranexport. Han ägde bland annat två skärgårdsverk vid Varholmen på Hisingen, 50% i Flybergets skärgårdsverk på Björkö år 1799. Den andra delen ägdes av Peter Ekman. Innan Flyberget köptes av dessa två år 1790 ägdes det av Lars Kåhre. Vidare ägde han ett skärgårdsverk på Tjörnekalv, ett i Båsen på Toftenäs ägor på Tjörn och Eckerö holme (Ekrösund) i Morlanda socken.
1777 gifte sig Peter Militz (1752-1809) med Ewa Maria Wetterling efter att i tre år arbetat i systrarnas handelsfirma, 2 år för Johan Seidenzopf och i 4 år innan dess arbetat åt Olof Kihlbaum samt dessutom i fadern Johan Gustaf Militz firma. Peter Militz som övertog ledningen i firman utvidgade verksamheten till exportaffärer, var ägare till sillsalterier och trankokerier, som exemplvis Södra Bockeskär i Torslanda och handlade med sill, tran och salt såväl som med andra varor. Tre av Peter Militz barn i första äktenskapet, tre döttrar överlevde till vuxen ålder, Anna Maria Militz (1782-), Gustava Carolina Militz (1783-1809) och Justina Catharina Militz (1786-). I Militz firma arbetade den blivande handelsmannen och sillalteriägaren Johan Jacob Von Holten en tid innan han fick burskap. Innan dess hade han arbetat åt Anders Ahlberg i Hamburg. Om Anders Ahlberg som var gift med Peter Militz syster Anna Greta Militz är samme man är oklart.
Petr Militz gifte som sig med Maria Margareta Setterberg (-1812). De fick fyra barn, Ewa Maria Militz, Daniel Gustaf Militz och Johan Peter Militz (1810-).
Gustav Carolina Militz var gift med Gustaf Wilhelm Bagge, som en tid arbetade på St. Barthelemy i Västindien där hans bror Carl Bagge. Peter Militz gjorde affärer med bröderna Bagge och med S.t Barths och profiterade alltså på slaveriet indirekt. Peter Militz var också aktiv frimurare.
Fram till 1788 var Lars Kåhre den störste importören av salt i Göteborg men ftr det tycks Johannes D:Son Wetterling istället ha blivit störst och verkar ha övertagigt Kåhres affärskontakter. 1789 stod Johannes D:son Wetterling för 9% av den totala saltimporten till Göteborg. Peter Militz var också altimportör från början av 1790-talet med han importerade mycket mindre mängder än svågern. Militz viktigaste exportvaror var järn, bräder, salt sill och ostindiska varor. Johannes D:son Wetterling byggde upp en stor förmögenhet och köpte både Bö (1797) och Fräntorps egendomar.
Johannes D:son Wetterlings verksamhet övertogs av sonen Jacob Daniel Wetterling (1771-1822) som innan dess arbetat i Anders Ahlbergs firma i Hamburg. Jacob Daniel Wetterling var gift med Sofia Regina Bratt och de hade sönerna Johan Fredrik Wetterling (1799-1832) och Adolf Wilhelm Wetterling (1807-71). Bö herrgård förblev i familjen Wetterlings ägo till 1830 då den såldes. Anders Ahlberg var svåger till Peter Militz och gift med Anna Greta Militz. När de gifte sig var Ahlberg dubbelt så gammal som den nya frun.
År 1797 gick Peter Militz i konkurs och bland de största fordringsägarna fanns Jonas Kjellberg. För en stor del av Peter Militz lån hade svärfaderna Jonas Setterberg gått i borgen men han slapp betala det mesta. En annan fordringsägare var firman Petersson & Schutz som dock själv gick i konkurs 1799. Peter Militz som återupptagit verksamhet i en ny firma gick sen åter i konkurs år 1800.
I Göteborg fanns också en bror till Peter Militz, Bernhard Militz (-1825). Han var anställd som inspektor i Ostindiska kompaniet och gift med en syster till Zacharias Fröse som också arbetade i Ostindiska kompaniet. Även Bernhard Militz hamnade i ekonomiska problem på grund av broderns konkurs.
Källor (förutom de som länkats och de som redovisas i artikelseriens första del):
Gudrun Nyberg, Grosshandlare Peter Militz, 2010
7 svar på ”Wetterling och Militz, sill, rikedom och konkurs”