Lyckan

Det ursprungliga namnet på detta landeri var Bödelslyckan och beteckningen var 12:88, eftersom stadens bödel hade fått sig en lycka (det vill säga inhägnad åker eller äng) på platsen. Av allt att döma bodde bödeln just här långt före 1696, enligt gamla kartor. Det var utanför staden och nära avrättningsplatsen Läs mer …

Johanneberg

Johannebergs landeris huvudbyggnad låg och ligger fortfarande vid Korsvägen i Göteborg. Landeriets (Rote 12 fastighet 86) mark brukades redan på 1600-talet: Markerna brukades redan på 1600-talet men det var först under senare delen av 1700-talet som platsen uppläts för arrende och de första byggnaderna uppfördes; Läs mer …

Kristinelund

Kristinelunds landeris mangårdsbyggnad  (12:91) låg ungefär där korsningen mellan Kristinelundsgatan och Kungsportsavenyn finns idag. Marken arrenderades ut från 1748 för tobaksodling. Arrendator var Andreas Damm och efter honom övertogs det av Johan Henrik Damm och Fredrik Damm. 1758 hade de totalt 13 1/2 tunnland på Läs mer …

Stora Katrinelund

Landeri i Göteborg. Den förste kände innehavaren var bryggaren och borgaren Michel Gerritsson, 1638-1654. I ett sammandrag av stadens räkenskaper för åren 1624—1636 uppräknas de olika landerierna, och under beteckningen ”unterschiedlich Landereyen” nämns bland andra det till storleken femte landeriet ”Ett stycke land vid Jan de Läs mer …

Kvibergsnäs

Kvibergsnäs började förmodligen att bebyggas redan på 1690-talet. 1656 var Israel Norfelt innehavare och 1690 övergick det till Lau. Böcker (Lars Böker): På 1696 års karta över dåvarande Göteborgs omgivningar heter det i en beskrivning att landeriet »är blefwen för någon tijd sedan bebygdt av secreteraren Läs mer …

Liseberg

Det blivande landeriet Liseberg (12:74)  delades på 1600-talet in i lotter. Lotterna delades in i ”morgnar”. En morgon var precis så mycket jord som en man kunde plöja under en morgon. Förmögna herrar hyrde många morgnar. Cornelius Johan Canter hette en göteborgare, som odlade 87 Läs mer …