Arfwedson och Ostindiska kompaniet

Abraham Arfwedson, född 1698 i Stockholm, död 10 april 1774, var en svensk grosshandlare. Han var son till grosshandlaren Anders Arfwedson (1650-1706) och bror till Jacob Arfwedson (1700-1784). Gift med Maria Elisabet Pauli, dotter till textilfabrikören Christoffer Pauli. De hade barnen Carl Kristoffer Arfwedson (1735-1826) som Läs mer …

Frimurarna och Ostindiska kompaniet

Frimurarlogen i Göteborg som startade 1755 hade redan år 1759 102 medlemmar. Av dessa var 25 anställda inom Ostindiska Kompaniet. En annan större medlemsgrupp var officerare i det militära, 28 personer. Det var dyrt att vara med så det krävde goda inkomster. Totalt finns det 27 Läs mer …

Af Petersens – Ostindiska och Erstavik

Abraham Petersen (1679-1729) och dennes brorson Lorens (Lorentz) Petersen (1729-1800), gift med Johanna Sofia Damm (1746-1826) flyttade till Göteborg från Stockholm och grundade sin förmögenhet där genom framgångsrik affärsverksamhet. Abraham Petersen var gift med Johanna Christina Tham (1672-1729), syster till Sebastian Tham (1666-1729), delägare och ägare i Läs mer …

Hahr – frimurare i Ostindiska kompaniets tjänst

Hinrich Hahr (1693-1747) föddes i Tyskland och flyttade till Sverige där han gick under namnet Henrik Hahr. Han gifte sig med en dotter, Anna Christina Küsel,till den förmögne grosshandlaren Simon Fredrik Küsel (1669-1742). Två av Henrik Hahrs söner blev aktiva i Ostindiska kompaniet som superkargörer, Läs mer …

König – gjorde Ostindiska kompaniet möjligt

Henrik König (II)  (1686-1736) var son till växelhandlaren Henrik König (I) (1642-1720) och var den svensk som möjliggjorde bildandet av Svenska Ostindiska Kompaniet. Växelhandlaren Henrik König var under många år svensk kommissarie i Hamburg och adlades 1714. En annan son, Kristian König (1678-1762) var en svensk Läs mer …

Skeppslista för Svenska ostindiska kompaniet

Skeppslistan ger Svenska Ostindiska Kompaniets samtliga fartyg. Uppgifterna är hämtade från Sven T. Kjellbergs verk Svenska ostindiska compagnierna 1731-1813. Alla varv där ort inte nämns fanns i Stockholm. Länkarna under fartygsnamnen leder till beskrivningar av fartygen, vilka resor de gjorde samt förteckningar över kaptener och Läs mer …

Ostindiska Kompaniet – andra oktrojen 1746-66

Den andra oktrojen hade i likhet med den första oktrojen ingen fast fond vid starten. Varje fartyg och expedition fick finansieras var för sig och hade därmed lite olika investerare. Först 1753 inrättades en fast fond. I de nya privilegiebestämmelserna var det bestämt att det Läs mer …

Direktörer i Ostindiska kompaniet

Direktörer och sekreterare i Ostindiska kompaniet Första oktrojen 1731-46 Andra oktrojen 1746-66 Tredje oktrojen 1766-86 Fjärde oktrojen 1786-1809 Fjärde oktrojens konkursbo 1809-11 Femte oktrojen 1806-1813 I bokstavsordning efter efternamn Theodor Christopher Ankarcrona[posts-by-tag tags = ”Theodor Christopher Ankarcrona,Teodor C Ankarcrona,Theodor C Ankarcrona”] Andreas Andersson[posts-by-tag tags = Läs mer …

Ostindiska Kompaniet – första oktrojen 1731- 46

Under sin första tid hade det svenska Ostindiska kompaniet ingen fast fond, inga lotter, inga aktier. För varje expedition, dvs för varje fartyg ordnade man en ny fond. Det fanns med andra ord inget egentligt bolag utan det handlade om flera olika bolag, ett för varje Läs mer …