Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
Totalt hade Ostindiska Kompaniet 37 skepp under sin existens. 8 skepp förliste, Suecia (1740), Götheborg (1745), Stockholm (1745), Drottningen av Swerige (1745), Prins Friederic Adolph (1761), Götheborg II (1796), Drottning Sophia Magdalena (1801) och Drottningen (1803). Till amiralitetet överläts helt säkert två fartyg, Lovisa Ulrica och Wasa. 2 Läs mer …
I stort sett alla Ostindiska Kompaniets skepp var inköpta nybyggen. De flesta från varv i Stockholm. Varvet Terra Nova byggde flest, hela 10 stycken. Dessa skepp var Friedericus Rex Sueciae (troligen byggt 1725 som Terra Nova), Suecia (1736, det råder en viss osäkerhet kring detta fartyg, Mårten Persson Läs mer …
Te var den överlägset viktigaste varan för det Svenska Ostindiska Kompaniet. Mycket begränsade mängder av te stannade i Sverige utan det mesta reexporterades. I huvudsak skedde denna reexport genom att te såldes till handelshus i Amsterdam, Rotterdam, Antwerpen och Oostende. Det var handelshus som redan byggt upp Läs mer …
Opiumhandeln i Ostindien utvecklades som ett sätt för europeer att finansiera teköpen i Kanton. Det Svenska Ostindiska Kompaniet använde i allmänhet spanska silverpiastrar som betalningsmedel. Dessa erhölls genom köp som i allmänhet genomfördes med lånade medel som ställdes till Kompaniets förfogande av handelshus i städer Läs mer …
Kaptener i Ostindiska kompaniet Skeppsvis Friedericus Rex Sueciae Drottning Ulrica Eleonora Tre Cronor Suecia Götheborg Stockholm Riddarhuset Calmar Drottningen af Swerige Cronprinsessan Lovisa Ulrica Freeden Cronprinsen Adolph Friedric Prins Gustaf Götha Leijon Hoppet Enigheten Prins Carl Prins Friederic Adolph Prinsessan Sophia Albertina Stockholms Slott Riksens Ständer Läs mer …
Från 1760-talet var det möjligt för superkargörer att stanna kvar i Kanton under perioderna mellan skeppens avgångar och ankomster. Den förste som kom att bli Ostindiska Kompaniets fasta superkargör i Kanton var Jean Abraham Grill. Ofta nämns dock Michael Grubb som den förste. Han var dock Läs mer …
Skotsk familj som i två generationer kom att tjänstgöra i Ostindiska Kompaniet. James Maule d.ä. (1705 flyttade till Göteborg 1731 från Glittne, Kincardine i Skottland. Sannolikt för att arbeta för Svenska Ostindiska Kompaniet. Från 1738 var han gift med Lona Busck, systerdotter till Lars Gathenhielm. Läs mer …
En av de personer som 1731 grundade Svenska Ostindiska Kompaniet var Henrik König (1686-1736). Han var den som formellt fick den första oktrojen för Svenska Ostindiska Kompaniet via sin firma Henrik König & Co, men de verkliga grundarna var Niclas Sahlgren, Colin Campbell och Charles Läs mer …
Under den tid som Ostindiska Kompaniet verkade seglade också ett fåtal andra svenska fartyg till Ostindien. Det var vanligt att det nederländska Ostindiska Kompaniet hyrde in fartyg. VOC hyrde exempelvis US-amerikanska skepp 1797, 1798, 1799, 1806, och 1807, ett skepp från Bremen 1806, ett från Danmark 1807 och ett från Bengalen in Läs mer …
Majornas fattigfriskola startades 1793 för att undervisa fattiga barn i Majorna. 1827 döptes skolan om till Majornas växelundervisningsskola. Bidragsgivare till skolan var gräddan av Göteborgs överklass såsom biskop Joh Wingård, David Carnegie, Magn. Roempke, John Hall, J.H. Leffler, O.G. Geijer, Niclas Björnberg, Gudmund Dahl, And. Lamberg Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.