Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Leffler

Renströmska huset

Endast för medlemmar

Kvarteret Värnamo

Kvarteret Värnamo och Kvarteret Perukmakaren var från början ett enda kvarter. Efter branden 1792 anlades Fredsgatan som delade det ursprungliga kvarteret i två. Värnamo är kvarteret Östra Hamngatan-Drottninggatan-Fredsgatan-Kyrkogatan, dvs det ligger väster om Fredsgatan. Idag upptas detta kvarter av varuhuset NK, tidigare Ferdinand Lundqvist.

Tomter enligt Göteborgs Tomtägare 1637-1807

Rote 3, tomt 73, Wallman, Ramberg, Arfvidson, Hentzell, Liedbeck, Judiska Nationen
Rote 3, tomt 74, Böker, Engelblom, Mattsson
Rote 3, tomt 75, Engelblom, Leffler
Rote 3, tomt 76,
Rote 3, tomt 77, Brulin, Borgman, Hegardt, Barach, Otto
Rote 3, tomt 78, Schmid, Grundell, Gewalt
Rote 3, tomt 79, Böker, Gewalt. Försvann då Fredsgatan drogs fram.
Rote 4, tomt 13
Rote 4, tomt 14, Mörck,
Rote 4, tomt 15, Bötker, Söderberg, Leijon
Rote 4, tomt 16, Gillerstedt, Liedbeck
Rote 4, tomt 17, Böker, Schildt, Berg, Staaf, Brandt, Elfström, Mattsson
Rote 4, tomt 18, Brandt, Liedbeck, Mattsson
Rote 4, tomt 19, Eilking, Ekmarck, Holst, Bockner, Arfvidson, Hentzell, af Wingård
Rote 4, tomt 20, Elers, Eilking, Barck
Rote 4, tomt 21, Seth, Eler, Eilking, Lauterbach, Buchow, Coopman, Wetterling, Arfvidson, Lindström

Kvarteret Värnamo

Kvarteren norr om Domkyrkan 1888

Kvarteren Kommerserådet, Frimuraren, Arkaden (norr om Drottningatan), Holländaren, Domprosten, Bpkhållaren och Värnamo (söder om Drottninggatan. År 1888.

Göteborgs Sparbank

Göteborgs sparbank var Sveriges första sparbank, grundad 1820 på initiativ av Eduard Ludendorff, som hade invandrat från Stettin i slutet av 1808. i den första styrelsen ingick Axel Pontus von Rosen, Carl Fredric af Wingård, Samuel Arfwidson som ordförande, Olof Wijk d.ä.Anders Magnus Prytz, Anders Leffler, Johannes Daniel Blomsterwall, Eduard Ludendorff och Daniel Dahl.

Den 28 oktober 1820 öppnades banken för allmänheten, med ett kapital av 758 kronor. De första lokalerna fanns på andra våningen av Frimurarnas barnhus på Drottninggatan 32,som hyrdes för 333 riksdaler banco per år. Den 1 mars 1821 anställdes en kamrer, Carl Sahlsteen.

Till en början används de pengar sm småsparare satte in i banken till att ge räntebärande lån till järnhandlare med järn på järnvågen som säkerhet. Senare finanseiarde även Göteborgs Privatbank genom aktierna i denna bank belånade av Göteborgs Sparbank. Först efter mitten av 1800-talet flyttades utlåningen till obligationer, reverser och fastighetsinteckningar.

 

Under sitt första verksamhetsår uppgick insättningarna till 48 056 kronor. År 1874 övertogs Karl Johans sparbank, vilket medförde att banken därefter hade fyra kontor, Drottningtorget, Kusttorget och Stigbergstorget i Majorna samt Skolgatan i Haga.

Mot bakgrund av den expansion sparbanken fick under 1870-talet och 1880-talets början, blev den gamla sparbankslokalen i Frimurarehuset allt mindre lämpad. På sammanträdet den 23 september 1885 beslöts därför — efter förslag av ordförande Olof Wijk d.y. — att för 75 000 kronor förvärva tomten Drottninggatan 33. Den nya byggnad som här uppfördes, togs i bruk den 7 september 1887.

Snart räcket dock inte heller denna byggnad och när Skånes Enskilda Banks kontor på Västra Hamngatan 7 lades ner, förvärvade sparbanken fastigheten för 600 000 kronor den 1 oktober 1912.

1850 hade förvaltade sparbanken 0,8 miljoner kronor , år 1900 13,2 och år 1913 28,6 miljoner.

År 1931 hade Göteborgs Sparbank en omslutning på 120,9 miljoner kronor, varav egna fonder utgjordes av 7,8 miljoner, vilket innebar att Göteborgs Sparbank år 1931 var den tredje största av Sveriges sparbanker.

Göteborgs Sparbank fusionerades 1968 med Göteborgs och Bohus läns sparbank för att bilda Länssparbanken i Göteborg, vilken i sin tur gick samman med Sparbanken Stockholm 1982 och skapade Första Sparbanken, grunden i det som idag efter ytterligare ett antal fusioner utgör Swedbank.

Källa: Wikipedia, och Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963

Kvarteret Holländaren

Kvarteret Holländaren, Västra Hamngatan-Drottninggatan-Lilla Kyrkogatan-Kyrkogatan,är ett av innerstadens mindre kvarter.

Om uppkomsten av kvarteren Holländaren och Domprosten skriver Olga Dahl enligt Wikipedia:

”År 1720 hade assessor Matthias Schildt köpt 4.39 östra på auktion för 500 D. kmt skräddare David Fischers ödetomt. Den 2.4.1723 skrev David Fischer, att Herr Matthias Schildt hade givit honom ett köpebrev på sin tomt belägen på Drottninggatan emellan bokhållare Lars Jacobssons och Herr Gustaf Jonssons hus. Han var fortfarande skyldig att betala 500 D. smt.

Eftersom David Fischer samtidigt köpte även 4.39 västra kom tomterna i fortsättningen, att dela historia fram till 1757. När handelsmannen Sven Fredrik Svensson detta år ägde tomterna inträffade en eldsvåda, som på nytt gjorde dem till ödetomter. Denna eldsvåda var mycket farlig, eftersom Holländaregatan – nuvarande Drottninggatan – var den trängsta i hela staden. Vid tillfället brann fyra hus helt ned till grunden och två i det närmaste. Bagaren Elias Gardins (4.43 och 3.56) hus nedrevs för att hindra eldens spridning och vinna fri passage till Kyrkogatan. Magistraten passade på tillfället och bestämde, att en ny tvärgata till Kyrkogatan, kallad Lilla Kyrkogatan, skulle anläggas. Den drogs i huvudsak över 3.60 östra och 4.40. Tomten 4.39:s västra del blev nordöstlig hörntomt i ett nytt kvarter, senare döpt till Domprosten.”

Tomter enligt Göteborgs Tomtägare 1637-1807

Rote 3, tomt 55, Bruhn, Molin, Köhler, Norling, Arfvidsson, Fallén, Bergman
Rote 3, tomt 56, Wiesenhoff, Norling
Rote 3, tomt 57, Holst, Deber, Grundell, Cederbourg, Simson, Dymling, Gradman, Rundberg, Geber, Heyman, Leffler
Rote 3, tomt 59, Isenberg, Geppert, Landin, Sieurin, Lindquist & Kuhr, Ekström, Köster

Idag Lilla Kyrkogatan nr  3 (tidigare 17:5). Huset uppfördes någon gång kring 1805 för kopparslagare Landin. Under första delen av 1870-talet byggdes en fabriksbyggnad mot gatan åt det välkända tryckeriet Meyer & Köster Lithografiska Atelier. (Citerat från Wikipedia, ursprungligen från Gudrun Lönnroths bok Hus för Hus)

Rote 4, tomt 40, Wedinghusen, Horn, Roempke, Walther, Fernlöf, Gieseke, Landin, Roos, Levgren, Björck. Lundström

Idag Lilla Kyrkogatan nr 1 (tidigare 17:4), huset uppfördes 1839 åt grosshandlare Carl David Lundström, mannen bakom Rosenlunds spinneri. År 1937 köptes fastigheten av färgfirman Helge Kildén & Co. I trapphuset finns ett blyinfattat fönster med glasmålning i jugendstil och dekorativa gjutjärnsdetaljer. (Citerat från Wikipedia, ursprungligen från Gudrun Lönnroths bok Hus för Hus)

Rote 4, tomt 41, Schultz, Floor, Kohlhoff, Wulff, Törnebom
Rote 4, tomt 42, Auerberg (Oberberg), von Felden, Schwartz
Rote 4, tomt 43, Wiesenhoff, van Egmont, Herwegh, Norling
Rote 4, tomt 44, Auerberg, Braunjohan
Rote 4, tomt 45, Bijhl (Byl, de Bur), Areel, Rothenhan, Fistulator, Chambers, Jeansson (Jansson), Prytz, Hacker, Gertner, Kaldiniger, Rönnow
Rote 4, tomt 46, Båthman, Bruhn, Malm, Ekman, Renströmska huset
Rote 4, tomt 47, de Letter, Prunck, Gothéen, Fehman, Kenlock, Malm, Renström, Hammarberg, Leffler, Renströmska huset

Kvarteret Holländaren

Kvarteren norr om Domkyrkan 1888

Kvarteren Kommerserådet, Frimuraren, Arkaden (norr om Drottningatan), Holländaren, Domprosten, Bpkhållaren och Värnamo (söder om Drottninggatan. År 1888.

Peter Leffler

Peter Leffler (1846-92) var son till August Leffler och Sophia Catharina Blidberg. Han var gift med Charlotta Vilhelmina Larsson.

Peter Leffler var på 1880-talet en av Göteborgs medelstora segelfartygsredare samt delägare i Aug. Leffler & Co tillsammans med svågern Knut Dalman varvid firman fick namnet Aug. Leffler & Son. Efter att Peter Leffler dött blev Dalman ensam ägare av firman.

Peter Leffler var också delägare i Ångfartygs AB Prosperitas.

Segelfartyg för vilka Peter Leffler var huvudredare

Alexander, brigg på 160 ton. Byggd 1838 i Brucehaven. reparerad 1876 och sannolikt inköpt samma år. Fortfarande ägd 1885. Befälhavare A. Nilsson och H. Olsson.

Anna, skonert på 68 ton, Byggd 1857 i Slussen på Orust. Troligen inskaffad 1872 och avyttrad 1878. Befälhavare M. Pettersson och P.E. Olsson.

Deodara, skonert på 31 nyläster. Byggd 1856 i Tenala, Finland. Ägd 1873 och kanske också åren innan och efter. Befälhavare A. Nilsson.

Lord Palmerston

Lord Palmerston

Lord Palmerston, skepp på 415 ton. Byggt 1854 i Härnösand. Köpt av Anton Clases sterbhus, troligen 1880. Fortfarande ägt 1885. Hur länge Peter Leffler ägde fartyget är oklart men 1899 så köptes fartyget av J.N. Sanne i Uddevalla som fortfarande ägde det år 1915. Befälhavare O.A. Lagerstedt och A.J. Jakobsson.

Selina, skepp på 277 ton. Byggt 1854 i Colchester. Ägt 1877 och kanske också året innan och året efter. Befälhavare D.A. Olsson.

Zaritza, skepp på 916 ton. Byggt 1854 i Portsmouth. 1879 med fadern August Leffler som huvudredare men från 1881 till 1885 med Peter Leffler som huvudredare.Hur länge fartyget var i Peter Lefflers ägo är oklart men skeppet tycks senare ha hamnat i Sölvesborg. Befälhavare F. Skantze och N.P. Hultman.

Källa: Sveriges Skeppslista 1837-1885

Zaritza

Zaritza. Bild: Bohusläns Museum. Licens: CC-BY-NC-ND

Göteborgs största segelfartygsrederier 1869-1885

Under denna period på 1800-talet böjar ångfartygens segertåg på riktigt. J.G. Grönvall & Co (inklusive efterföljaren Rederi AB Göteborg) och James Dickson & Co som dominerade rederiverksamheten i Göteborg under tidigare delar av 1800-talet avvecklade helt sin verksamhet, inte bara rederiverksamheten utan allt. Detsamma gäller Gustaf Melin, G.H. Hegardt & Co och andra stora segelfartygsredare.

Istället ser vi ett uppsving för tidigare kaptener som redare. Exempelvis Anton Clase, Benjamin Olsson, Theodor Nilsson, Charles Åhmansson, Z. Dannberg med flera. Ofta var de hemmahörande på Onsalahalvön eller i Majorna. Dessutom är det uppenbart att ägarna av träfartygsvarven såsom Rederi AB Örnen (Kustens Varv) och G.D. Kennedy (Gamla Varvet) blir stora redare. Kanske som ett led i försök att få varven att överleva.

I Örnens fall är det tidigare segelfartygsrederier, delägare i Kustens Varv samt tidigare sjökaptener som satsar pengar. Några av dem är Gustaf Melin, familjen Kjellberg, familjen Gibson och J.F. Strömberg. Det handlar till stor del om människor som tror att segelfartygen har en framtid. En viktig finansiär av Rederi AB Örnen var stadsmäklaren J.M. Möller som också bygger upp en egen segelfartygsflotta. Han satsningar slutar med ekonomiska bedrägerier och konkurs.

För de tidigare segelfartygskaptenerna är det etts ätt att kunna fortsätta arbeta i egen regi med hjälp av mycket billigt inköpt tonnage. En del av dem och en del andra är i praktiken rena spekulanter i billiga gamla skräpfartyg som de tjänar pengar på så länge det går, exempelvis förefaller E. Abrahamsson, J.F. Olsson, P.A. Lindberg, O.N. Liljegren, August Leffler och Th. Ahrenberg vara sådana. De flesta av dem satsar också hårt på ångfartyg under samma period och byter med tiden ut segelfartygen mot ångfartyg.

Största segelfartygsrederier, namn, nyläster 1869, 1873

Göteborgs Rederi AB, 1 197, 198
Gustaf Melin, 1 082, 893
Ekman & Co, 936, 1 092
J.A. Kjellberg & Söner, 700, 698
A.F. Landgren/Landgrens Enka, 674, 190
G.H. Hegardt & Co, 628, 181
Anton Clase, 592, 956
Björck & Engström, 468, 432
W. Gibson & Söner, 448, 171
Charles Åhmansson, 439, 220
Aug. Leffler & Co, 420, 434
Jam. Dickson & Co, 416, –
P.A. Lindberg, 387, 1 034
A.B. Elfversson, – , 618

Största segelfartygsrederier, namn, bruttotonnage i ton 1877, 1879, 1881

Rederi AB Örnen 9 778, 11 192, 11 070
Th. Ahrenberg, 5 136, 3 880, 3 253
P.A. Lindberg, 4 699, 3 513, 3 895
Gustaf Melin, 4 341, -, –
Ekman & Co, 3 768, 2 976, 1 764
Anton Clase, 2 957, 2 050, –
Benjamin Olsson, 2 320, 1 166, 748
Theodor Nilsson, 2 146, 1 752, 1 752
Rederi AB Atlanten, 2 129, -, –
A.B. Elfversson, 2 127, 2 338, 1 685
C. Barchmann, 2 069, -, –
A.G. Johansen, 1 825, 1 599, 1 130
J.F. Olsson, 1 627, 1 342, 1 182
Björck & Engström, 1 435, 1 182, 1 182
A. Landgrens Enka/G.D. Kennedy 1 205, 2 375, 2 466
Alfred Svensson, 1 113, 707, 919
J.A. Kjellberg & Söner, 1 087, 958, 958
J.M. Möller, 769, 2 904, 3 564
O.N. Liljegren, – , 1 527, 1 611
A. Liljeqvist, 688, 1 320, 1 320
E. Abrahamsson, – , 1 319, 1 345
P. Leffler, 228, 160, 1 531
Zacharias Dannberg, -, -, 1 494
O.B. Jönsson, – , – , 1 206

Största segelfartygsrederier, namn, bruttotonnage i ton 1883, 1885

Rederi AB Örnen, 11 486, 9 981
P.A. Lindberg, 3 854, 3 833
J.M. Möller, 3 556, 3 222
G.D. Kennedy, 2 862, 3 181
A.B. Elfversson, 2 432, 2 750
Ekman & Co, 1 764, 1 795
J.E. Olson, 1 729, 1 504
P. Leffler, 1 514, 1 492
Zacharias Dannberg, 1 470, 1 464
A. Liljeqvist, 1 349, 1 349
O.N. Liljegren, 1 341, 592
J.F. Olsson, 1 172, 1 513
E. Abrahamsson, 1 153, 185
Th. Ahrenberg, 1 121, 799
A.G. Johansen, 1 013, 1 007
Charles Åhmansson, 1 013, –
F.R. Hullström, -, 1 058

En liten not om A.G Johansen. I skeppslistorna förekommer A.G. Johansson, A.G. Johansen och A.G. Johansén. De äger samma fartyg men olika år. Jag har därför utgått från att det är samma person.

Rederi AB Örnen avvecklades sedan successivt i slutet av 1880-talet och början av 1890-talet. Flera av deras fartyg köptes av J.E. Olson och G.D. Kennedy med Olson som huvudredare och Kennedy som huvudägare. J.E. Olson är den överlägset största segelfartygsredaren i slutet av 1800-talet och 1900-talet.

Källa: Sveriges Skeppslista 1837-1885

Magnus Fredrik Leffler

Magnus Fredrik Leffler, segelsömmare, föddes 1815-05-29 i Göteborg och dog i samma stad 1891-04-09. Han var son till Erik Magnus Leffler och Anna Magdalena Bruhn.

I sitt första äktenskap gift med Tekla Amanda Andersson (1830-1851) och i sitt andra med Mathilda Elisabeth Wallin (1823-1908). I första äktenskapet föddes dottern Amanda Leffler (1851-1927) som var författare och skriftställare.

Efter utbildning till segelsömmare fick han burskap som segelsömmarmästare i Göteborg år 1844. Han var därefter innehavare av segelsömmeri och kompassmakeri invid Gamla varvet i Majorna under åren 1844-91. I slutet av 1860-talet och på 1870-talet var han också en relativt betydande segelfartygsredare.

När Majorna inkorporerades i Göteborg blev han en av de som företrädde området i Göteborgs stadsfullmäktige där han satt mellan 1868 och 1872. Under denna tid hade han en del förtroendeuppdrag som i huvudsak var relaterade till verksamheter i Majorna och Masthugget.

Amanda Leffler

Amanda Magdalena Benedikta Leffler, författare, född 26 april 1851 i Göteborg, död 11 mars 1927, biograferad i Vem är det? 1927 och i Svenska kvinnor i offentlig verksamhet, 1924. Dotter till  Magnus Fredrik Leffler och Tekla Amanda Andersson.

Hon studerade 1887-1888 vid Tärna och Askovs folkhögskola och var verksam inom KFUK och Majornas blåbandsförening. Hon utgav broschyrer och novellsamlingar och bidrog i tidningarna Idun, Göteborgs Handelstidning, Göteborgs Aftonblad.

Göteborgs Rederi AB

Göteborgs Rederi AB bildades 1865 med ett aktiekapital om 1,5 milj. rdr, vilket gjorde detta rederi till det största räknat efter aktiekapitalet, innan Rederi AB Svea bildades. Övertog snart större delen av den rederiverksamhet som fanns i J.G. Grönvall & Co.

År 1867 inregistrerade bolaget fem segelfartyg på tillsammans över 800 nyläster – 3 barkar, 1 fregattskepp och 1 brigg -, visserligen inte nybyggda men ändå representerande ett betydande kapital. Enligt 1871 års skeppslista ägde bolaget då 7 fartyg på över 900 ny läster. I 1873 års lista upptas endast två fartyg om nära 200 nyläster som ägda av bolaget. År 1875 var bolaget upplöst.

Bolaget hade 1867 endast 4 delägare. De var stadsmäklaren August Leffler (huvudredare), grossh. C. G. Kihlman, handelsbokhållaren O. Brusewitz och grosshandlare E. F. Brusewitz. Den sistnämnde som var den drivande personen i rederiet dog dock samma år och därför blev bolaget inte långvarigt. Leffler var också bl. a. grundare och delägare i Ångfartygs AB Thule och Ångfartygs AB Svenska Lloyd liksom även aktieägare i Rederi AB Örnen, det största svenska segelfartygsrederiet genom tiderna. O. Brusewitz var sedermera en av de större intressenterna i Ångf. AB Thule.

Ägde 5 segelfartyg år 1867 och 10 fartyg år 1869 på sammanlagt 1 197 nyläster och var då Göteborgs största rederi. 1871 hade företaget 7 fartyg.

Segelfartyg (alla innehades i stort sett 1867-1872, de allra sista såldes 1873 och några köptes redan 1866)

  • Activ, brigg på 116 läster. Byggd 1838 i Skepparkroken. Reparerad 1866. Övertagen från J.G. Grönvall & Co. Befälhavare C.J.E. Törnström.
  • Alida, skonertbrigg på 53,5 nyläster. Byggd i Gävle 1842. Övertagen från J.G. Grönvall & Co. Såld till J.E. Waenerlund i början av 1870-talet. Befälhavare H.D.C.B. Bergström.
  • Antelope, skepp på 182 läster. Byggt 1852. Övertaget från J.G. Grönvall & Co.
  • Balder, brigg på 179 läster. Byggt 1845. Övertagen från J.G. Grönvall & Co. Befälhavare J.O. Löfqvist.
  • Edgar, skepp på 312 läster. Övertaget från J.G. Grönvall & Co. Befälhavare C.J.T. Rhodin.
  • Fata Morgana, skepp på 191 läster, senare 176 läster. Byggt 1856 i Söderhamn. Reparerat 1861. Övertaget från J.G. Grönvall & Co. Befälhavare R.V.S. Fleming
  • Harald, skepp på 265 läster (1856), 306 läster (1858), senare 284 läster. Byggt i Quebec, Kanada, år 1855. Övertaget från J.G. Grönvall & Co. Befälhavare A.W. Pettersson
  • Jenny, skonert på 59 läster. Byggd 1856 i Rå vid Askersund. Övertagen från J.G. Grönvall & Co. Befälhavare A.J. Johansson.
  • Montrose, skepp på 266 läster byggt på Svartviks varv. Övertaget från J.G. Grönvall & Co. Befälhavare C.A. Wiman.
  • Oscar, skepp på 422 läster. Byggt 1857 i Kristinestad, Finland. Övertaget från J.G. Grönvall & Co. Sålt till P.A. Lindberg. Befälhavare C.J.E. Törnström.
  • Selma, brigg på 125 läster. Byggd 1850. Övertagen från J.G. Grönvall & Co.

Informationen om de enskilda fartygen hämtad från Sveriges skeppslista.

 

Rederi AB Örnen

Rederi AB Örnen, i Göteborg, var Sveriges största rederi under dess verksamhetsår 1873-1893. Grundare av bolaget var sjökapten J. F. Strömberg, (huvudredare), grossh. C. O. Kjellberg, grossh. A. L. Pinéus, kommendörkapten Emil Ekman och sjökapten O. P. Övergaard. Total fanns det 53 aktieägare.

Vid grundandet var aktiekapitalet 1 miljon kronor men det utökades bl.a. genom övertagande av fartyg från nya delägare. Aktiekapitalet utökades till 1,5 milj. rdr år 1874 och till 1 816 000 kr år 1878.

Örnen var Sveriges sista stora segelfartsrederi med sjutton skepp, när det var som störst. Varvet Kusten inköptes strax efter starten; för reparationer och fartygsbyggen åt rederiet och även reparationer åt andra i fartygsbranschen. Sjökapten Johan Ferdinand Strömberg (1825-1894) var delägare och verkställande direktör i Rederi AB Örnen. Lån för att starta verksamheten bistod Skandinaviska Kredit AB och stadsmäklare

Strax efter starten köpte rederiet Varvet Kusten AB som bildats 1865. Ägare av Varvet Kusten AB vid denna tid var C.O. Kjellberg (20%), Alexander Barclay (19%), Emil Ekman (5%), J.F. Strömberg (5%), Gustaf Melin, E Brusewitz, Jonas Kjellberg, Charles O. Bäck, D. Carnegie & Co, Wilhelm Röhss, William Gibson & Söner och C. E. Olsson. Alla dessa blev när Varvet Kusten köptes upp istället delägare i Rederi AB Örnen där J.A. Kjellberg & Söner, Alex. Barclay & Co, A.L. Pinéus, G.H. Hegardt & CoWilliam Gibson & Söner, August Leffler samt flera av delägarna i Varvet Kusten AB redan var delägare. När Rederi AB Örnen bildades övertogs delägarnas andelar i olika fartyg.

Samtidigt som Varvet Kusten köptes övertogs även egendomarna Bellevue och Gibraltar som båda låg runt varvet.

Bolaget omfattade det största tonnaget, 11 224 nettoton, åren 1878-79, då företaget redade 17 segelfartyg. 1883 hade Örnen 16 fartyg med ett sammanlagt tonnage på 10 939 ton vilket innebar att det tonnagemässigt var Sveriges största rederi.

Förutom under några få år var Rederi AB Örnen aldrig någon bra affär och redan 1883 började fartygen säljas.1893 fanns fem fartyg kvar och de köptes då av G.D. Kennedy och John E. Olsson med G.D. Kennedy som huvudägare med 75% i fartygen och John E. Olsson som huvudredare trots hans minoritetsintresse i bolaget.

Örnenrederiets olönsamhet och avveckling ledde till konkurs för stadsmäklare J.M. Möller som ordnat lån till företaget. Handelsfirman G.H. Hegardt & Co drogs också med i det ekonomiska fallet och gick i konkurs.

Segelfartyg som tillhörde Rederi AB Örnen

  • Albatross (Albatros), skepp på 893 ton. Byggt 1874 i Genua och köpt samma år. Sålt till John E. Olson och G.D. Kennedy år 1893. Befälhavare H. Sooth, R.W. Schoultz och L.A. Ryberg.
  • Alexander, skepp på 717 ton (303 läster). Byggt 1855 i Bath. Köpt 1876 från A. Barclay & Co. Fortfarande ägd 1885. Befälhavare H.F. Jansson, N.C. Cronstedt och någon Andersson.
  • Boomerang, skepp på 379 ton. Byggt 1865 i Nordamerika. Reparerat 1881. Troligen köpt 1881. Fortfarande ägt 1885. Befälhavare C.A. Sjöberg, J. Ohlsson, C. Fröckberg och A. Fröckberg.
  • Condor (Condoren), skepp på 1067 ton, senare 1 174 ton och 1 160 ton. Byggt 1864 i Nordamerika som Mary Emma. Köpt 1874. Sålt till John E. Olson och G.D. Kennedy år 1893. Befälhavare A.N.R. Neiglick och B. Tisell.

Condor

  • Ejdern, skepp på 630 ton. Byggt i Nordamerika 1869 som Kinrara. Reparerat 1877. Köpt 1874. Ej längre ägt 1885. Befälhavare C. Gadda (Gädda?), C.L. Hertz och nån Olsson.
  • Gamen, skepp på 917 ton. Byggt i Genua 1874. Köpt 1875. Sålt till John E. Olson och G.D. Kennedy år 1893. Befälhavare F. Gustrin och F.A. Gellerstedt.
  • Gladan, skepp på 579 ton. Byggt i Maryport 1851 som Robert Ritsen. Köpt 1881. Sålt till John E. Olson och G.D. Kennedy år 1893.
  • Gripen,  skepp på 1 172 bruttoregisterton, 54,6 meter långt, byggt i Medford 1870 som J.F. Foster. Köpt 1874. Sålt till John E. Olson och G.D. Kennedy är 1893. Befälhavare F.P.F. von Matern.
  • Harald, skepp på 549 ton. Byggt 1855 i Quebec, Kanada. Köpt 1875 från Göteborgs Rederi AB och tidigare ägt av J.G. Grönvall & Co. Fortfarande ägt 1885. Befälhavare C.G. Cederberg och A.L. Andersson.
  • Lärkan, skepp på 229 ton. Byggt på Kustens varv 1875. Fortfarande ägt 1885. Befälhavare A. Höglund.
  • Skatan, skepp på 357 ton. Byggt 1863 på Prince Edward Island som Hero. Köpt 1876. Ej längre i företagets ägo 1885. Befälhavare N. Lagerstedt, J. Olsson och B. Andersson (Andreasson).
  • Storken, skepp på 517 ton. Byggt på Kustens varv 1880. Fortfarande ägt 1885. Befälhavare H.F. Jansson.
  • Tärnan, skonertskepp på 371 ton. Byggt på Kustens varv 1874. Fortfarande ägt 1885. Befälhavare J.F. Hassel och J.B. Gadd.
  • Ugglan, skepp på 905 ton, senare 895 ton. Byggt i Genua 1873. Köpt 1876. Fortfarande i företagets ägo 1885. Befälhavare A.G. Melander och J.A. Kinman.
  • William och Anna, skepp på 536 ton., Byggt i Karlskrona 1856. Övertogs från William Gibson & Söner år 1875. Fortfarande ägt 1885. Befälhavare C.L. Hertz, J.H. Svensén och G.V. Fägerskjöld.
  • Örnen, skepp på 1 093 ton. Byggt som Josiah L. Hale, troligen 1860. Köpt 1873. Påseglades och förliste i Engelska kanalen 1876. Befälhavare Hugo J. Eiserman.
  • Örnen, skepp på 1 027 ton. Byggt på Kustens varv 1877. Fortfarande ägt 1885. Befälhavare Hugo J Ejserman och H.Y.T. Ejserman.

Källor: CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1919-22, John Murray, G.D. Kennedy, 2016, Hallén, Olsson, Rosengren och Sandberg, Majornas historia, 2007, Sveriges Skeppslista 1837-1885