Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Brusewitz

Kvarteret Alströmer

Kvarteret Alströmer, Magasinsgatan-Lilla Torget-Västra Hamngatan-Drottninggatan.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 103, Jung, Gonander, Schutz, Kock, Wennerberg, Ström, Hall, Maule, Mitchell, Arenander, Dymling, Nordblom, Norberg, Wessberg, Mollberg
Rote 5, tomt 42, Schuer, Clo, Preutz, Björn, Billman, Utfall, van Egmont, Scott, MacFarland, Johnston, Johnston, Dyskon & Co, Sahlsten, Levgren, Åberg, Carnegie, BrusewitzBrand & Livförsäkrings AB Svea, Sveahuset
Rote 5, tomt 43, Pettersson, de Witt (Vitte, de Vitte), Tack, Browald, V. Beckman, Beijer, Sernström, Borgert, Kohlhoff, Jürgensson, Melander, Gathenhielm, Röhss, Oterdahl, Larsson, Göteborgs Banks hus
Rote 5, tomt 44, Nilsson, Schröder, Wulff, Dahl, Beckman, Brusewitz, Bliedberg, Wijk, Valentin
Rote 5, tomt 45, Band, Gripenwaldt, Krokat, Telland, Hall, Ström, Maule, Mitchell, Dymling, Lundberg, Lundvik, Arfvidsson, Kjellberg, Dickson, Lilla Torget 4
Rote 5, tomt 46, Winbo, Krokat (Crocat), Buhrman, Schutz, Andersson, Wulff, V. Beckman, Rancke, Bagge, Wahrenberg, Wilson & Hall, Malm Eriksson, Holmström, Hall, Björnberg, Ström, Melin, Ewert, Brand- och Lifförsäkrings AB Skåne, Dickson, Lilla Torget 3,
Rote 5, tomt 47, Danielsson, Paulin, Ahlmans, Sifvertz, Bagge (Uddevalla), Törnequist, Freund, Hasselgren, Michaeli, Andrews, Ekström

Advertisements

Göteborgs största segelfartygsrederier 1854-1866

Under denna period domineras rederiverksamheten i Göteborg av två företag, James Dickson & Co och J.G. Grönvall & Co. Medan J.G. Grönvall & Co i praktiken var ett renodlat rederiföretag så var James Dickson & Co framförallt ett handelshus och trävaruexportföretag med sågverk i Norrland och brädgård i Göteborg. De två företagen är i en klass för sig själva med andra stora redare en bra bit efter vad det gäller tonnage och antal fartyg. Segelfartygen dominerade fortfarande i Sverige, framförallt på de längre rutterna, men på kortare trader och för kortare transporter blev ångfartyg snart dominerande.

Wilhelm Röhss lämnade för sin del J.G. Grönvall & Co år 1853 och blev därefter stor redare i egen regi, först själv och sedan via Wilh. Röhss & Co. Ekman & Co som i början av 1800-talet var en av de större redarna i Göteborg återkom bland de större redarna och växte kraftigt som redare under perioden medan Olof Wijk istället minskade sin rederiverksamhet. Flera tidigare sjökaptener såsom Theodor Nilsson och Anton Clase med flera blev själva stora redare.

Flera företag som satsade på ångfartyg avvecklade sin segelfartygsverksamhet såsom exempelvis Ungewitter & Co samt Mattsson & Braune. Gerhard Emanuel Braune som var delägare i sistnämnda bolag hade sonen Josua Braune som ägde del i ett annat företag med stort tonnage, Francke & Braune.

Största rederier, antal läster, 1854, 1856, 1858

James Dickson & Co, 2 977, 3 702, 3 273
J.G. Grönvall & Co, 2 490, 2 537, 2 700
J.A. Kjellberg & Söner, 1 202, 1 461, 691
Gustaf Melin, 1 033, 943, 847
Olof Wijk, 896, 961, 249
I. Lilljequist & Son, 569, -, –
C.G. Lindberg, 522, 522, 466
Leopold Gibson, 488, 593, 882
Mattsson & Braune, 415, 414, 327
Corin, Lindhult & Co, 415, 195, –
E. Rundberg, 405, 241, 95
A. Barclay & Co, 376, 608, 297
G.H. Hegardt & Co, 317, 534, 534
O.P. Dahlin, 303, 303, 302
C.C. Barchmann, 300, 496, 733
Ungewitter & Co, 131, 693, 681
J. Wennerberg & Co, 255, 334, 473
Wilh. Röhss, 252, 401, 931
G.W. Friberger, 114, 302, 212
Otto Lindberg, – , 334, 333
Francke & Braune, -, – , 485
A. Oterdahl, 299, 235, 389

Största rederier, antal läster, 1860, 1862, 1864, 1866

James Dickson & Co, 3 224, 2 974, 2 787, 2 733
J.G. Grönvall & Co, 2 874, 2 660, 2 930, 2 755
Gustaf Melin, 1 048, 1 458, 1 233, 943
Wilh. Röhss, 1 001, 926, 878, 606
G.H. Hegardt & Co, 856, 566, 710, 697
C.C. Barchmann, 734, 318, 318, –
J.A. Kjellberg & Söner, 691, 543, 748, 858
L. Gibson/W. Gibson & Söner, 662, 662, 655, 479
J.L. Broddelius, 559, 312, 552, 545
Francke & Braune, 485, 485, 485, –
C.G. Lindberg, 466, 310, 218, 214
A. Oterdahl, 389, -, -, –
J. Wennerberg & Co, 382, 297, 308, 308
Ungewitter & Co, 350, -, -, –
A. Barclay & Co, 333, 333, 637, 590
Otto Lindberg, 333, 333, -, -,
Ekman & Co, 319, 500, 560, 911
Mattsson & Braune, 318, 318, 318, 318
O.P. Dahlins sterbhus, 302, 193, -, –
A.F. Landgren/A. Landgrens Enka, -, 363, 286, 495
P.A. Lindberg, -, -, 600, 654
Björck & Engström, 271, 273, 499, 478
Olof Wijk, – , -, 373, 373
Anton Clase, -, -, -, 462
Theodor Nilsson, -, -, -, 326
C.O. Lundberg, 222, 108, 206, 317

Göteborgs största rederier åren 1837-1852

Under denna tid var segelfartygsrederier fortfarande helt dominerande i Sverige och Göteborg. I början av denna period är D. Carnegie & Co det störst rederiet men under tiden gångs minskar företaget betydelse och istället växte Jam. Dickson & Co, J.G. Grönvall & Co, C.G. Lindberg, Olof Wijk, I. Lilliequist & Son och Gustaf Melin till att bli de stora rederierna.

Andra redare av betydelse under perioden är Olof Norén, William Gibson som ersätts av Leopold Gibson, L.B. Lindquist, J.A. Kjellberg & Söner, N. Beckman, A. Barclay & Co, W. Kjellberg & Co, C.C. Barchmann, E. Rundberg och O.P. Dahlin.

Två av de här nämnda segelfartygsrederierna kom att bli mycket betydande för starten av Göteborgs moderna varvsindustri för byggande av stålfartyg, Mattsson & Braune och T.W. Tranchell för Lindholmens Varv samt C.C. Barchmann för Eriksbergs Mekaniska Verkstad.

Andra var verksamma vid seglefartygsvarven. O.P. Dahlin var disponent på Gamla varvet en tid och Gustaf Melin var delägare i Kustens Varv

Största rederier, antal läster, 1837, 1839, 1841

D. Carnegie & Co, 751, 753, 936
Jam. Dickson & Co, 499, 719, 930
C.G. Lindberg, 426, 691, 753
L.B. Lindquist, 350, 491, 504
Olof Wijk, 325, 499, 499
William Gibson, 306, 205, 205
A.E. Haeger, 233, 417, 486
Sam. Arfvidson, 228, 89, 306
L. Svensson, 224, -, -,
B. Ericsson, 221, 166, 313
W. Malm, 218, – , –
Olof Norén, 182, 282, 313
I. Lilliequist & Son, – , -, 425
J.G. Grönvall & Co, -, -, 339
Gustaf Melin, 185, 189, 312
Åkermark & Co, -, -, 290
J.A. Kjellberg & Co, 130, -, 222

Största rederier, antal läster, 1845, 1846, 1848

Jam. Dickson & Co, 1 035, 1 236, 1 066
Olof Wijk, 661, 662, 962
C.G. Lindberg, 616, 692, 665
Gustaf Melin, 522, 622, 668
I. Lilliequist & Son, 487, 487, 587
A.E. Haegers sterbhus, 480, -, –
D. Carnegie & Co, 449, 629, 838
Olof Norén, 429, 472, 564
J.G. Grönvall & Co, 339, 1 529, 1 646
Sam. Arfvidson, 306, -, –
L.B. Lindquist, 292, 509, 698
Åkermark & Co, 289, 257, 404
J.A. Kjellberg & Co, 261, 261, –
C.C. Barchmann, – , 162, 429
N. Beckman, 163, 163, 407
W. Kjellberg & Co, 205, 341, 341
A. Barclay & Co, 100, 199, 323
J. Tranchell, – , 167, 315
O.P. Dahlin, 214, 214, 303

Största rederier, antal läster, 1850, 1852

J.G. Grönvall & Co, 2 739, 2 738
Jam. Dickson & Co, 1 340, 2 061
Olof Wijk, 911, 896
Mattsson & Braune, 839, 683
Gustaf Melin, 768, 877
I. Lilliequist & Son, 714, 569
C.G. Lindberg, 697, 805
Olof Norén, 562, 473
D. Carnegie & Co, 458, 315
R. Lindhult/Corin, Lindhult & Co, 442, 562
C.C. Barchmann, 429, 332
W. Kjellberg & Co, 427, 311
N. Beckman, 407, 163
E. Rundberg, 400, 405
A. Barclay & Co, 376, 376
J.A. Kjellberg & Söner, 358, 542
Wennerblad & Svensson, 316, 219
G.H. Hegardt & Co, -, 318
O.P. Dahlin, 214, 303
C.F. Höglund/Höglund & Co, 161, 459
T.W. Tranchell, 181, 407
L. Gibson, 215, 488

Källa: Sveriges skeppslista 1837-1885

Emil Henrik Brusewitz

Endast för medlemmar

Elis Fredrik Brusewitz

Elis Fredrik Brusewitz, född 1802-10-21 i Göteborg och död i samma stad 1867-10-14.  Son till Erik Elias Brusewitz och Catharina Elisabeth Lamberg.

I första äktenskapet gift med Hilda Grönvall och i andra äktenskapet med Anna Cecilia Hegardt. I första äktenskapet föddes Johan Fredrik Leopold Brusewitz, Erik Filip Brusewitz, Hilda Augusta Brusewitz samt i andra äktenskapet Emil Henrik Brusewitz och Wolrath Henrik Brusewitz.

Grundade ihop med svärfadern  Johan Gabriel Grönvall firman J.G. Grönvall & Co år 1832. Drevs av de två tillsammans intill år 1839 då även Wilhelm Röhss d.ä. tycks ha blivit delägare. Elis Fredrik Brusewitz övertog samma år svärfaderns andel i firman Grönvall & Röhss som då bytte namn till Röhss & Brusewitz.

1853 delade Brusewitz och Röhss upp firmorna på grund av osämja. Röhss fick Röhss & Brusewitz medan Brusewitz fick J.G. Grönvall & Co. Johan Gabriel Grönvall dog 1856.

E.F. Brusewitz fortsatte ensam driva J.G. Grönvall & Co som var en av Göteborg största kaffeimportörer. Denna firma tog hand import- och exportaffärerna samt hälften av fartygsandelarna.

1865 bildade E.F. Brusewitz tillsammans med brodern Oscar Brusewitz, C.G.Kihlman och August Leffler rederibolaget Göteborgs Rederi AB som kom att överta rederiverksamheten från J.G. Grönvall & Co.

Göteborgs Rederi AB

Göteborgs Rederi AB bildades 1865 med ett aktiekapital om 1,5 milj. rdr, vilket gjorde detta rederi till det största räknat efter aktiekapitalet, innan Rederi AB Svea bildades. Övertog snart större delen av den rederiverksamhet som fanns i J.G. Grönvall & Co.

År 1867 inregistrerade bolaget fem segelfartyg på tillsammans över 800 nyläster – 3 barkar, 1 fregattskepp och 1 brigg -, visserligen inte nybyggda men ändå representerande ett betydande kapital. Enligt 1871 års skeppslista ägde bolaget då 7 fartyg på över 900 ny läster. I 1873 års lista upptas endast två fartyg om nära 200 nyläster som ägda av bolaget. År 1875 var bolaget upplöst.

Bolaget hade 1867 endast 4 delägare. De var stadsmäklaren August Leffler (huvudredare), grossh. C. G. Kihlman, handelsbokhållaren O. Brusewitz och grosshandlare E. F. Brusewitz. Den sistnämnde som var den drivande personen i rederiet dog dock samma år och därför blev bolaget inte långvarigt. Leffler var också bl. a. grundare och delägare i Ångfartygs AB Thule och Ångfartygs AB Svenska Lloyd liksom även aktieägare i Rederi AB Örnen, det största svenska segelfartygsrederiet genom tiderna. O. Brusewitz var sedermera en av de större intressenterna i Ångf. AB Thule.

Ägde 5 segelfartyg år 1867 och 10 fartyg år 1869 på sammanlagt 1 197 nyläster och var då Göteborgs största rederi. 1871 hade företaget 7 fartyg.

Segelfartyg (alla innehades i stort sett 1867-1872, de allra sista såldes 1873 och några köptes redan 1866)

  • Activ, brigg på 116 läster. Byggd 1838 i Skepparkroken. Reparerad 1866. Övertagen från J.G. Grönvall & Co. Befälhavare C.J.E. Törnström.
  • Alida, skonertbrigg på 53,5 nyläster. Byggd i Gävle 1842. Övertagen från J.G. Grönvall & Co. Såld till J.E. Waenerlund i början av 1870-talet. Befälhavare H.D.C.B. Bergström.
  • Antelope, skepp på 182 läster. Byggt 1852. Övertaget från J.G. Grönvall & Co.
  • Balder, brigg på 179 läster. Byggt 1845. Övertagen från J.G. Grönvall & Co. Befälhavare J.O. Löfqvist.
  • Edgar, skepp på 312 läster. Övertaget från J.G. Grönvall & Co. Befälhavare C.J.T. Rhodin.
  • Fata Morgana, skepp på 191 läster, senare 176 läster. Byggt 1856 i Söderhamn. Reparerat 1861. Övertaget från J.G. Grönvall & Co. Befälhavare R.V.S. Fleming
  • Harald, skepp på 265 läster (1856), 306 läster (1858), senare 284 läster. Byggt i Quebec, Kanada, år 1855. Övertaget från J.G. Grönvall & Co. Befälhavare A.W. Pettersson
  • Jenny, skonert på 59 läster. Byggd 1856 i Rå vid Askersund. Övertagen från J.G. Grönvall & Co. Befälhavare A.J. Johansson.
  • Montrose, skepp på 266 läster byggt på Svartviks varv. Övertaget från J.G. Grönvall & Co. Befälhavare C.A. Wiman.
  • Oscar, skepp på 422 läster. Byggt 1857 i Kristinestad, Finland. Övertaget från J.G. Grönvall & Co. Sålt till P.A. Lindberg. Befälhavare C.J.E. Törnström.
  • Selma, brigg på 125 läster. Byggd 1850. Övertagen från J.G. Grönvall & Co.

Informationen om de enskilda fartygen hämtad från Sveriges skeppslista.

 

J.G. Grönvall & Co

Del 5 av 21 i serien 1800-talets handelshus

Rederi- och importfirma som grundades av Johan Gabriel Grönvall och svärsonen Elis Fredrik Brusewitz år 1832. Drevs av de två tillsammans intill år 1839 då även Wilhelm Röhss d.ä. tycks ha blivit delägare. Elis Fredrik Brusewitz övertog samma år svärfaderns andel i firman Grönvall & Röhss som då bytte namn till Röhss & Brusewitz.

1850 hade firman skeppen Australia, Harald, Thetis, Montrose, Solo, Antelope och Fata Morgana samt briggarna Balder, Selma, Activ, Emil, Zephir och Susanna. J.G. Grönvall & Co var ett av de största rederierna i Göteborg vid denna tidpunkt i konkurrens med James Dickson & Co.

1853 delade Brusewitz och Röhss upp firmorna på grund av osämja. Röhss fick Röhss & Brusewitz medan Brusewitz fick J.G. Grönvall & Co. De fick hälften av fartygsandelarna var men J.G. Grönvall & Co förblev huvudredare för de flesta fartygen. Johan Gabriel Grönvall dog 1856.

E.F. Brusewitz fortsatte därefter ensam driva J.G. Grönvall & Co som var en av Göteborg största kaffeimportörer. Verksamheten innefattade också export av järn och metaller från Göteborg samt trävaror från Norrland och Finland. Rederiverksamheten var dock företagets huvudverksamhet. Hade 17 skepp på sammanlagt 2 930 läster år 1864.

1866 bildade E.F. Brusewitz Göteborgs Rederi AB som successivt kom att överta rederiverksamheten från J.G. Grönvall & Co som avvecklades allteftersom. I början av 1870-talet avvecklades också Göteborgs Rederi AB.

Segelfartyg

  • Antilope (Antelope), skepp på 175 läster. Ägt 1840-54. Befälhavare P.N. Hultman, A (eller H) Fleetwood, J.P (eller J.F) Lübeck
  • Louise, brigg på 100 läster. Införskaffad 1840 eller 1841. Såld 1850 eller 1851. Befälhavare H. Fleetwood, P.N. Hultman och W. Aminoff.
  • Elof, skonert på 64 läster, Införskaffad 1840 eller 1841. Övertagen av Wilh. Röhss vid delningen av företaget 1853. Befälhavare J.P. Forslund, H.P. Röyter och C.G. Liljegren.
  • Actif (Activ), skepp på 143 läster, senare 136 läster och 116 läster. Byggt 1838. Inköpt 1845 eller 1846 från A.E Haeger. Sålt 1866 till Göteborgs Rederi AB. Befälhavare N. Sjöberg, J.G. Holmgren, A. Jansson, J.O. Löfqvist, C.F. Hjärne, J.P. Engström och C.J.E. Törnström.
  • Balder, brigg på 179 läster. Byggt 1845 på Gamla Varvet i Göteborg. Sålt till Göteborgs Rederi AB 1867. Befälhavare E. Schale, C.M. Sjöberg, C.A. Sjöberg och J.O. Löfqvist.
  • Jenny, brigg på 122 läster. Köpt 1845 eller 1846. Såld till Otto Lindberg tidigast 1854 och senast 1856. Befälhavare C.M. Kruse och C.A. Almqvist.
  • Julie, brigg på 115 läster, senare 102 läster. Köpt 1845 eller 1846. Såld till Robert Lindhult 1849 eller 1850. Befälhavare F.M. Gegerfeldt.
  • Enigheten, skonert på 55 läster. Övertagen från G.H. Hegardt & Co, sannolikt 1847. Befälhavare Z.R. Abelin, H.P. Röyter och C.J.E. Törnström. Såld 1862 eller 1863.
  • Harriette, brigg på 75 läster. Övertagen från M.L. Magnus & Hartvig år 1846. Såld samma år eller året efter. Befälhavare Z.R. Abelin.
  • Norden, skepp på 291 läster. Troligen införskaffat 1846. Befälhavare J.C. Nieman och L.P. Stillström. Sålt 1858.
  • Norden, brigg på 116 läster. Köpd 1858 och sannolikt såld året efter. Befälhavare C.A. Stjernberg.
  • Presto (Prestho), brigg på 130 läster. Inskaffad 1846 och såld 1850 eller 1851. Befälhavare C.J. Norlin och C.A. Wiman.
  • Svea, skepp på 152 läster. Införskaffat 1846. Troligen sålt 1854, eventuellt till E. Rundberg. Befälhavare T. Koch, J.O. Lund, F.M. Gegerfeldt och J.F. Strömberg
  • Ida, skonert på 58 läster. Köpt 1848. Övertogs av Wilhelm Röhss vid delningen av företagets verksamhet år 1853. Befälhavare C.F. Hjärne och A. Hallengren.
  • Jenny Lind, skonert på 73 läster. Införskaffa 1847 eller 1848. Troligen såld 1855. Befälhavare T. Koch och E. Schale.
  • Zephir, brigg på 108 läster, senare 102 läster. Byggd 1849, såld 1864 eller 1865. Befälhavare P.N. Hultman.
  • Carin Cecilia, skepp på 203 läster. Troligen införskaffat 1850 och sålt 1861. Befälhavare C.F. Hjärne, J.E. Kindeblad, C.J. Bratt och H.D.B. Bergström.
  • David Carnegie, skepp på 195 läster. Köpt från D. Carnegie & Co 1849 eller 1850. Avyttrat 1853. Befälhavare C.F. Wallander.
  • Duo, brigg på 113 eller 114 läster. Införskaffad 1849 eller 1850. Såld till T. Koch 1855 eller 1856. Befälhavare C.O. Eneroth och J.R. Möllerström
  • Emil, brigg på 116 läster. Byggd 1850. Reparerad 1862. Troligen såld 1865. Befälhavare J. Ekman, J. Hall, P.J. Wulff, J.F. Appelberg, A. Österberg och G.F. Gädda.
  • Selma, brigg på 125 läster. Byggd 1850. Övertogs 1866 av Göteborgs Rederi AB. Befälhavare L.M. Westerberg, C.F. Wallander och S. Larsson.
  • Solo, brigg på 181 läster. Byggd 1849 på Oscars varv i Luleå, såld senast 1865. Befälhavare Edward Norman. C.E. Olsson, J.M. Kruse och C.A. Wiman.
  • Africa, skonert på 92 läster. Ägd kring 1852. Befälhavare J.H. Hallberg.
  • Emil, brigg på 116 läster. Byggd 1850. Reparerad 1862. Såld 1865. Befälhavare J.Ekman, J. Hall, P.J. Wulff, J.F. Appelberg, A. Österberg och G.F. Gädda.
  • Othello, skonert på 99 eller 101 läster. Byggd 1850 i Luleå. Troligen såld 1857. Ny ägare blev då N.C Pyk i Helsingborg och hemmahamn Höganäs. Från 1869 hemmahörande i Göteborg igen med A. Pyk som ägare. I slutet av 1870-talet blev N.C Pyk återigen ägare och fartygets hemhörighet blev återigen Höganäs. I slutet av sin existens fanns skeppet i Arild. Befälhavare C.J. Norlin, J.H. Hallberg och C.A. Wiman.
  • Aegir, skonert på 62 läster. Ägd 1854, kanske också 1853 och 1855. Befälhavare C.G. Österström.
  • Alida, skonert på 71 läster. Byggd 1842. Köpt 1855 eller 1856, reparerad 1862 och såld 1866. Befälhavare A. Hansson, A. Österberg, G.L. Nilsson, H.D.B. Bergström och R.A. Sönnerberg.
  • Susanna, brigg på 78 läster. Byggd 1850 i Sunderland. Köpt senast 1856, såld till Alfred Svensson 1866 eller 1867. Befälhavare N.P. Reuter och J.A. Hederstedt.
  • Vanadis, brigg på 138 läster. Införskaffad 1849 eller 1850. Ägdes fram till 1854. Befälhavare G. Hilleström och O.B. Pettersson.
  • Vanja, brigg på 125 läster, senare 131 läster. Byggd 1851, Vid delningen av företaget 1853 blev Wilhelm Röhss huvudredare. Befälhavare C.F. Kahl.
  • Antelope, skepp på 182 läster. Byggt 1852. Reparerat 1858. Sålt till Göteborgs Rederi AB år 1866. Befälhavare C.J.E. Törnström, J.H. Hallberg och P.J. Wulff.
  • Wilhelm, skonert på 44 läster, från 1858 på 65 läster. Köpt 1854 och såld 1860 eller 1861. Befälhavare W. Aminoff, J.F. Appelberg och P.V. Bredelius.
  • Fata Morgana, skepp på 191 läster, senare 176 läster. Byggt 1856 i Söderhamn. Reparerat 1861. Sålt till Göteborgs Rederi AB år 1866. Befälhavare C.A. Stjernberg och R.V.S. Flemming.
  • Australia, skepp på 361 läster. Införskaffat 1855 eller 1856 och troligen sålt 1863. Befälhavare J.F. Strömberg, och C.F. Wallander.
  • Gefion, skonert på 63 läster. Troligen inköpt 1855 från V.J. Valentins Enka men ägdes bara en kort tid, troligen bara 1856, av J.G. Grönvall & Co. Befälhavare B.B. Söderberg.
  • Harald, skepp på 265 läster (1856), 306 läster (1858), senare 284 läster. Byggt i Quebec, Kanada, år 1855. Övertogs av Göteborgs Rederi AB 1866. Befälhavare J.W. Wennerholm och P.V. Bredelius
  • Montrose, skepp på 266 läster byggt på Svartviks varv. Köpt från Jam. Dickson & Co år 1857. År 1866 övertaget av Göteborgs Rederi AB. Befälhavare L.P. Olsson, J.C. Niemann, G.M. Löfgren och C.A. Wiman.
  • Thetis, skepp på 279 läster. Byggt 1854. Köpt senast 1860, reparerat 1863 och sålt 1866. Befälhavare A. von Reis, C.J.T. Rhodin och M.G. Prytz.
  • Helena Elisabeth, skonert på 64 läster. Byggd 1849. Införskaffad 1861 eller 1862 och såld igen 1865. Befälhavare H.P. Röyter.
  • Jenny, skonert på 59 läster. Byggd 1856 i Rå vid Askersund. Inköpt 1863 eller 1864. Såld till Göteborgs Rederi AB år 1867. Befälhavare A.J. Johansson.
  • Oscar, skepp på 422 läster. Byggt 1857 i Kristinestad, Finland. Införskaffat 1863 eller 1864. Överlåtet till Göteborgs Rederi AB när detta bolag bildades. Befälhavare P.J. Wulff och G.F Gädda.
  • Triton, skepp på 215 läster. Byggt 1854. Köpt 1863 eller 1864. Sålt 1866 eller 1867. Befälhavare J.M. Kraeft och H.D.B. Bergström.
  • Alida, skonert på 89 läster. Byggd 1842. Reparerad 1862. Troligen inköpt 1863. Överlåten till Göteborgs Rederi AB 1866. Befälhavare H.D.C.B. Bergström och R.A. Sönnerberg,
  • Edgar, skepp på 312 läster. Köpt 1865 eller 1866 och överlåtet till Göteborgs Rederi AB när det bolaget bildades. Befälhavare C.J.T. Rhodin.

Grunden  till listan är hämtad från CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1919-22. Fartyg från källan som ej kunnat hittas i skeppslistorna gällande åren 1837-1885 (de år som är tillgängliga på nätet) och sådana som jag bara hittat med andra ägare har strukits. Fartyg som finns i skeppslistorna med J.G Grönvall & Co som inte nämns av Fredberg har jag lagt till.

De skepp jag har kvar i listan är för perioden 1837-1885 bara sådana för vilka J.G Grönvall & Co var huvudredare för. Utöver detta kan företaget ha varit delägare i flera fartyg.

De med skepp betecknade fartygen (beteckningen är från skeppslistorna) är i allmänhet barkar, eventuellt fullriggare.

Johan Gabriel Grönvall

Johan Gabriel Grönvall

Johan Gabriel Grönvall

Johan Gabriel Grönvall (1769—1856) var son till guldsmeden Johan Grönvall (död 1874) i Vänersborg. Han blev medlem i Handelssocieteten i Göteborg 1802 och vann burskap i staden som handlande 18o3.

Övertog år 1813 Kallebäck Nord­gården från Anders Björnbergs sterbhusdelägare för samma summa som denne köpt gården för. På gården fanns då ett teglbruk vars ägare var Wimnell & Grönvall.

Han var 1802—28 var delägare i firman Grönvall & Bergendahl, som sålde textilier från Boråstrakten och imoprterade garner från bl.a. den stora Dunklerbergska fabriken i Elberfeld i Hannover. Vid denna fabrik arbetade Wilhelm Röhss d.ä som färgare. Grönvall övertalade honom att åka till Sverige och starta upp ett färgeri. De grundade Färgeri AB Levanten år 1827.

1828 bildade de två också handelsfirman Grönvall & Röhss som han var delägare i intill 1839. Wilhelm Röhss var gift med en syster till Grönvalls svärson Jan Carl Bressander. 1832—39 innehade han därjämte tillsammans med sin svärson Elis Fredrik Brusewitz  den betydande rederi- och importfirman J G Grönvall & Co.

1839 blev istället Elis Fedrik Brusewitz delägare i firman Grönvall & Röhss som därmed bytte namn till Brusewitz & Röhss. I  J.G Grönvall & Co blev Röhss också delägare. 1853 delade Brusewitz och Röhss upp firmorna på grund av osämja. Röhss fick Röhss & Brusewitz medan Brusewitz fick J.G. Grönvall & Co. Johan Gabriel Grönvall dog 1856.

E.F. Brusewitz fortsatte ensam driva J.G. Grönvall & Co som var en av Göteborg största kaffeimportörer. Denna firma tog hand import- och exportaffärerna samt hälften av fartygsandelarna. Verksamheten innefattade export av järn och metaller från Göteborg samt trävaror från Norrland och Finland.

Johan Gabriel Grönvall var ledamot av stadens äldste 1818—-26, av handelssocieteten 1826 och av hallrätten 1830. Genom testamente donerade G 10 000 rdr rgs till Gbgs fattighus, vars föreståndare han varit 1813—20.

Röhss & Brusewitz – Wilh. Röhss & Co

Del 4 av 21 i serien 1800-talets handelshus

Firma som grundades 1828 av Wilhelm Röhss d.ä. och Johan Gabriel Grönvall med namnet Grönvall & Röhss. Sysslade främst med importaffärer av kolonialvaror som bomull och kaffe samt var delägare i Färgeri AB Levanten som grundats av Wilhelm Röhss d.ä. år 1827.

1839 lämnade J.G. Grönvall firman och ersattes av mågen (svärsonen) Elis Fredrik Brusewitz varvid firman bytte namn till Röhss & Brusewitz. Rederirörelsen och importaffärer flyttades samtidigt över till den firman J.G. Grönvall & Co som efter det drevs av Röhss, Grönvall och Brusewitz. Firmans kontor i Göteborg låg i det så kallade Thamska huset på Norra Hamngatan.

1844 köptes Sälboda bruk i Värmland av Röhss & Brusewitz och Wilhelm Röhss svåger J.C. Bressander. Köpebrevet omfattade västra Sälboda inkl. befintliga industrier, delar av östra Sälboda samt egendomar inkluderande olika företag i Kettersrud, Säterud, Järperud, Björkenäs, Bjälverud och Kyrkeby. De nya ägarna påbörjade en omfattande sanering av byggnaderna på bruket och smedjan. År 1847 övertog Svante Fleetwood 25% av Sälboda och 1857 köpte de tre Sälbodaägarna också Gammalkroppa bruk och gruva. Gammalkroppa såldes 1879. 1874 fanns det nästan 430 anställda på Sälbodas olika bruk. 1873 ombildades Sälboda till aktiebolag och såldes till ett norskt konsortium.

Wilhelm Röhss d.y.

Wilhelm Röhss d.y.

Firman deltog i bildandet av Rosenlunds Spinneri AB år 1846 som en av de tre delägarna samt bedrev också egen rederiverksamhet och var ensam återförsäljare av garner från Rosenlunds Spinneri. De övriga var Alex. Barclay & Co och C.D. Lundström.

Wilhelm Röhss lämnade bägge firmorna 1853 och fick i delningen firman Röhss & Brusewitz som bytte namn till Wilhelm Röhss & Co, ägandet i Sälboda järnbruk i Värmland, Woxna järnbruk och Ljusne sågverk i Hälsingland, andelarna i Färgeri AB Levanten och Rosenlunds Spinneri AB samt andelar i flera fartyg.

Orrholmens sågverk i nuvarande Karlstad uppfördes år 1854 av Röhss & Brusewitz. Det övertogs vid sekelskiftet 1900 av Nils Christian Jensen, som utvecklade sågverket och bildade Trävaruaktiebolaget N. CH. Jensen.

Johan Gabriel Grönvall dog 1856. E.F. Brusewitz fortsatte ensam driva J.G. Grönvall & Co som var en av Göteborg största kaffeimportörer. Denna firma tog hand import- och exportaffärerna samt hälften av fartygsandelarna. Verksamheten innefattade export av järn och metaller från Göteborg samt trävaror från Norrland och Finland.

1857 blev Wilhelm Röhss d.y. också delägare i Wilh. Röhss & Co. 1858 avled Wilhelm Röhss d.ä. varvid hans andel i Wilhelm Röhss & Co övertogs av änkan Carin Röhss.

August Röhss blev år 1860 delägare i firman och år 1869 utträdde Carin Röhss ur firman som drevs vidare av de två sönerna.

Andelarna i Rosenlunds Spinneri AB såldes 1880 efter att företagets största anläggningar som låg i Gamlestaden sålts till Johansson & Carlander. Wilh Röhss & Co tycks istället ha förvärvat aktier i Ahlafors Nya Spinneri AB i Ahlafors norr om Göteborg. Ett företag som hade 500 anställda som mest. Huvudägare i detta företag var dock sen 1855 familjen Evers. Ahlafors grundades av bl.a. Alexander Keiller och Edwin Willerding.

1861 bildade Wilh. Röhss & Co Skönviks AB tillsammans med Friedrich Bünsow och dennes morbror H.F. Postel. Bolagets anläggningar kom att omfatta Skönviks ångsåg, Ortvikens, Östrands och Stafre sågverk, alla i Sundsvallstrakten. Wilh. Röhss & Co blev minoritetsägare och Bünsow kontrollerande ägare. Bünsow ärvdes senare av ättlingar med efternamnet Norström.

1881 deltog Wilh. Röhss & Co också i bildandet av Ljusne-Woxna AB. Egendomarna i Hälsingland som firman innehade fördes över till detta företag liksom skogsegendomar, bruk och annat som vid bildandet var i Wilhelm H. Kempes ägo.  Även här var Röhss & Co minoritetsägare. Majoritetsägare var till en början Wilhelm H. Kempe. 1886 hade företaget 1 100 anställda.

Vid mitten av 1880-talet sågade Skönviks AB omkring 28 50o standards brädor per år medan Ljusne.Woxna AB stod för 22 500. Det senare företagets aktiemajroitet ägdes vid denna tid av Kempes svärson Walther von Hallwyl.

1928-29 införlivades Skönvik i Svensk Cellulosa AB (SCA) men Röhss hade sannolikt avvecklat sina intressen i samband med att Wilhelm Röhss d.y. dog år 1900 och August Röhss dog fyra år senare.

Ljusne-Woxna avvecklades successivt i början av 1900-talet, sågar och bruk lades ner och 1926 såldes kvarvarande delar till Ströms Bruk AB. Även här avvecklades säkert familjen Röhss intressen innan bolaget började avvecklas.

Vid bröderna Röhss död tyck i själva verket hela deras firma ha avvecklats inklusive ägandet i Färgeri AB Levanten och Ahlafors Nya Spinneri AB.

Källor:
Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963
Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987

Svenska industrins män: Fredrik Brusewitz

Del 9 av 9 i serien Svenska industriens män
Endast för medlemmar