Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
Strömmensberg är en stadsdel i Göteborg som utgör den östra delen av den officiella stadsdelen Bagaregården. Ingick ursprungligen i Albert Lilienbergs plan för Bagaregården men planen gjordes om efter att Uno Åhrén tillträtt som stadsingenjör efter Albert Lilienberg. Den nya planen utformades av Gunnar Sundbärg Läs mer …
I den stadsplan som Albert Lilienberg gjorde för Bagaregården och Kristinedal som antogs 1912 ingick att ett egnahemsområde skulle byggas i den östra delen mot sluttningen upp mot Strömmensberg, också kallad Kristinedalshöjden. År 1917 byggde SKF bostäder för tjänstemän i ett av de kvarter som Läs mer …
Hökensås, Stockholmsgatan-Gustavsplatsen-Jonseredsgatan-Kungälvsgatan, i Bagaregården bebyggdes 1917. Det omfattade radhus och parhus med bostäder för tjänstemän vid SKF. SKF ägde fastigheterna intill 1927 då de såldes till en spekulant som sen lät sälja varje radhus och hus för sig. Arkitekt var Ernst Krüger som även ritade Läs mer …
Kvarteret Hunneberg, Stockholmsgatan-Jörgensgatan-Landerigatan-Härlandavägen, kvarteret Gerumsberget, Stockholmsgatan-Bagaregårdsgatan-Landerigatan-Jörgensgatan, kvarteret Mösseberg, Stockholmsgatan-Waernsgatan-Landerigatan-Bagaregårdsgatan och kvarteret Ålleberg, Stockholmsgatan-Uddevallagatan-Landerigatan-Waernsgatan utgör fyra storgårdskvarter med landshövdingehus i den östligaste delen av det egentliga Bagaregården. Husen i kvarteren uppfördes 1920–25. Arkitekter var bland annat G. A. Gustafsson, Conny Nyquist med flera. Några hus byggdes av Läs mer …
Kvarteret Kinnekulle, Bagaregårdsgatan-Viloplatsen-Härlandavägen och kvarteret Halleberg, Bagaregårdsgatan-Stockholmsgatan-Härlandavägen-Viloplatsen i Bagaregården bebyggdes med landshövdingehus i nationalromantisk stil åren 1919–22 för Göteborgs stad som tjänstemannabostäder. Arkitekt var Gerdt Stendahl som arbetade för fastighetskontoret. Varje kvarter utgjorde en enda fastighet och de fick därmed så kallade storgårdar utan staket Läs mer …
Kvarteret Vättlefjäll, Ånäsvägen-Uddevallaplatsen-Uddevallagatan-Örngatan och kvarteret Aleklätt, Ånäsvägen-Falkgatan-Uddevallagatan-Uddevallaplatsen i Bagaregården bebyggdes med nationalromantiska landshövdingehus under åren 1914–15. De flesta ritades av arkitekten Harald Falkman men några ritades av andra arkitekter: I kvarteret Vättlefjäll ansvarade han för alla hus utom ett och i Aleklätt för hela den Läs mer …
Bagaregården är en stadsdel som består av det egentliga Bagaregården, Strömmensberg, Kristinedal och delar av Härlanda medan andra delar av Härlanda numera ligger i stadsdelen Kålltorp även om det tillhörde Göteborg från början vilket det egentliga Kålltorp inte gjorde. Området tillhörde ursprungligen Härlanda by. 1474 Läs mer …
För att möta befarad bostadsbrist beslutade Göteborgs stadsfullmäktige den 8 juni 1916 att till förening, som ville uppföra nya bostadshus med smålägenheter och vars stadgar var i enlighet med drätselkammarens inlämnade förslag, dels ikläda sig borgen för lån och dels utlåna visst belopp, tillsammans intill Läs mer …
1474 fick Nya Lödöse stad hela byn Härlanda som gåva. I byn fanns också en medletid kyrka som revs ner 1528 för att användas till byggmaterial i Nya Lödöse. När Göteborg byggdes och Nya Lödöse upplöstes som stad övergick Härlanda by till Göteborgs stad. Härlanda Läs mer …
Waern är en svensk släkt med sitt ursprung från Ebeltoft i Jylland i Danmark. Äldste kände stamfader är Rasmus Wærn (nämnd 1596). Efter att släkten Wærn överflyttat till Aarhus, inkom den 1767 till Sverige med köpmannen och brukspatronen på Billingsfors bruk i Steneby socken i Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.