Lazarus om Wilhelm Röhss

Carl Wilhelm Christian Röhss, född i Göteborg 1834, hade till fader en till Sverige inflyttad tysk färgaregesäll, som vid 28 års ålder fick anställning som verkmästare vid Levantens färgeri i Mölndal, då tillhörigt grosshandlaren J. G. Grönvall i Göteborg.

Denne tyske Röhss var icke allenast mycket skicklig i sitt yrke, utan äfven ett utprägladt affärsgeni, hvilket gjorde honom till en af Göteborgs på sin tid störste köpmän. Vid sin död efterlämnade han till änka och sju barn en samlad styfver, som enligt bouppteckningen belöpte sig till 1,985,577 riksdaler 61 öre, förutom hälften i Ljusne—Voxna bruk och sågverk, som han hade inköpt af tre spekulative officerare, hvilka sågo sig nödsakade att sälja sin hälft i denna stora, magnifika egendom till Röhss för — 400,000 riksdaler.

Till hans firmas — Röhss & Brusewitz — framgångar på 1830-talet torde i ej oväsentlig mån bidragit, att äfven denna firma ej drog sig för att draga kongl. tullverket vid näsan. Sådant låg ju i tidens anda och ansågs inom affärsvärlden ej vara vidare ohederligt, ehuru risken i annat fall kunde vara stor nog. En och annan gång misslyckades dock dessa smuggelmanövrer, och så hände äfven år 1839 med firman ifråga. Att detta misslyckade smuggleri i Göteborg måste väckt en mer än vanlig uppmärksamhet, bevisas derigenom att om detsamma skrefs en hel teaterpjes.

[…]

Efter denna lilla utflykt till flydda tider, återvända vi till Wilhelm Röhss.

Tjugotre år gammal, fick han ingå i firman, hvars namn då ändrades från: Röhss & Brusewitz till Wilh. Röhss & komp.

Under detta första år af sin sedan så lagerkrönta köpmannabana fick Wilhelm Röhss bevittna och genomgå 1857 års stora köpmanskris, hvilken äfven i det rika Göteborg åstadkom bryderier och icke ens lämnade firman Wilh. Röhss & komp. oberörd.

Firman ägde en obegränsad kredit, och stadens kapitalister insatte gärna sina penningar hos den mot reverser med 4 å 6 procents ränta och kort uppsägningstid. Vid krisens utbrott belöpte sig firmans utestående förbindelser till ett belopp af 3 k 4 millioner.

Samtidigt steg räntan i London och Hamburg till 15 procent, hvilket hade till följd, att allmänheten rusade till bankirhusen för att uppsäga sina fordringar.

Firman Wilh. Röhss & komp. kom icke i någon större förlägenhet genom krisen, men hade dock obehagliga känningar af dess verkningar.

Emellertid afhjälptes eller rättare afvecklades affärsförhållandena därigenom, att den då församlade riksdagen upptog det första svenska statslånet sedan 1809 i Hamburg å 12 millioner kronor, att betalas om 3 år med 10 procents ränta, och var lånet, som det hette, afsedt till näringarnas upphjälpande.

Svenska statsverket begick då den inkonsekvensen, att, under det den högsta ränta genom lag var bestämd till 5,7 procent, Riksgäldskontoret försträckte köpmän och andra med dessa 12 millioner mot — 12 procents ränta, medels hvilken handräckning en del större köpmän gjorde utmärkta affärer genom att uppgöra sina förbindelser med billiga ackorder, såsom firman Röhss & kompi:s bolagsman i Ljusne-Voxna-verken, grosshandlaren Wilh. H. Kempe i Stockholm, som förnöjde sina kreditorer genom en förlikning af — 25 procent och därigenom grundlade sina blifvande många millioner.

Den äldre Röhss dog kort efter krisen, men firmans utelöpande skulder belöpte sig ännu då enligt bouppteckningen till 2,788,925 riksdaler 60 öre.

Till följd af den skärseld, hvilken Wilhelm Röhss fick genomgå under dessa bekymmersamma konjunkturer, blef han till ytterlighet försiktig, och den erfarenhet han däraf inhämtade bidrog i väsentlig mån till den stora framgång, han därefter hade under hela sitt följande lif.

Firman Wilh. Röhss & komp. fortsattes af Wilhelm Röhss i bolag med modern, änkefru Carin Röhss, född Bressander, tills år 1869, då den andre brodern, August, fick ingå i firman.

Fru Carin Röhss utgick ur firman på 1870-talet och dog 82-årig 1886 samt efterlämnade en boupptecknad förmögenhet af 3,356,825 kr. till fördelning mellan tre söner och fyra döttrar, hvarigenom, tillika med fädernearfvet, hvarje barns arfslott kom att belöpa sig till 800,000 kronor.

De lycklige mågarnes namn torde förtjäna nämnas: generaldirektören Oscar Hugo Evers, grosshandlaren Carl Wijk, grefve Wathier Gilbert Hamilton och kammarherren Georg Feodor Aminoff.

Firman Röhss dref hufvudsakligen export af järn och trä, och 1860-talets lysande konjunkturer tillförde den stora rikedomar.

På äldre dagar upphörde brödeme mer och mer med egentlig affärsverksamhet, sedan de i början på 1880-talet försålt sin hälft i Ljusne-Voxna bolag till ofvan nämnde Wilh. H. Kempe för 4,500,000 kr.

Såsom affärsman var Wilhelm Röhss intresserad i nästan alla stora ekonomiska företag, som startade i Göteborg under stadens storartade utvecklingsperiod under 1800-talets sista hälft. Under många år var han ordförande i Göteborgs enskilda banks direktion, ledamot i styrelserna för Bergslagsbanan, Vestkustbanan, Göteborg—Boråsbanan m. fl. företag, hvilka kräfde ej blott ekonomisk bärkraft, utan ock en klar och redig affärsblick.

Wilhelm Röhss var äfven på flere håll verksam i kommunens tjänst. Han var medlem af stadsfullmäktige från denna institutions införande ända till 1897 års utgång, då han undanbad sig återval.

Dessutom innehade han en mängd andra kommunala uppdrag och var en ej sällan anlitad ledamot af beredningar m. m.

Under många år var han en af hufvudmännen i Göteborgs sparbank och ledamot af styrelsen för Göteborgs navigationsskola.

I sitt uppförande var Wilhelm Röhss en oförvitlig man. Han bar sin framgång med moderation, och någon dryghet framträdde ej i hans väsende. Icke allenast till följd af sin rikedom, utan äfven genom sitt lugna, kloka uppträdande ägde Röhss ett obetingadt godt anseende. Till karaktären var han dock snål, och i detta liksom i flera andra fall liknade han Sven Renström, ehuru han icke ägde den senares stora intelligens.

Liksom hos Renström låg ett lefvande intresse för Göteborgs välgång och utveckling, så var äfven förhållandet med Röhss, hvilket han visade, då han på sin dödsbädd gaf ett muntligt förordnande om, att af hans kvarlåtenskap skulle aflämnas till Göteborgs samhälle en summa af 1,500,000 kr., hvilken gåfva är af hans arfvingar ordentligt honorerad.

Wilhelm Röhss var ogift. Hans största nöje var jakt och hundar.

I James Fredrik Dicksons magnifika rapphöns- och harjakter i Onsala deltog vanligen alltid Wilhelm Röhss.

James Fredrik brukade hvarje år importera 4-5,000 rapphönsägg från England, hvilka han lät utkläcka af höns, och sedan utsläpptes ungarne på egendomen Siken.

Vid ett besök hos James Fredrik anhöll Röhss att af denne få köpa 500 rapphönsägg, för att sända till utveckling på sin egendom i Falkenbergstrakten, men frågade icke efter priset.

James Fredrik sände honom äggen jämte en räkning å 1 sh. 6 d. pr 6t. = 37 pund 10 sh., men det tyckte Röhss var för dyrt och skickade äggen tillbaka med en skrifvelse af innehåll, att för samma pris, 1 kr. 37 öre stycket, kunde han köpa rapphönsen fullvuxna och skjutna.

Oaktadt det ofvan antydda starkt utvecklade sparsamhetssinnet, undandrog sig aldrig Röhss att teckna frikostiga bidrag på utsända listor för välgörande ändamål, men fordrade, att Dicksönerne skulle skrifva på först.

När en sådan lista utsläpptes, skulle första namnet på densamma vara: Oscar Dickson. Om han började listan med en påskrift af t. ex. 1,000 kr., så följde säkert samma belopp af James J. Dickson, Robert Dickson, James Fredrik Dickson, Wilh. Röhss & komp. och J. W. Wilson. Därefter kom listan till D. Carnegie & komp., som tecknade 500 kr., och efterföljdes af Pontus Fürstenberg med 250 kr., för att sedan komma till de djupa leden med mindre belopp.

Till utseendet var Wilhelm Röhss allt annat än en Adonis, hade simhud mellan fingrarne, ja, var odisputabelt Göteborgs fulaste karl på sin tid.

Wilhelm Röhss dog helt hastigt af slag den 10 januari 1900 och efterlämnade en boupptecknad förmögenhet af

Tillgångar………………………………… 6,498,502: 64

Skulder, utgörande skatte- och bouppteckningsarfvode 62,266: 97

Behållning………………………………… 6,446,235: 67


Upptäck mer från Göteborgs historia

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

3 svar på ”Lazarus om Wilhelm Röhss”

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.