Den 2 oktober 1865 hölls ett första möte för att starta en flickskola i Majorna. Bland de som deltog i mötet märks kontraktsprosten Claes S. Lindskog och med. dr L. Traneus. En interimsstyrelse fick i uppdrag att anskaffa lokal. Redan den 17 oktober hade styrelsen löst lokalfrågan för den allra närmaste tiden och hyrt övre våningen i skeppsstuvare Adolf Böriessons hus vid Allmänna Vägen.
Interimsstyrelsen upplöstes och en ny styrelse och ledning för skolan valdes. Den bestod av C. F. Winkrans som var rektor vid gossläroverket, hamninspektören J. Gyberg, fabrikör Ch. Åhmansson, handlanden C. F. Höglund jr, fru Georgina Wiman och fru Hilda Lundberg. Skolans namn fastställdes till ”Familjeföreningens flickskola”. WInkrans ville dock inte bli ordförande och ersattes snart med Traneus som ordförande. Winkrans blev istället vice ordförande och Åhmansson valdes till kassör. Som föreståndare anställdes Sigrid Rudebeck. Många av de tidiga lärarna arbetade också på gossläroverket i Majorna.
Skolföreningen som hette Familjeföreningen, hade redan från början för avsikt att skaffa ett eget skolhus. Med hjälp av donationer och en tilldelad tomt kunde det möjliggöras men tills vidare hyrdes fört en lokal i fotograf Bagmans fastighet, Allmänna Vägen 87-88. Någon tomt hade de vid denna tid inte. De donerade pengarna förvaltade av företaget Carnegie. På grund av krav i donationsbreven om att en präst skulle sitt i styrelsen inträdde C.S. Lindskog i denna. Winkrans blev också ordförande i styrelsen en kort tid men 1866 efterträddes han av Lindskog. Med undantag av åren 1867-68 då Traneus var ordförande så kvarstod Lindskog på denna post intill 1884 då han avled. Vid utgången av 1866 hade skolan 58 elever. Skolan hade det dock besvärlig med ekonomin. Skolavgiften kunde inte sättas så högt som skulle behövts på grund av att skolan då inte skulle få några elever.
I februari 1869 hade styrelsen förhandlat sig till en tomt vid Gamla varvsgatan (idag Delawaregatan) från ägaren av Vädersågen (Sågen) vid Gamla Varvsgatan. Tomten köptes för 1 500 rdr och skolhuset uppfördes av byggmästare J. Carlsson för 12 000 riksdaler. Den nya skolbyggnaden var ett tvåvånings trähus, som innehöll sex lektionssalar och en så kallad högtidssal. Antagligen fanns där också bostad för föreståndarinnan. Skolhuset beräknades rymma 70 elever mer än den gamla skollokalen. I september 1870 togs det nya skolhuset i bruk men nu var Sigrid Rudebeck inte längre föreståndare då slutat för att starta en egen skola. Istället anställdes Hedda Sjösten direkt från utbildningen på Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Hon slutade dock redan 1874 och ersattes då av Augusta Carlberg som dessförinnan varit lärare på skolan. Hon stannade i 10 år innan hon avgick varvid hon ersattes av Ida Hellander från Nyköping.
1874 övertogs skolan av ett sällskap som i praktiken fungerade som en stiftelse och Familje-föreningen upphörde med att driva skolan. Skolan bytte namn till Majornas elementarläroverk för flickor. Ekonomin hade vid denna tid förbättrats och statliga bidrag skulle framöver göra ekonomin ännu bättre. Men från 1877 försämrades ekonomin igen då statsbidragen minskade varvid skolavgifterna fick höjas. Kassaförvaltare i Sällskapet var D. Kennedy. 1888 avgick Augusta Volkert ur styrelsen varvid hon skänkte en summa pengar till uppförandet av en ny skolbyggnad
I slutet av 1870- och början av 1880-talet hade skolan mellan 150 och 160 elever. 1883 sökte de därför en tomt av stadsfullmäktige i Göteborg och 1885 fick de en ny tomt i hörnet Djurgårdsgatan och Karl Johansgatan. Villkoret från Göteborgs stad var att de skulle ha två representanter i skolan styrelse. De två blev Winkrans och grosshandlare A. Lilljequist som båda redan satt i skolans styrelse. De fick också ett anslag ur Renströmska fonden för att uppföra en ny skolbyggnad. Arkitekt C. Fahlström hade utfört ritningar till den påtänkta byggnaden, och ett av byggmästare F. O. Peterson uppgjort kostnadsförslag på 83 500 kronor som antogs. En byggnadskommitté bestående av doktor F. Belfrage, apotekare R. Luhr (kassaförvaltare i styrelsen), pastor O. F. Benzer, kapten J. A. Strömberg och vågmästare G. E. Falck ombesörjde hanteringen av bygget för skolstyrelsens räkning.
Den nya skolbyggnaden var klar 1888 och invigdes den 7 september. Vid denna tid hade skolan 247 elever. 1892 hade skolan 310 elever, 1900 hade det stigit till 321, 1905 till 328 och 1910 till 358. 1911 togs föreståndarlokalen i bruk som undervisningslokaler och även andra ombyggnader gjordes. 1925 renoverade skolan grundligt.
1901 avgick Winkrans ur styrelsen. Han ersattes som ordförande av O. E. Lindberg, som dock redan efter ett år efterträddes av F. G. Ljungkvist. Den sistnämnde avgick 1908 varvid Robert Rådmann blev ordförande. 1917 efterträddes han av doktor Belfrage som 1918 ersattes av kyrkoherden i Carl Johans församling, Per Pehrsson. Han kvarstod som ordförande tills skolan kommunaliserades 1936.
Ida Hellander avgick som föreståndare 1907. Hon ersattes med Anna Sivard som stannade kvar på posten till 1931. Då anställdes Ingrid Larsson, som rektor och föreståndare på skolan. genom förändrade bidragsregler i slutet av 1920-talet minskade skolans elevantal på grund av höjda terminsavgifter. 1936 kommunaliserades skolan och blev Majornas kommunala flickskola.
Under de två första åren av den kommunala flickskolans tillvaro var stadsfullmäktiges ordförande, Ernst Jungen, ordförande j skolans styrelse, vice ordförande var folkskollärare Anders K. Andreasson. Jungen avgick dock ur styrelsen 1938. Ordförande blev då Andreasson. Han avled den 18 februari 1950 efter att i nära 20 års tid ha tillhört Majornas flickskolas styrelse. Från 1931 hade han varit ledamot i styrelsen för den privata flickskolan. Herr Andreassons efterträdare som styrelsens ordförande blev till läsårets slut spårvagnsförare John Carlsson. Följande läsår valdes folkskollärare Valter Andreason till ordförande i styrelsen.
1944 inreddes ett skolkök i den tidigare vaktmästabostaden. Dessutom byggdes en matsal för eleverna i det gamla skolköket. Denne fisk istället en bostad i övervåningen på Renströmska badet på andra sidan Djurgårdsgatan. Från 1950 användes även den bostad som undervisningsrum. 1958-1959 inreddes skolhusets vindsvåning till undervisningslokaler.
Vid slutet av läsåret 1956-1957 frånträdde Ingrid Larsson sin tjänst som rektor. Hon efterträddes av Maja Lisa Allander, Flickskolan började avvecklas 1956 och var helt avvecklad 1967. Skolan blev med tiden en åttaklassig elementarskola med förberedande avdelning, där även pojkar antogs. Verksamheten fortlöpte som folk- och realskola fram till 1970-talet då specialskolan Gathenhielmska skolan flyttade in. I slutet av 1970-talet stängde denna skola och byggnaden blev tom.
I början av 80-talet fick upp ögonen för fastigheten man en gång varit med och finansierat. Musikens Hus skapades.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.