Kvarteret Björken

Kvarteret Björken, Erik Dahlbergsgatan-Storgatan-Vasaplatsen-Vasagatan, är ett kvarter i Vasastaden som helt upptas av bostadshus. Mot Vasaplatsen (västra sidan av Vasaplatsen) är husen försedda med en förhöjd källarvåning som medger affärslokaler i gatunivå. Det första huset som utformades på detta sätt var huset i hörnet Vasaplatsen-Vasagatan vilket byggdes 1887-90. Byggherre för detta hus var  sockerbagare C.J. Fromell. Mot Vasagatan bebyggdes kvarterets tomter år 1887:

Den Fromellska huskolossen bildade slutstenen i kvarterets länga mot Vasagatan, där båda grannhusen (nr 32 och 34) blivit uppförda 1887 – i hörnet av Erik Dahlbergsgatan i fyra våningar och mellanhuset en våning högre. Då Fromells hus i praktiken blev sex våningar högt formades bebyggelsen höjdmässigt på de tre tomterna till en jämn trappning. Från den några år senare anlagda Vasaparkens hörn presenterade sig denna mycket påtagliga trappformation med tre jättesteg i silhuett.

Hörnhuset Vasagatan-Erik Dahlbergsgatan ritades och uppfördes 1887 av Ernst Krüger, kompanjon med fadern August Krüger medan mellanhuset mot Vasagatan (Vasagatan 34) byggdes av Anders Johanson.

Resten av kvarteret mot Vasaplatsen, Storgatan och Erik Dahlbergsgatan förblev obebyggt till in på 1890-talet. Till stor del på grund av att kåkbebyggelsen i Flygarns Haga låg i vägen och en del där fortfarande hade tid kvar på sitt arrende. Även delar av Nya Alléns villastad låg i vägen. Först 1895-96 revs de sista husen och Vasaplatsen kunde anläggas 1897. 1895-96 uppförde husen på västra sidan av Vasaplatsen i kvarteret Björken:

I motsats till husraden söder om Vasagatan lät man vid blivande Vasaplatsen 1895-96 de fyra mellantomternas nedtrappande byggnader (nr 5-11) bilda en ensemble av fasader med två sammanställda par av tvillinghus.

Dubbelfastigheten på Vasaplatsen nr 5-7 uppfördes 1896 av byggmästaren Olof Andreas Burman medan Vasaplatsen 9-11 uppfördes av byggmästare Janne Johansson samma år. Husen ritades av Carl Fahlström och var ursprungligen nästan helt lika, men Burman lät Oskar Nilsson rita om taket på sina hus varvid utseendet blev helt annorlunda. Intill Burmans hus uppförde samma år byggmästare C. B. Andersson som entreprenör åt handlande Otto Berlin och hans kompanjon på tomten 13:e roten 67 i hörnet mot Storgatan(Vasaplatsen 3-Storgatan 29) ett hus med avvikande arkitektur i förhålllande till grannhusen. Burmans hus kritiserades redan 1898 för fuskbygge efter en brand:

Genom slav såväl å hrr byggmästares sida som af vederbörande besiktningsmän och stadens byggnadsnämnd hafva på senaste tiden uppförts flera hus så bristfälligt att stor eldfara förelegat.

I strid mot byggnadsordningens föreskrifter hafva träbjelkar utan några fodermurar dragits omedelbart intill skor­stenspipor, med påföljd att hotande eldsvådetillbud uppstått. I höst ha två sådana fall inträffat.

I ett af dessa fall kan tyvärr lagens arm ej träffa den försumlige byggmästa­ren, enär han för mer än tio år sedan sålt huset, hvadan prescriptionstiden för åtal mot honom redan är ute.

I denna vecka yppade sig ett hotande tillbud till eldsvåda i huset n:r 7 vid Vasagatan (rättelse i följande dags tidning, skall vara nr 7 vid Vasaplatsen), för ett år sedan uppfördt af byggmästare O. A. Burman. Elden släck­tes raskt af brandmästaren och ett par brandkarlar. Skorstensfejaremästare Johansson, som äfven eftertelefonerades, undersökte noggrannt skorstenspipan och fann då bjelkarna utan fodermurar. Un­der soteld skulle lätt nog eld kunna på en gång utbryta i husets alla våningar på grund af detta byggmästarens oförlåt­liga slarf.

Poliskammaren har nu förordnat om extra brandsyn och anmält saken för byggnadsnämnden.

Under den lifliga byggnadsverksamhet som nu är rådande är en noggrann till­syn från vederbörandes sida i högsta grad af nöden.

Hrr byggmästare uppföra på spekula­tion med svindlande fart väldiga palats, å hvilka mureriarbetarne ha ackordsar­bete, Är tillsynen här bristfällig, blir arbetet också därefter.

Vi skola återkomma till ämnet.” (Göteborgs Aftonblad 14 oktober 1898)

Byggmästaren Joachim Dähn uppförde för sin del ett 4-våningshus på Storgatan 25-Erik Dahlbergsgatan 4 (hörntomten 13:e roten 69) år 1890. Arkitekt var Louis Enders.

Källor:

• Staffan Sedenmalm, Vasastaden-Lorensberg  Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, Länsstyrelsen Västra Götalands län Rapport 2016:43, Kapitel 4