Det sällskapliga Göteborg på 1770-talet

Enligt Magistratens relation till Landshöfdingembetet den 1 Aug. 1768 utgjorde folkmängden i Göteborg, »som på några år sig ökt», 10,000 personer, häri inbegripne förstäderna och Ianderierna, »ehuru ett stort antal barn nu på ett par år bortryckts af kopporna, samt rätt få och nästan ej Läs mer …

Ostindiska Kompaniet – fjärde oktrojen 1786-1806

Den fjärde oktrojen bildades trots att en del personer varande för att det under de villkor som fanns inte fanns ekonomiska förutsättningar för en lönsam verksamhet. En av dem som varnade för fortsatt verksamhet var superkargören Peter Johan Bladh som istället ville se en helt annan Läs mer …

Ostindiska Kompaniet – tredje oktrojen 1766-86

När den tredje oktrojen skulle bildades så slutade det med att en grupp grosshandlare i Stockholm fick oktrojen. Detta skedde redan år 1762, men privilegierna skulle inte gälla förrän 1766. Teckening av lotter (aktier) skedde dock från 1762. De två centrala personerna var från Stockholm, Läs mer …

Lazarus om Martin Holterman

Martin Holterman, tillhörande en gammal Göteborgssläkt, var född år 1715. Befryndad med de rike bröderne Sahlgren, blef han genom dessas försorg intressent och direktör i Ostindiska kompaniet, hvilket satte honom i tillfälle att samla stor rikedom. Detta kompanis direktion skulle bestå af sju redlige och i handeln väl förfarne män, Läs mer …

De stora järnexportörerna på 1700-talet

Den svenska exporten av järn, framförallt stångjärn, var ryggraden i svensk export på 1700-talet och skapade stora överskott som till viss del investerades i bruk och till viss del i lyxkonsumtion. Huvuddelen av exporten gick via Stockholm, med stora andelar också via Göteborg ooch Gävle. Läs mer …

Göteborgs handelshus och utrikeshandeln på 1700-talet

För denna stickprovsundersökning för Göteborg har tolagsräkenskaperna för åren 1730, 1752, 1760, 1770, 1777, 1790 och 1800 använts. I exporten har för alla firmor excerperats deras utförsel av järn, vari stålet inräknats, koppar — en mycket oväsentlig vara för Göteborgs del — bräder och tjära. Läs mer …

Holterman & Söner

Martin Holterman, föddes 1715 i Hamburg och dog 1793 i Göteborg. Han fick burskap som handelsman i Göteborg år 1755 och var bisittare i handelssocieteten från 1758 till 1770 samt direktör i Ostindiska kompaniet under tredje oktrojen 1766-1787. Han var gift med Anna Mariana Ström Läs mer …

Familjen Ströms handelshus

1730 var en av Göteborgs största järnexportfirmor Hans Olofsson Ström (1683-1761) som det året exporterade 1 300 ton och därmed var tredjen störst efter Thomas Mould & Co och Grundy & Ridout.  Hans Olofsson Ström fick burskap 1712 och blev medlem i Handelsocieteten år 1717. Läs mer …

Fröding – Ostindiska och järnverk

Fröding är en mycket okänd handelsfamilj från tiden för kapitalismens genombrott i Sverige. Liksom flera familjer från Göteborg, exempelvis Tranchell, så kan man spåra deras förmögenhet tillbaka till Ostindiska Kompaniets dagar. 1778 kom Anders P. Fröding till Göteborg från Frölunda i Odensåkers socken i Västergötland. Han Läs mer …

Ström – familj som blev rik på den ostindiska handeln

Olof Hansson (-1710) var handlande och rådman i Marstrand. Två av hans söner, Hans Olofsson (1683-1761) och Berge Olofsson (1688-1762) blev grosshandlare. Den förstnämnde i Göteborg och den sistnämnde i Stockholm. Hans Olofsson Ström var gift med Anna Elisabeth Sahlgren (-1733), syster till Jacob Sahlgren (-1736) och Niclas Läs mer …