Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Comediehuset

Comediehuset, eller Teatern vid Sillgatan (efter 1816 även Mindre teatern), var den första offentliga teatern i Göteborg. Den var verksam från 1779 fram till 1833. Det var Göteborgs enda teater fram till 1816.

Teatern var inrymd i dåvarande fastigheten nr:60, VII:e roten, hörnet av Sillgatan 10-12 (nuvarande Postgatan)-Nedre Kvarnbergsgatan 16 och uppfördes troligen av kommerserådet Patrik Alströmer tillsammans med brodern Claes Alströmer, kring 1775.

Innan Göteborg fick sin första fasta teater besöktes staden av kringresande teatersällskap. Den första skriftliga källan av detta är ifrån februari 1696, då ”en pipare vid kapten Brauns kompani, Bengt Andersson, inför magistraten klagar öfver att han blifvit öfverfallen af skulten Fagg för någon tid sedan, när komedianterna spelade i gref Aschebergs stall (i hörnet av Gustaf Adolfs torg och Torggatan ) och han stod vid väggen och såg huru folket der till stor myckenhet trädde in”. Dessa sällskap var utländska, vanligen tyska, men mellan 1755 och 1768 hade Peter Lindahls sällskap Göteborg som fast punkt under sina turnéer 1755-1768. Under den gustavianska tiden växte teaterintresset stort i staden, där det under 1770-talet blev populärt med amatörteater i hemmiljö hos familjerna Alströmer och Hall, vilka inspirerats av Gustav III:s stora teaterintresse.

Det är inte känt exakt när teaterverksamheten startade i Comediehuset: när det blev en fast teater 1779 omnämndes det som det gamla vanliga komedihuset, och det står klart att det hade använts för samma syfte redan tidigare. Byggnaden uppfördes omkring år 1775. I december 1776 klagade en amerikansk konstmästare på att Carl Gottfried Seuerling inte hade velat låna honom ”Comediehuset”, och i juli 1779 uppträdde konsertsångerskan Margareta Hawk på ”Comediehuset”, och det är möjligt att det handlade om samma lokal. Den omkringresande teatern Gemenasiska Sällskapet etablerade sig i huset under ledning av konstmästaren Paul German och Johan von Blanc år 1779.

Comediehuset var ursprungligen byggt helt i trä. År 1782 gjordes det om i sten och fick ny inredning. Den var då byggd i tre våningar, en amfiteater med tre rader målade loger, parterr och kristallkronor. Flera försök att grunda fasta teaterscener utanför Stockholm hade förekommit under samma sekel men Comediehuset var den enda som hade framgång. Verksamheten drevs först av Johan von Blanc, därefter av Gustaf Simson och slutligen av Lovisa Simson, Sveriges första kvinnliga teaterdirektör, i kompanjonskap med först Andreas Widerberg och senare Johan Petersson. Här hade Figaros bröllop premiär 1786 och Hamlet 1787. Från 1784 kunde teatern också spela balett och angavs då ha fem balettdansare av vardera kön. Teatern drev även restaurangverksamhet och höll offentliga maskeradbaler. Förutom den fasta ensemblen uppträdde också gästande sällskap på teatern med balett, cirkus, opera och konserter. Bland dem fanns det brittiska cirkussällskapet Price med djurtämjaren Rosalia Masson-Price år 1790.

Skådespelare 1788-89 års spelår

Den fasta verksamheten på teatern upplöstes av ekonomiska skäl år 1792. Lokalen hyrdes därefter av kringresande teatersällskap. Johan Anton Lindqvists sällskap höll en regelbunden verksamhet från 1793 fram till 1800. Bland de övriga sällskap som använde lokalen fanns Anders Lundvist 1801-02; Johan Peter Lewenhagen 1802, 1803-04, 1806 och 1807; Johan Erik Brooman 1802-03; Maria Elisabet de Broen 1805-06 och Carl Stenborg 1807-09. Mellan 1810 och 1816 fungerade det återigen som en fast teater under Johan Anton Lindqvist. Lindqvist flyttade 1816 verksamheten till den nybyggda Segerlindska teatern. Comediehuset ansågs då brandskadat och farligt eftersom en del av träet bedömdes som murket. Sedan reparationer hade utförts användes det från 1819 återigen som lokal av gästartister på genomfärd, danslokal och restaurang. Teatern stängdes 1833, och huset brann ner den 13 mars 1867.

Texten i huvudsak från Wikipedia.

Advertisements

7 Responses to Comediehuset

  1. […] 1810 i Stockholm, var en svensk skådespelare och teaterdirektör, verksam från 1780 vid teatern Comediehuset på Sillgatan i Göteborg, som då leddes av Johan von […]

  2. […] engagerades vid Gemenasiska Sällskapet i Comediehuset i Göteborg inför säsongen 1782-83. Hon räknades som en värdefull medlem av ensemblén: hon var […]

  3. […] Hon tillhörde mest uppmärksammade aktörerna vid den första fasta scenen i Göteborg, Comediehuset, under den gustavianska […]

  4. […] februari 1808 i Göteborg, var en svensk teaterdirektör, ledare för det Gemenasiska Sällskapet i Comediehuset i Göteborg mellan 1787 och 1792 och Sveriges första kvinnliga teaterdirektör (över en fast […]

  5. […] och hans sällskap upprätthöll verksamheten i Comediehuset i Göteborg från 1793 till 1800. Han var initialt direktör, men ekonomiska problem gjorde att han […]

  6. […] 10 & 12 i hörnet af Postgatan och Nedre Kvarnbergsgatan. Här hade en gång legat den berömda ”teatern vid Sillgatan”, där åtskilliga af den tidens mest ansedda teatertrupper uppträdt. Sedan år 1845 hade den […]

Kommentera