Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
På 1790-talet fortsatte Ostindiska Kompaniet att var den största skeppsägaren i Göteborg. Även Christian Arfvidsson & Co fortsatte höra till de stora redarna. Även många andra av de stora skeppägarna på 1780-talet fortsatte vara stora skeppsägare under 1790-talet såsom exempelvis H.J. Beckman, G. Bellenden & Läs mer …
Niklas Björnberg var en större skeppsägare i Göteborg från 1780-talet och framåt. Han var i likhet med de flesta skeppsägare och redare vid denna tid engagerad i sillhanteringen gemom ägandet av flera trankokerier som Stavsundsholmen på Tjörn, ett på Instön och ett på Kråkerön vid Läs mer …
På 1780-talet liksom under större delan av 1700-talet var Ostindiska Kompaniet det största rederiföretaget. Därefter följde ett antal handelshus och handelsmän varav några var stora redare redan på 1760-talet som Christian Arfvidsson, H.J. Beckman och Martin Holterman. Under årtiondet dyker också Jonas Kjellberg upp i Läs mer …
Lars Kåhre & Co ägde sillsalterier och trankokerier längs med Bohuskusten som exempelvis Flyberget på Björkö, Rörtångens trankokeri och Lilla Lammholmens skärgårdsverk invid Älgön. Lars Kåhre var också en mindre delägare i Västindiska kompaniet. Den enda handlare i Göteborg som var delägare i detta stockholmsbaserade kompani. Läs mer …
Vid mitten av 1700-talet var Svenska Ostindiska Kompaniet det största rederiföretaget i Göteborg mätt i antal läster. Därefter följde en lång rad handelshus med intressen i exportverksamhet av olika slag. En del av dem hade koppling till sillindustrin och en del till reexport av te. Läs mer …
Enligt Magistratens relation till Landshöfdingembetet den 1 Aug. 1768 utgjorde folkmängden i Göteborg, »som på några år sig ökt», 10,000 personer, häri inbegripne förstäderna och Ianderierna, »ehuru ett stort antal barn nu på ett par år bortryckts af kopporna, samt rätt få och nästan ej Läs mer …
Göteborgs stad hade inom fästningen inte plats för sjöfartens alla anläggningar. Under ca 200 år låg därför de skrymmande hamnverksamheterna på donationsjorden väster om fästningsgördeln. Vid Stigbergsängens strand tillät älvens vattendjup anläggningar för sjöfarten – ängen indelades i smala hamnegendomar med verksamheterna sammanträngda vid älvstrandens Läs mer …
Staden hade inom fästningen inte plats för sjöfartens alla anläggningar, således måste under ca 200 år de skrymmande hamnverksamheterna vara förlagda på donationsjorden väster om fästningsgördeln. Vid Stigbergsängens strand tillät älvens vattendjup anläggningar för sjöfarten – ängen indelades i smala hamnegendomar med verksamheterna sammanträngda vid Läs mer …
Kvarteret Polismästaren, Torggatan-Spannmålsgatan-Östra Hamngatan-Kronhusgatan. Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807 Rote 8, tomt 42, Hising, Bornander, Svanhals, Cahman, Ekerman, von Jacobson, von Öltken, Arfvidson, Wengren, Broms, Schultzen, Tauson, Trana Rote 8, tomt 43, Schwartzkopf, Tüchler, Lindström, Spargren, Borgman, Schultzen, Bressander, Tauson, Tengberg Rote 9, tomt 20, Jungh Läs mer …
Kvarteret Gamla Tullen, Skeppsbron-Postgatan-Smedjegatan-Norra Hamngatan. I kvarterer hittar vi gamla hus som Malmska huset (också kallat Gamla Tullen), Thamska huset och Radheska huset samt lite nya hus som Broströmia och moderna som f.d. Hamnkontoret (byggt 1963 och ritat av Lund & Valentin). Tomter enligt Göteborgs Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.