Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
För Göteborgs vidkommande hade inrättningen naturligtvis sin betydelse, men staden utvecklades ju och i början av 1800-talet blev intresset för våra kommunikationer livligare än någonsin förut. Så fann ju Göta kanalverk här i staden ett par av sina förnämsta finansiella stödjepelare uti kommerseråden B. H. Läs mer …
MÅNGA GÖTEBORGARE av de äldre generationerna erinra sig helt visst den forna manégen i Kungsgatans fond nära Vallgraven, just där Abrahamsonska affärshuset reser sina ansenliga murar. Manégen ifråga byggdes 1824 och ägde bestånd i jämt ett halvt sekel. Läs mer …
Den sorgligt ryktbara “Femkanten”, som före år 1835 utgjorde en avdelning av s. k. Fattigbaracken och sedan utgjorde en tillflyktsort för dräggen av samhällets befolkning, hade helt nyligen fått en helt annan gestalt, tack vare de kapital som därpå nedlagts. Det gamla till större delen på n:o 20 vid Läs mer …
När Arbetareföreningen började stod samhället i nyliberalismens och skarpskytterörelsens tecken. En demokratisk tidsålder begynte. Klasskillnadsmärkena hade — som man bl. a. kunde förstå av skarpskyttarnas samkväm och pittoreska söndagståg — flyttats ut några steg. Förbrödringskänslan vaknade. Folket kände en ny längtan efter sammanslutning, fast i andra Läs mer …
TILLOPPET av fiskebåtar till Rosenlundskanalen har ingalunda minskats. Tvärtom. Det blir allt mera trångt om utrymmet därnere. Och Fisktorget har sedan en tid tillbaka icke kunnat lämna plats för alla dem som där vilja driva handel med färsk fisk och dithörande varor. Man har länge Läs mer …
VID GRÄNSEN AV Hultmans holme mot söder mellan den här i forna tider utflytande Vallgraven och Norra Larmgatan — vilken tillsammans med Östra och Södra Larmgatorna i en båge följde fästningsmuren och vilken fått sitt namn därigenom att man vid ofrid och eldsutbrott allra först på denna gata slog Läs mer …
På 1600-talet, då presidenten Bäfverfeldt här byggde sitt palats, bildade tomten förmodligen ett sammanhängande helt, från Torg till Östra Hamngatuhörnet. Bäfverfeldtska huset användes sedermera som biskopsresidens, och under 1660 års riksdag lär ridderskapet i detsamma haft sina sammanträden. Vid 1669 års brand strök det med och tomten stod länge obebyggd, vanprydande platsen med skjul och bodar. Läs mer …
Äldre göteborgare erinra sig helt visst ett par ålderstigna hus, som lågo invid Mantalsverkets tomt vid Köpmansgatan. Husen voro mycket anspråkslösa och deras yttre förrådde hög ålder. Teglet var smutsgrått och byggnaderna bastant uppförda. Så tjocka murar ger man inte våra dagars stenkolosser. Dessa byggnader gåvo en god idé Läs mer …
Göteborgs ångbageri och Göteborgs Ångkvarns A.B. grundades den 28 december 1874 av den framstående göteborgsköpmannen D. E. Sandberg och ledes nu av hans son, disponenten Richard Sandberg. Grundläggaren, Damianus Evald Sandberg, föddes den 25 juni 1835 på Nya varvet, där fadern var pistolsmedmästare vid flottan. Läs mer …
Det första större huset vid torget uppfördes i 1870-talets senare del av fabrikören F. O. Strömman. Det väldiga gula tegelhuset, som dominerar torgets norra sida vid Första Långgatan, betraktades på sin tid som ett verkligt palats, och det var inte utan att man ansåg husbygget Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.