Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
Hökensås, Stockholmsgatan-Gustavsplatsen-Jonseredsgatan-Kungälvsgatan, i Bagaregården bebyggdes 1917. Det omfattade radhus och parhus med bostäder för tjänstemän vid SKF. SKF ägde fastigheterna intill 1927 då de såldes till en spekulant som sen lät sälja varje radhus och hus för sig. Arkitekt var Ernst Krüger som även ritade Läs mer …
Kvarteret Hunneberg, Stockholmsgatan-Jörgensgatan-Landerigatan-Härlandavägen, kvarteret Gerumsberget, Stockholmsgatan-Bagaregårdsgatan-Landerigatan-Jörgensgatan, kvarteret Mösseberg, Stockholmsgatan-Waernsgatan-Landerigatan-Bagaregårdsgatan och kvarteret Ålleberg, Stockholmsgatan-Uddevallagatan-Landerigatan-Waernsgatan utgör fyra storgårdskvarter med landshövdingehus i den östligaste delen av det egentliga Bagaregården. Husen i kvarteren uppfördes 1920–25. Arkitekter var bland annat G. A. Gustafsson, Conny Nyquist med flera. Några hus byggdes av Läs mer …
Kvarteret Kynnefjäll, Ånäsvägen-Kungälvsgatan-Stockholmsgatan-Uddevallagatan-Falkgatan och kvarteret Kroppefjäll, Ånäsvägen-Svangatan-Stockholmsgatan-Kungälvsgatan i Bagaregården bebyggdes åren 1915-1921 med landshövdingehus och institutionsbyggnader som byggts i landshövdingehusstil. Landshövdingehusen för bostadsändamål är byggda i nationalromantisk stil och ritade av bland annat Johan Jarlén, Hjalmar Cornilsen, Carl Severin Hansson och Nernst Hanson. Ett av Läs mer …
Kvarteret Kinnekulle, Bagaregårdsgatan-Viloplatsen-Härlandavägen och kvarteret Halleberg, Bagaregårdsgatan-Stockholmsgatan-Härlandavägen-Viloplatsen i Bagaregården bebyggdes med landshövdingehus i nationalromantisk stil åren 1919–22 för Göteborgs stad som tjänstemannabostäder. Arkitekt var Gerdt Stendahl som arbetade för fastighetskontoret. Varje kvarter utgjorde en enda fastighet och de fick därmed så kallade storgårdar utan staket Läs mer …
Kvarteret Vättlefjäll, Ånäsvägen-Uddevallaplatsen-Uddevallagatan-Örngatan och kvarteret Aleklätt, Ånäsvägen-Falkgatan-Uddevallagatan-Uddevallaplatsen i Bagaregården bebyggdes med nationalromantiska landshövdingehus under åren 1914–15. De flesta ritades av arkitekten Harald Falkman men några ritades av andra arkitekter: I kvarteret Vättlefjäll ansvarade han för alla hus utom ett och i Aleklätt för hela den Läs mer …
Kvarteret Omberg, Ånäsvägen-Olskroksgatan-Gustavsplatsen (idag Stockholmsgatan)-Storkgatan i Bagaregården bebyggdes 1926-29 med landshövdingehus ritade av Conny Nyquist. Husen byggdes för tre bostadsrättsföreningar, Bostadsrättsföreningen HSB Omberg 1, Bostadsrättsföreningen HSB Omberg 2 och Bostadsrättsföreningen HSB Omberg 3. Dessa föreningar var bland de första HSB-föreningarna i Göteborg. (HSB = Hyresgästernas Läs mer …
Bagaregården är en stadsdel som består av det egentliga Bagaregården, Strömmensberg, Kristinedal och delar av Härlanda medan andra delar av Härlanda numera ligger i stadsdelen Kålltorp även om det tillhörde Göteborg från början vilket det egentliga Kålltorp inte gjorde. Området tillhörde ursprungligen Härlanda by. 1474 Läs mer …
Kvarteret Dromedaren, Sparvgatan-Svangatan-Ånäsvägen-Falkgatan, bebyggdes åren 1910–30 med landshövdingehus i huvudsak. Flera olika arkitekter stod för ritningarna, bl. a. O. M. Holmén, H. Jyllin, L. Blomqvist och S. Wedenmark. Två hus revs 1980–81 och ersattes med en ny byggnad av sten.
Polishuset på Falkgatan 7-9 i kvarteret Buffeln i Olskroken byggdes 1932 efter ritningar av K. M. Bengtsson. Byggnaden är uppförd i gult tegel och byggd i funkisstil. Husets användning som polisstation upphörde omkring 1980. Sen 1980-talet används huset av Kulturföreningen Falken/Studifrämjandet. Falkens första ljud och Läs mer …
Sankt Pauli barnhem är en byggnad vid Falkgatan 5 i kvarteret Antilopen i stadsdelen Olskroken som ritades av Gustaf Ljungman. Uppfördes år 1913 för stiftelsen S:t Pauli barnhem. Den består av en våning och inredd vind och är uppförd i trä. Sankt Pauli barnhem öppnades Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.