Skarpskytterörelsen

Skarpskytterörelsen började 1860 i Sverige som frivillig rörelse för att förstärka Sveriges försvar efter förebild från Storbritannien. Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var C.J. Meijerberg, Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. 

Den 19 augusti 1860 hölls det första mötet i Göteborg. En kommitté bestående av Meijerberg, löjtnanterna Björkstéen och Thorin, grosshandlare J. J:son Dickson, stadsmäklare A. Kjellberg, gymnastikläraren Edholm, herrar Th. Melin, S. A. Hedlund och V. Rydberg utsågs för att skapa stadgar med mera. Skarpskyttekårens första instruktörer ar kaptenen i flottan C. G. R. 
Björkstéen, löjtnanterna Thorin och Lindberg samt sergeanten Westholm. 

De flesta som ledde skarpskytterörelsens kompanier tillhörde stadens köpmanskår. Bland de som ledde verksamheten märks rektor C. J. Meijerberg, med. doktor J. C. Lundblad, grossh. L. G. Bratt, kamrer E. J. Nordenfelt, grossh. P. M. Koch och Aug. Carlson, ingeniör C. A. Möller, postmästare J. A. Lindqvist, fastighetsägaren F. S. Adelskiöld, grossh. R. M. Wahlgren, S. F. Svalander, Barth. 
Dahlgren och F. O. Strömman m. fl. kompanichefer. I 1870-talets början, då S. A. Hedlund var kårens ordförande, fanns sju kompanier. 

Redan 1864 fanns det 239 föreningar med över 33 500 medlemmar och skarpskytterörelsen blev en ganska omfattande folkrörelse med nationalistisk färg.

Efterhand började hänförelsen för skarpskytterörelsen att svalna och många medlemmar tröttnade på de militära formerna samt ville se en friare idrott. Efter 1880 omvandlades många skarpskytteföreningar till civila skytteförbund. År 1903 organiserades de i en skytteförbundens överstyrelse, och lever idag vidare i form av olika sportskytteförbund.

1882 bildandes formellt Göteborgs skyttegille. Bland de som ingick i styrelsen var bland annat Viktor Rydberg, friherre von Klingspor och bankdirektör Berggren som sedermera blev Gillets förste ordförande. Vid denna tid höll skyttegillet till i en hårt nersliten skyttepaviljong vid Lorensberg efter att tidigare hållit i en skjutbana vid egendomen Godhem i Majorna. Styrelsemöten hölls dock i ExercishusetExercisheden. I slutet av året valdes löjtnant E. O. Wawrinsky till ordförande.

1883 flyttades så skjutningarna till egendomen Landala där Chalmers Tekniska Högskola ligger idag.1886 efterträddes löjtnant Wawrinsky av konsul Gustaf Bolander. Vice ordförande var J. W. Lyckholm.

1892 flyttades skjutbanan till Änggårdens mark i nuvarande Guldheden. Skjutbanan låg från nuvarande Wavrinskys plats söderut. Samma år bildades Göteborgs skytteförbund. 1902 kom dom första två damerna in i föreningen. 1903 var det dags för Friskyttarna att se dagens ljus som en underavdelning i Gillet.

1904 blev Ebbe Lieberath ordförande. Den 2 oktober 1916 invigdes den nya banan i Högsbo. 1918 bildades Sällskapet M.R. och 1928 bildades Göteborgs Skyttegilles Damklubb. Under 1930 och 40-talet genomfördes expropiering av mark som omgärdade banan samt omfattande ombyggnader. 1949 hade Skyttegillet 2 710 medlemmar. På 1950-talet säkerställdes arrendet av marken fram till 1975 genom ett avtal med LV 6 och senare KA 4. Skjutbanan ligger fortfarande kvar i Högsbo, men det finns planer på att flytta den till Delsjöterrängen öster om Kallebäck.


Upptäck mer från Göteborgs historia

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.