Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Schutz

Kvarteret Nålmakaren

Kvarteret Nålmakaren, Östra Hamngatan-Kronhusgatan-Götgatan-Postgatan var från början ett enda kvarter ihop med kvarteret Gästgivaren. Götgatan drogs fram mitt i det gamla kvarteret år 1794 varvid det blev två kvarter, Nålmakaren och Gästgivaren. När Östra Nordstaden byggdes på 1970-talet slogs de två kvarteren ihop med kvarteret Köpmannen och fick det senare kvarterets namn.

Uppmätningsritning till huset å tomten No. 67 o. 68 i Stadens 7de Rote; Hjalmar Cornilsen, 1906

Uppmätningsritning till huset å tomten No 67 o 68 i Stadens 7de Rote; Hjalmar Cornilsen, Maj 1906

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 7, tomt 65, Olufsson, Kråka  Poies (Pois), Nissen, Kijp, Schröder, Limmerhult
Rote 7, tomt 66, Olufsson, Kruse, Bornander, Schutz,
Rote 7, tomt 67, Liedgren
Rote 7, tomt 68, Kråka,
Rote 7, tomt 69, Dymling,
Rote 7, tomt 70,
Rote 7, tomt 71, Dimberg, Greise, Ahlmarck, Schultz
Rote 7, tomt 72, Götgatan
Rote 8, tomt 11, Götgatan
Rote 8, tomt 12, Söderling, Hallberg
Rote 8, tomt 13, Hallberg
Rote 8, tomt 14,
Rote 8, tomt 15, Bergström, Bauer, Söderling, Lack
Rote 8, tomt 16, Petschler
Rote 8, tomt 17, Åkerhög
Rote 8, tomt 18, Lundberg, Pettersson. Lundgren, Ringner, Heyman, Hultman
Rote 8, tomt 19, Dettergren, Ljunggren, Hlling, Bauer, Hultman
Rote 8, tomt 20, Hasselberg, Radhe, Hultman
Rote 8, tomt 21, Ahlman, Singöhl, Spaak, Printz, Hultman, B H Santessons söner, Malm, Warburg & Co, Nolleroth, Wennerberg
Rote 8, tomt 22, Swart, Williamsson, Gunnander (Gonander), Schutz, Insulander, Kock, Hammar, Lemmike, Hultman, B H Santessons söner, Malm, Warburg & Co, Nolleroth, Wennerberg
Rote 8, tomt 23, Cederflycht, Kock, Liedberg, Boustedt, Wengren, Weisell, Hedenberg,

Kvarteren Nålmakaren/Gästgivaren

Kvarteren Nålmakaren/Gästgivaren

Advertisements

Kvarteret Köpmannen

Köpmannen, Östra Hamngatan-Postgatan-N. Ericssonsplatsen-Köpmansgatan, är idag en del av köpcentrat Östra Nordstan ihop med de tidigare kvarteren Kronobageriet, Nye Port, Nålmakaren, Gästgivaren, Tenngjutaren, Strykjärnet, Klädespressaren, Gustavus Primus, och Hövågen.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 6, tomt 33,
Rote 6, tomt 34,
Rote 6, tomt 35,
Rote 6, tomt 36, Vogelberg, Scherman
Rote 6, tomt 37, Dalbo, Kleberg
Rote 6, tomt 38,
Rote 6, tomt 39, Ståhle, Lampe & Co
Rote 6, tomt 40, Bronander, Sjöberg
Rote 6, tomt 41, Wetterling, Sylvander
Rote 6, tomt 42, Hagman
Rote 6, tomt 43,
Rote 6, tomt 44, Hijsing,
Rote 6, tomt 45, Printz, Wikström, Holterman, Elfgren, Kjellman, Santesson, Schönbeck, von Holten, Millberg
Rote 6, tomt 46, Lessberg, O.P. Andersson, Berg
Rote 6, tomt 47, Skarman, Särnström, Körner, Ählström, Ohlsson och Petersson AB, Berg
Rote 6, tomt 48,
Rote 6, tomt 49, Lindström
Rote 6, tomt 50, Lindström
Rote 6, tomt 51, Fox (Fux), Lindström
Rote 6, tomt 52,
Rote 6, tomt 53, Lindström
Rote 6, tomt 54,
Rote 7, tomt 1,
Rote 7, tomt 2, Kindberg, Mattsson & Braune
Rote 7, tomt 3, Rokes, Hammarberg
Rote 7, tomt 4, Hammarberg
Rote 7, tomt 5,
Rote 7, tomt 6, Wagiser, Apelquist
Rote 7, tomt 7, Asp
Rote 7, tomt 8,
Rote 7, tomt 9,
Rote 7, tomt 10, Berg
Rote 7, tomt 11, Berg
Rote 7, tomt 12,
Rote 7, tomt 13, Bruzelius, Colliander, Schmidt
Rote 7, tomt 14,
Rote 7, tomt 15, Borgman, Cantor
Rote 7, tomt 16, Dreijer, Westerberg
Rote 7, tomt 17,
Rote 7, tomt 18, Sjöberg, Busch
Rote 7, tomt 19,
Rote 7, tomt 20, Granberg, Ahlgren, Hultman, Sjöberg, Nordblom
Rote 7, tomt 21, Matzen, Wennerberg, Sundvall
Rote 7, tomt 22, Altesleben, Busck, Schütz, Fistulator, Floréen, Carlsson, Wockatz, Winberg, Frisell, Nolleroth, Nordblom
Rote 7, tomt 23,
Rote 7, tomt 24, Jack, Hamner, Wennerström, Zachrisson, Carlsson, Trägårdh

Kvarteret Köpmannen

Kvarteret Kronobageriet

Kronobageriet, Ö.Hamngatan-Köpmansgatan-Nils Ericssonsplatsen-N. Hamngatan, är idag en del av köpcentrat Östra Nordstan ihop med de tidigare kvarteren Köpmannen, Nye Port, Nålmakaren, Gästgivaren, Tenngjutaren, Strykjärnet, Klädespressaren, Gustavus Primus, och Hövågen

Thulehuset ligger i kvarteret. Detta hus som byggdes 1937 ersatte det Wilsonska palatset (Mühlenbockska huset). Mittenpartiet av kvarteret revs för att bygga moderna fastigheter på 1960- och 1970-talen. Huvudingången till Östra Nordstadens köpcentrum ligger i mitten på kvarteret.

I kvarteret ligger också Apoteket Vasens hus, Sernströms hus, Edins hus och Hotel Opera.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 5, tomt 62, Band (Bann), Volckwart, Poppelman, Funke, Liedgren, Ellgren, Schiller, M. Holterman Söner, Brulin, Sandahl, Beckman, Dahlander, Lindström
Rote 5, tomt 63, Hijsing, Hohenthal, Wetterquist, Gadelius, Aurell, Grönberg
Rote 5, tomt 64, Haak, Danielsson, Kinnaird, Dahlgren, Wedberg, Edin, Kunze, Agrell
Rote 5, tomt 65, Stenkampf (Steinkamp), Häger, Schröder, Siöblad, Oterdahl, Billquist, Tengberg,
Rote 5, tomt 66, Brahe, Paulin, Schröder, Lidbom, von Köppen, Olbers, Lagerström, Hollbeck, Kjellberg, Bylander, Wingmark, Billquist
Rote 5, tomt 67, Brahe, Oxenstierna, von Akern, von Köppen, Olbers, Lagerström Kjellberg, Fridelius, Wallman, Wetterling
Rote 5, tomt 68, Haak, Goess, von Akern (von Ackern), Fridelius, Wallman, Wetterling, Grönvall, Eggertz, Palmborg
Rote 5, tomt 69, Wilhelmsson, Zachrisson, Torsson, Svalin, Liedberg, Des Reaux
Rote 5, tomt 70, Torsson, Gunnarsson, Schånberg, Hülphers, Kullman, O.P. Andersson
Rote 5, tomt 71, Thorsson, Olbers, Schutz, Valtinsson, Holterman, Carnegie, O.P. Andersson, von Holten, Peterson & Wilkens
Rote 5, tomt 72Thorsson, Hedenberg, Karstedt, Oterdahl, Gren, Lindström,
Rote 5, tomt 73, Wulff, Hedenberg, Pettersson, Santesson, Körner, AB Ohlsson och Petersson
Rote 5, tomt 74
Rote 5, tomt 75, Kronobageriet, Greiffe, Dahlander
Rote 5, tomt 76, ägt av Stadens slusskvarn
Rote 5, tomt 77, Oterdahl, Santesson

Köpmansgatans södra sidas östligaste tomter utgjordes alla t.o.m. nummer nio av bakgårdar till de stora fastigheterna vid Norra Hamngatan. Detta förhållande varade ända fram till åtminstone 1790.

Uppgifterna är osäkra före 1671 men bakugnslängderna detta år började först med skeppar Matthis Börgesson, som ägde hörntomten mellan Köpmangatan och östra hamnen. Gustavi tomtöreslängder 1670–81 ger dock upplysning om ägarna till dessa tomter vid denna tid.

I tomtöreslängderna fr.o.m. 1696 går det att hitta personer boende vid Köpmansgatans södra sida öster om östra hamnen, som inte är identiska med ägarna till framtomterna vid Norra Stora Hamnen.

Rote 6, tomt 1, Krakow (Kråk), Rising, Grefwe,
Rote 6, tomt 2, Krakow (Kråk), Wulff, Signeul,  Lindström, Schönbeck
Rote 6, tomt 3, Leijonhufvud, Olbers, Lundgren, O.P. Andersson, von Holten, Pettersson o Wilkens
Rote 6, tomt 4, Thorsson, Ekman, Tengblad, O.P. Andersson
Rote 6, tomt 5, Olbers, Pontan, Des Reaux, Holmström, Hasselblad, Eggertz, Palmborg
Rote 6, tomt 6, Oxenstierna, von Akern, Wallman, Lidberg
Rote 6, tomt 7, Schröder, von Köppen, Olbers, Lagerström, Signeul, Lidberg, Nolleroth, Haglund, Dahl, Fraenckel
Rote 6, tomt 8, Steinkampf, Schröder, von Köppen, Olbers, Lagerström, Bylander, Billquist, Odenius
Rote 6, tomt 9, Danielsson, Steinkampf, Schröder, Oterdahl, Billquist
Rote 6, tomt 10, Hertzen, von Gerdes, Kitz, Rancke, Neukammer, Wedberg, Edin
Rote 6, tomt 11, Hansson, Hijsing, Hohenthal, Aurell
Rote 6, tomt 12
Rote 6, tomt 13, Hansson, Lander, Pettersson, Ljunggren, Tengblad
Rote 6, tomt 14, Stidden, Liedgren, Sandberg, Hahr, Tham, Wijkman, Bergström
Rote 6, tomt 15, Wernle, Funke, Liedgren, Rambeau, Sandberg, Rommel, Åkermark, Lindström

Kvarteret Kronobageriet

Vädersågen – en udda skapelse i Majorna

I nästan 200 år fanns ett vinddrivet sågverk beläget alldeles i närheten av nuvarande Carl Johans kyrka. Sågen har ägts av flera olika prominenta släkter och sysselsatte under sin storhetstid runt 250 personer. Idag är alla spår av verksamheten borta, undantaget Såggatan som fått sitt namn uppkallat därefter.

Trävirke var en av Sveriges viktigaste exportvaror under 1700-talet. Och med älven rinnade alldeles utanför, var detta något som mycket framgångsrikt kom att utnyttjas i Majorna. Under 1700- och 1800-talet fanns det både i och runt omkring Göteborg gott om väderkvarnar, inte sällan placerade uppe på bergsknallar.

Vädersåg fanns det emellertid bara en enda och den var belägen i Majorna. Sågen låg strategiskt placerad alldeles intill älven, vid sluttningen på den bergsknall där Carl Johans kyrka numera reser sig. Detta vinddrivna sågverk var av holländsk modell och hade en vindmotor som såg ut precis som en väderkvarn, men i stället för att som brukligt mala säd och mjöl sågade man alltså virke. Det fanns bara ett fåtal vinddrivna sågkvarnar i landet och av allt att döma har den i Majorna varit en av de främsta. Normalt var att sågarna var vattendrivna.

Stort projekt på sin tid

Verksamheten grundades av kommersepresident Wilhelm von Utfall, som år 1723 ansökte om att få köpa ett femtio tunnland stort område som gick under namnet Hästhagen i Majorna. Hästhagen tillhörde kronan och var före detta betesmark för Älvsborgs slotts hästar. Det var en stor markbit, belägen utmed älven.

Borgerskapet i Göteborgs stad protesterade först då man ansåg området vara onödigt stort för ändamålet. Dessutom hävdade man att det redan fanns tillräckligt med sågverk i trakten. Men Utfall fick som han ville och i ansökan går det att läsa att flottan erbjöds löfte om att få såga virke till lägre pris. Med andra ord en liten muta för att använda dagens termologi.

Utfall uppförde sin vindbaserade vädersåg och den kom efter en tid att göra mycket goda affärer. Trävirke var som en av Sveriges viktigaste exportvaror och placeringen vid älvkanten var strategiskt, där kunde fartygen lossa timmer och lasta sågat virke.

Ett annat Majorna

Miljön runt omkring sågverket hade inte mycket gemensamt med dagens Majorna. Karl Johansgatan existerade ännu inte och moderna företeelser som landshövdingehus hade ännu inte gjort entré. På flera håll i Majorna rådde en direkt lantlig prägel. Den centrala gatan i stadsdelen var Allmänna vägen som då hade en annan sträckning än idag. Gatan tog sin början vid Stigbergstorget och slutade nere vid Klippan, tidigare Älvsborgs fäste.

En smal avstickare från Allmänna vägen kallad Sågallén ledde före 1880 ned mot älven till vädersågens manbyggnad. Kring denna fanns en stor trädgård som brukar benämnas sågparken. Här låg under en tid även Majornas Folkpark.

Vid älvstranden låg segelfartyg, bryggor, trävarumagasin och torkria. Platsen kom med tiden att bli en enorm upplagsplats för trävaror. Den firma som främst bidrog till detta var L.G. Bratt & Co som höll till här från 1857. Det gamla namnet Hästhagen bleknade med tiden och området längs älven övergick successivt till att kallas Sågängen.

Ägarbyte och hårdnad konkurrens

Efter en tid hamnade vädersågen i den prominenta familjen Schutz ägo. Det var industrimannen Johan Schutz som ropade in egendomen på offentlig auktion den 30 oktober 1741.

Under 1800-talet övergick sågen och tillhörande område i den förmögna Gibsonska familjen. Skotten William Gibson var en av sin tids stora entreprenörer i Göteborg och denne anlade även ett segelduksväveri alldeles i närheten, vilket senare flyttades till Jonsered. Sågen gick bra och under företagets storhetstid sysselsatte man runt 250 personer.

Konkurrensen skulle dock komma att hårdna. Vattensågarna blev med tiden allt mer sofistikerade. I Lilla Edet utrustades exempelvis en sådan med 16 klingor, att jämföra med den vinddrivna kvarnen i Majorna som hade två.

Sågen får en kyrka som närmaste granne

Under 1800-talets början restes allt fler krav på att Majorna skulle få en riktig stenkyrka uppförd. De två som var i bruk var båda i mycket dåligt skick och när en av dem förstördes i en eldsvåda 1820 togs beslut om ett nytt kyrkobygge. För 666 rdr inköptes av sågägare William Gibson ett stycke mark på Sågberget. I samband med detta utfärdades även ett förbud mot uppförande av byggnader invid den kommande kyrkan. Lagom till advent 1826 stod kyrkan så pass färdig att den ansågs kunna invigas på sin resliga plats av biskopen.

Som tack för sin medhjälplighet på olika sätt, fick Gibson välja två bänkar fram i kyrkan och två bänkar bak i kyrkan som för all framtid skulle förbehållas sågens ägare. Inte bara kyrkan uppfördes, Majorna växte och från sågens område avsöndrades med tiden allt fler byggnadstomter.

Utbrett superi i området

Förutom sågen fanns ett par av den gamla tidens stora arbetsplatser belägna i eller i anslutning till Sågängen. Främst märktes varven, sockerbruket och porterbruket, dessutom hade industrimannen Johan Schutz flyttat stadens repslagarebana från nuvarande Södra Larmgatan till sågängen i slutet av 1700-talet och Gibson hade anlagt ett segelduksväveri 1826. Lägg därtill en aldrig sinande flod av törstiga sjömän så finner man en grogrund för ett utbrett superi.

Det var inte bara i Majorna som drickandet var utbrett och ett stort bekymmer. Och det hjälpte föga att personer som nykterhetsagitatorn Peter Wieselgren kallades till Göteborg för att få bukt med superiet. Mellan Klippan och barlastkajen i Masthugget fanns 17 legala krogar i början av 1800-talet. Till detta skall läggas en lång rad lönnkrogar och andra tillhåll.

Det var med andra ord ett rikligt utbud för en befolkning som inte var mer än runt 7 000. På 1860-talet fanns det 15 legaliserade krogar, men även tre hotell med utskänkningstillstånd och nästan ett dussin lokaler för avhämtning av brännvin. Bland de mest illa beryktade krogarna tillhörde Slintin som låg några stenkast från Vädersågen, belägen på den plats där den vackra småskolan med sina tydliga engelska stildrag numera reser sig.

Nästan lika dåligt rykte hade grannkrogen Guldklimpen. Förutom mat och rikligt med dryck fanns det inslag av kvinnor på dessa ställena. Det hela urartade vid upprepade tillfällen och i polisrapporterna går att läsa om öknamn som Luftballongen, Kalkon-Johanna, Röda kon, Bond-Brita och Skorstensfågeln. Rån, slagsmål och oväsen hörde till områdets vardag och nattetid undvek vanligt anständigt folk att röra sig vid Sågängen.

Vid en eldsvåda 1862 brändes åtskilliga hus, skjul och magasin ner till grunden. Många tillhåll där smugglare och mindre nogräknade krögare tidigare hållit till försvann i en hast och efter detta blev situationen något bättre. Dessutom väntade en stor moderniseringsfas för Majorna.

En epok går i graven

Vädersågen

Vädersågens manbyggnad målad 1917 av Axel Hartman.

1877 köpte Göteborgs stad in sågen, bland annat för exploatering av kringliggande marker. Karl Johansgatan drogs fram och en ny karaktär träder fram. Sågen behölls i drift men nya modernare framställningssätt var på frammarsch och sågens verksamhet kom snart att ebba ut allt mer. Trots att sågen gjorts om till att vara ångdriven så kunde man inte längre konkurrera. Vid sekelskiftet återstår inte mycket av den forna glansen och 1911 utbröt en kraftig brand som definitivt satte punkt för den slumrande verksamheten.

Nedanför Vädersågen 1915

Nedanför Vädersågen 1915

De stora magasinen där virket förvarats användes en tid efteråt för båtuppläggning innan de slutligen revs. 1931 revs även den gamla stiliga herrgårdsbyggnaden där de prominenta ägarna till sågen residerat. Rivningarna var en del i ett led att ge utrymme åt den expanderande fiskhamnen. Året innan hade Sveriges första kommunala fiskauktion hållits i hamnen och det vädrades lovande framtidsutsikter.

Delar av Sågängen har haft en ganska lummig och grön vegetation och under flera år återfanns, som tidigare nämnt, Majornas Folkpark här. Även efter rivningarna stod en del träd och buskage kvar. Detsamma gällde för en del småkåkar. De sista spåren av den gamla tiden försvann när det var dags att anlägga Oscarsleden, då området dessutom klövs mitt itu.

Den idag något söndersprängda bergsknallen där kyrkan nu reser sig kallades i folkmun för Sågberget en bra bit in på 1900-talet. Men såväl namnet som minnet av den gamla vädersågen bleknade och idag är vädersågen en okänd företeelse för de flesta av stadsdelens invånare. Den enda påminnelse vi har är Såggatan som fått sitt namn uppkallat efter den, det fick den redan 1882 och då hette den Sågbergsgatan.

Text: Johan Lundin | 2008-02-25
Majorna.nu

Licens: CC-by-NC-SA

Artikeln är något redigerad. Några mindre fel vad gäller släktnamn är också rättade. Anders_S/Gamla Göteborg

Kvarteret Frimuraren

Kvarteret Frimuraren är ett kvarter i centrala Göteborg i stadsdelen Inom Vallgraven som ligger mellan Korsgatan-Södra Hamngatan-Östra Hamngatan-Drottninggatan. Beboddes under 1600-talet främst av nederländska handelsmän.

På kvällen den 14 april 1721 utbröt en brand i ett hus på Holländaregatan (nuvarande Drottninggatan) och hela kvarteret brann ner. Totalt förstördes 213 byggnader i branden. Det utgick ett påbud från regeringen att de nya husen skulle uppföras i sten eller korsvirke, men trots detta kom de flesta nya husen att uppföras i trä.

Tomterna längs Drottninggatan tillhörde fjärde roten och de längs Södra Hamngatan och Östra Hamngatan tillhörde femte roten. Från 1923 ändrades den administrativa indelningen varvid kvarteret namngavs efter Frimurarlogens verksamhet i kvarteret. Större förändringar skedde år 1978, då Svenska Handelsbankens hus uppfördes i den östra delen och år 2001, då Riksbankshuset byggdes om.

Den 20 december 1802 eldhärjades staden åter och hela kvarteret brann ner. Det Arfvidsonska stenhuset vid Södra Hamngatan 29 skadades, men i övrigt hade kvarterets byggnader bestått av trähus, vilka totalförstördes. Efter branden diskuterades en ny reglering av tomterna, vilken stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg motsatte sig. Bland annat föreslogs att Korsgatan skulle breddas. En tomtkartbok med rotenummer och mått färdigställdes 1809–1810, och den är den ännu gällande, även om beteckningarna ändrades vid den nya kvartersindelningen 1923. Det har även skett sammanslagningar av tomtnummer, i de fall tomterna haft samma ägare.

Efter branden 1802 förändrades stadsbilden och de gamla trähusen ersattes med en lång rad trevåningshus med varierande stil, men ändå anpassade till varandra. Den förändringen omfattade även det intilliggande kvarteret Kommerserådet. Enhetligheten kom genom åren att förändras, bland annat genom uppförandet av Riksbankshuset på 1880-talet och Livförsäkringsbolaget Nordstjernans hus år 1907.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 110, Westerman, Braun-Johan, Hägg, Aman, von Ackern, Olbers, Törnsten, Rydin, Heyman
Rote 4, tomt 111, Knipe (Knip), de Block, Meijer, Band, Lake, Gieseke, Bornander, Bagge, Wahrenberg, Liedbom, Walcke, Warburg, Blidberg
Rote 4, tomt 112, Meijer, Damby, Jordan, Örtegren, Coopman, Riksbankshuset
Rote 4, tomt 113, Wernle, Lillia, Braun Johan, Cederflycht, Grill, Tham, Arfvidson, Roos, Sjöberg, Drottninggatan 30
Rote 4, tomt 114, Wernle, Kock, Arfwedsson, Hamilton, Hammarin (Hammarberg), Liedgren, Holmgren, Kullman, Matzen, Dahl, Bagge, Frimurarlogen
Rote 4, tomt 115, Dreijer, Braun, Hacker, Lamberg, Brun, Sandberg, Kjellberg, Blidberg, Zachrisson, Wesslau, Natt & Dag, Antonsonska huset
Rote 5, tomt 18, Schröder, Bratt, Lamberg, Krusell, Gamla Handelsbankshuset
Rote 5, tomt 19, Schale (Schael), Amija, Hertzen, Coopman, Sjögren, Sandahl, Söderberg, Korn, Wernbom, Grundberg Stade och Co, Allmänna Liv Oden-huset
Rote 5, tomt 20, Stewart (Styfwert), Treutiger, Henriksson, Schröder, Busck, Granberg, Ahlgren, Söderström, Kåhre, Gumperts hörne,
Rote 5, tomt 21, Schmidt, von Saveland, Persson, Habicht, Bagge (Uddevalla-Bagge), Sernström, Peter Peterson, Magnus, Josephsson, Silvanderska huset
Rote 5, tomt 22, Wenck, Matzen, Schröder, Schildt, Schutz, Svan, Feundt, Peter Peterson, Frimurarlogen
Rote 5, tomt 23, Lindsay, Påfvenfeldt, Manorgen, Haberman, Frimurarlogen
Rote 5, tomt 24, Wernle (Werle, Werler), Lillie (Lillia), Elers, Mörner, Braun Johan, Cederflycht, Grill, Tham, Arfvidson, Holterman, Fröding, Boye, Josephi, Kling, Malmsjöhuset
Rote 5, tomt 25, van Schoting, de König, Engelke, Schiller, af Sandeberg, Andreas (Anders) Andersson, Malm, Prytz, Ständernas Bank (Riksbanken), Riksbankshuset
Rote 5, tomt 26, Knipe, de Block, Hansson, Engelke, Thornton, Liedsten, Staaf, Maule, Andreas (Anders) Andersson, af Dittmer, Riksbankshuset
Rote 5, tomt 27, Spalding, Schönleben, Hamilton, Cahman, Arfvidsson, Sahlgren, Low & Co, Åkerman, Blidberg & Stridsberg, Blidberg, Åkermanska huset
Rote 5, tomt 28, Braun-Johan, Hägg, Rosenbusch, Krantz,
Rote 5, tomt 29, Aman, von Ackern, Krantz, Törnsten, Rydin, Heyman

Kvarteret Frimuraren

Kvarteren norr om Domkyrkan 1888

Kvarteren Kommerserådet, Frimuraren, Arkaden (norr om Drottninggatan), Holländaren, Domprosten, Bokhållaren och Värnamo (söder om Drottninggatan. År 1888.

Kvarteret Alströmer

Kvarteret Alströmer, Magasinsgatan-Lilla Torget-Västra Hamngatan-Drottninggatan.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 103, Jung, Gonander, Schutz, Kock, Wennerberg, Ström, Hall, Maule, Mitchell, Arenander, Dymling, Nordblom, Norberg, Wessberg, Mollberg
Rote 5, tomt 42, Schuer, Clo, Preutz, Björn, Billman, Utfall, van Egmont, Scott, MacFarland, Johnston, Johnston, Dyskon & Co, Sahlsten, Levgren, Åberg, Carnegie, BrusewitzBrand & Livförsäkrings AB Svea, Sveahuset
Rote 5, tomt 43, Pettersson, de Witt (Vitte, de Vitte), Tack, Browald, V. Beckman, Beijer, Sernström, Borgert, Kohlhoff, Jürgensson, Melander, Gathenhielm, Röhss, Oterdahl, Larsson, Göteborgs Banks hus
Rote 5, tomt 44, Nilsson, Schröder, Wulff, Dahl, Beckman, Brusewitz, Bliedberg, Wijk, Valentin
Rote 5, tomt 45, Band, Gripenwaldt, Krokat, Telland, Hall, Ström, Maule, Mitchell, Dymling, Lundberg, Lundvik, Arfvidsson, Kjellberg, Dickson, Lilla Torget 4
Rote 5, tomt 46, Winbo, Krokat (Crocat), Buhrman, Schutz, Andersson, Wulff, V. Beckman, Rancke, Bagge, Wahrenberg, Wilson & Hall, Malm Eriksson, Holmström, Hall, Björnberg, Ström, Melin, Ewert, Brand- och Lifförsäkrings AB Skåne, Dickson, Lilla Torget 3,
Rote 5, tomt 47, Danielsson, Paulin, Ahlmans, Sifvertz, Bagge (Uddevalla), Törnequist, Freund, Hasselgren, Michaeli, Andrews, Ekström

Kvarteret Residenset

Kvarteret Residenset, Södra Hamngatan-Lilla Torget-Ekelundsgatan-Otterhällegatan är ett kvarter som i stort sett helt består av kulturmärkta hus, däribland ett av de allra äldsta husen i  centrala Göteborg, Residenset. Andra bemärkta hus i kvarteret är LandsstatshusetWijkska huset och Atlanticahuset.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 100, på Otterhällan
Rote 4, tomt 101, på Otterhällan, Evers
Rote 5, tomt 49, Höjer, Schmidt, Feindt, Geijer, Cock, Mesterton, Utfall, von Schmerfeldt, Wengren, Schutz,
Rote 5, tomt 50, Börjesson, Jürgensson, Utfall, Tillroth (Göthenstierna), Maister, Ostindiska Kompaniet, Sahlgren, Alströmer, V. Beckman, Sparre, Wijk,  Wijkska huset
Rote 5, tomt 51, Rinken, de la Gardie, Bånge, Rask, Herwegh, von Jacobson, Utfall, Tillroth, Bagge, Beckman, Atlanticahuset
Rote 5, tomt 52, van Dijck (van Dijk), Lange, Torstenson, Residenset, Landsstatshuset
Rote 5, tomt 53, Winbo (Winbom), Collman, Beijer, Hagergren, Bouchman

Residenset

Kvarteret Residenset. Atlanticahuset, Landstatshuset och Residenset

Kvarteret Residenset. Atlanticahuset, Landsstatshuset och Residenset

Kvarteret Sparbanken

Kvarteret Sparbanken, Magasinsgatan-Drottninggatan-Västra Hamngatan-Kyrkogatan.

Tomter enligt Göteborgs Tomtägare 1637-1807

Rote 3, tomt 52, Hammar, Dahlin, Beckman, Giese, Scherman (Shierman)
Rote 3, tomt 53
Rote 3, tomt 54, Billing
Rote 4, tomt 48, Billing, Beckman, Hafrin, Leffler, Lilja, Geijer
Rote 4, tomt 49, Beckman, Gertner, Arvidsson, Åkerman, Neuman, Leffler
Rote 4, tomt 50, Klinckers, Wirgman, Beijer, Söderström, Leffler
Rote 4, tomt 51, Rump, Weber, Warnecke, Rubbo, Wengren, Palmborg, Schutz, Borgert, Prytz, Kjellberg, Levgren, Gjers
Rote 4, tomt 52, Horn, Hacker, Brunius, Weber, Hageman, Selle, Jennings, Clancey, Bellenden, Törngren, Erskine, Rosenschutz
Rote 4, tomt 53, Bridz, Arell, von Eich, Quiberg, Ståhle, Törnsten, Scharp,
Rote 4, tomt 54, Leiditz
Rote 4, tomt 55, Örnevinge, Gripenklou, Belfrage, Cock, Gercken, Leiditz, Norling, Lundgren, Gjers, A.P. Frödings Enka & Co, Levgren
Rote 4, tomt 56, Weber, Jernberg, Hellström, Leiditz, Sundgren, Barthengren, Molin

Sparbankshuset Västra Hamngatan

Kvarteret Sparbanken

Zacharias Fröse

Del 4 av 4 i serien Textilföretag
Endast för medlemmar

Kvarteret Biskopen

Kvarteret Biskopen omfattar Magasinsgatan-Vallgatan-Västra Hamngatan-Södra Larmgatan. Namnet kommer från hörnhuset Vallgatan/Västra Hamngatan som mellan åren 1820-1990 var bostad åt biskopen.

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 1, tomt 28, Repslagargård, Macklier, Anckarhielm, Drake, Brehmer, Hall
Rote 1, tomt 29, Hasselgren, Nitau, Brockman, Svalin, Beckman, Beijer, Schutz
Rote 1, tomt 30, Hagman, Fehman
Rote 1, tomt 31
Rote 1, tomt 32, Ahlbom (Ahlehielm)
Rote 1, tomt 33, Fehman, Leijoncrantz, Ahlbom (Ahlehielm), Rahm, Swart, Tham, Wallin, biskopsgård, Megander, Busck, såpfabrik, Alströmer, Wrangel, Ekman, Kåhre, Hummel
Rote 1, tomt 34, se tomt 33
Rote 1, tomt 35
Rote 1, tomt 36
Rote 1, tomt 37

Kvarteret Biskopen