Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Otterhällan

Otterhällan, eller Stora Otterhällan är ett berg innanför vallgraven i centrala Göteborg. Otterhällan användes tidigt för befästningsändamål och är idag bebyggt med bostadshus, affärs- och kontorsfastigheter samt parkeringshus. Här ligger också Drottning Kristinas jaktslott, vars äldsta delar är dokumenterade från 1731. Ahlbergska huset, beläget på Skräddaregatan 1-3, är byggt senare än 1807 (uppgifter om att det är äldre cirkulerar, men det är korrekt).

Namnet Otterhällan är känt sedan 1559 i olika former, och kommer troligen av den västsvenska formen för mårddjuret utter (otter-).  På en plan från ca 1622 anges Kvarnberget som Lilla Otterhällan (Othrelle) och dagens båda berg – Otterhällan och Kungshöjd – som Stora Otterhällan. Senare fick det nuvarande Kungshöjd namnet Lilla Otterhällan vilket en i sin tur också bytts ut.

På Stora Otterhällans topp byggdes det 1630 en väderkvarn efter holländskt mönster av Basilius Mikaelsson.

Både Stora och Lilla Otterhällan (Kungshöjd) var ursprungligen täckta med ekskog och år 1650 räknades träden till 1 934 stycken ”friska eketräd”. Ekskogen avverkades när staden behövde virke för fästningsarbeten och fartygsbyggen, men också för att staden behövde mer tomtmark, i första hand nuvarande Ekelundsgatan (då Nygatan). Efter avverkningen fick fattiga borgare tillstånd att bygga sina stugor på bergets sluttningar.

Vid den stora branden 1804 brann nästan samtliga av husen på de 150 tomterna på Stora Otterhällan ner. Några av stenhusen klarade sig dock – exempelvis Garnisonssjukhuset och det hus som idag kallas Drottning Kristinas jaktslott.

På toppen av berget anlades 1839 en optisk telegraf, som bestod av rörliga armar uppsatta på höga master och försedda med luckor, vilka kunde flyttas i olika positioner. Via liknande telegrafer vid Stigberget, Nya Varvet, Brännö och Vinga gick det genom ett kodsystem att sända meddelanden mellan varandra. Telegrafen blåste ner på natten den 1 oktober 1863 och återuppbyggdes aldrig, eftersom den elektriska telegrafin då hade utkonkurrerat den optiska.

I mitten av maj 1916 stod Hasselblads filmateljé färdig, den låg högst upp på bergets krön och var på sin tid en av Sveriges största och modernaste ateljéer. Ateljén var nio meter bred, nitton meter lång och fem till åtta meter hög. Under åren 1916-1919 spelades ett trettiotal filmer in i studion.

”Gamla skolan” – var beteckningen på den första skolan på Otterhällan, vilken uppfördes år 1863 av byggmästaren August Krüger till en kostnad av 17 000 riksdaler och invigdes den 28 september samma år av domprosten Peter Wieselgren. Den låg på platsen där Drottning Kristinas Jaktslott ligger idag. Byggnaden var i två plan, med fasad i gult tegel och rymde 200 barn i fyra lärosalar samt bostad för vaktmästare. På grund av närheten till det 1888 uppförda kolkraftverket i Rosenlund, upphörde dock snart verksamheten. Det var meningen att en mindre grannfastighet – Alphyddan – skulle rivas och att skolans lekplan skulle utvidgas. Men rummen hyrdes istället ut och tomten avröjdes först 1892. Gamla skolans hus hyrdes ut till Sönnergrens verkstad 1910-1934. På vindsvåningen hyrde Göteborgs första radiostation in sig. Den privata radiostationen övertogs 1925 av statliga Radiotjänst. År 1934 revs den gamla skolbyggnaden.

Otterhälleskolan

Otterhälleskolan 1915

Skolan fick istället för den gamla en ny byggnad på berget, Otterhälleskolan, vilken ritades av arkitekten Eugen Thorburn. Invigningen av skolan skedde i oktober 1910, och den hade då kostat 275 000 kronor. Otterhälleskolan rymde 748 elever i 16 lärosalar och hade elektrisk belysning. Gymnastiksalen placerades under skolgården, eftersom tomten var så knapp. En del av gården kom därmed att bli yttertak till gymnastiksalen. Skolbyggnaden revs 1977.

På 1970-talet bebyggdes Otterhällan med bostadshus och kontorshus enligt en ny stadsplan som utplånade det gamla gatunätet.

Göteborgs tomtägare 1837-1807, kvarter

Kvarteret Käppslängaren
Kvarteret Hästekvarnen
Kvarteret Branten (Bergsprängaren)

Göteborgs tomtägare 1637-1807, tomter utanför kvartersindelningen, rote 2. 

Tomt 70
Tomt 71
Tomt 72
Tomt 73
Tomt 74
Tomt 75, Thorsson, Kjellin
Tomt 76
Tomt 77
Tomt 78
Tomt 79
Tomt 80
Tomt 81
Tomt 82
Tomt 83, Strömman, Dahl
Tomt 84
Tomt 85
Tomt 86
Tomt 87
Tomt 88
Tomt 89, Hunter, Beckman, Dymling,
Tomt 90
Tomt 91
Tomt 92
Tomt 93
Tomt 94
Tomt 95
Tomt 96
Tomt 97
Tomt 98
Tomt 99
Tomt 100
Tomt 101
Tomt 102
Tomt 103

Tomt 105
Tomt 106
Tomt 107

Tomt 112
Tomt 113
Tomt 114

Tomt 116

Tomt 118, Haeger, Winberg, Hernberg
Tomt 119

Tomt 121, Blomberg, Bäck, Wedeking

 

 

Advertisements

5 Responses to Otterhällan

  1. […] Hunter som hade sonen Matthias Hunter som var snickarmästare och bland annat hade en tomt på Otterhällan och ett hus på Köpmansgatan som han 1718 sålde till Adelheid Thornton. Matthias Hunter var gift […]

  2. […] som kinematografavdelningen på Hasselblad Fotografiska AB lät bygga på Otterhällan i Göteborg togs i bruk i maj 1916. Ateljén var 19 meter lång och 9 meter bred, takhöjden mellan […]

  3. […] Kungshöjdens Fastighetsaktiebolag, för de nya husbyggena på platsen. Stora Otterhällan, kallad Otterhällan, är ett bebyggt berg norr om […]

  4. […] Mellan Skeppsbron och Ekelundsgatan ligger bergshöjden Stora Otterhällan, idag oftast bara Otterhällan, norr om Kungsgatan. Söder om Kungsgatan där det en gång i tiden militära anläggningar […]

  5. […] Otterhällan, utanför kvartersindelningen på Göteborgs tomtägare […]

Kommentera