Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Vauxhall

Vauxhall var ett nöjespalats och värdshus för överklassen, vid området kring nuvarande Första Långgatan 10 i stadsdelen Masthugget i Göteborg. Utöver värdshuset, fanns där en större trädgård samt en dans- och konsertsal.

vauxhall1

Huset var ursprungligen ett landeri som från slutet av 1600-talet i flera generationer tillhörde släkten Amija. Källarmästare Johan Bartram Kitz (1712-1759) köpte år 1745 trädgårdsdelen för att där driva värdshus, som länge gick under namnet Kitziska trädgården.

Den som fick idén starta ett ordentligt värdshus på platsen invid Smala vägen var Peter Lamberg. Han hade övertagit egendomen av David Sandberg (adlad af Sandeberg), direktör i Ostindiska kompaniet. Sandberg i sin tur hade köpt anläggningen ”med hus, tobaksplantage och fiskdammar” för 20 100 daler. Satsningen var inspirerad av nöjeslokalen Vauxhall i London och fick därförsamma namn.

Den 15 augusti 1773 öppnades nöjespalatset för allmänheten och biljetterna kostade 1 daler silvermynt. Närmare 600 personer infann sig och bjöds på musik från en 14-mannaorkester samt mat och dryck.

Betjänter och folk med ”skinnkasketter och bindmössor” släpptes inte in och fick ej heller ens mot avgift vistas i trädgården. Det var ett nöjesställe för överklassen och inga andra. Speciellt Göteborgs officerare var förtjusta i stället.

Dåvarande hertig Karl (sedermera Karl XIII) och hans nyblivna fru Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp besökte den 24 september 1774 Vauxhall, då omkring 1 000 personer var samlade på Vauxhall. Besöket upprepades 1779. Sju år senare besöktes stället av Gustav III, åtföljd av kronprins Gustav Adolf då stadens borgerskap passade på att ge en storartad fest på Vauxhall den 12 juli 1786.

Peter Lamberg överlät 1779 Vauxhall till doktor Evald Riben, som i sin tur redan 1780 överlät den till källarmästare Samuel Gabrielsson. Åtta år senare köptes Vauxhall av grosshandlare Samuel Dahlin, därefter av direktören för Ostindiska kompaniet Martin Törngren, senare av hovsekreterare C V Hjelm och handlanden Adam Gavin som ägde stora sillsalterier. I och med detta var storhetstiden för värdshuset över men det fortsatte sin verksamhet och hade författaren Johan Anders Wadman var en flitig gäst på Vauxhall då han vi denna tid bodde vid den närbelägna Breda vägen.

I början av 1820-talet förvandlades Vauxhall till bostäder, och den tidigare så uppskattade trädgården med 218 fruktträd fick ge plats för fler byggnadskvarter.

Vauxhall revs den 3 januari 1906. Delar av byggnaden flyttades enligt CRA Fredberg till Särö för att användas i andra byggnader.

Grunden till texten från Wikipedia, redigerad och ändrad.

Advertisements

2 Responses to Vauxhall

  1. […] Familjen Gavin var också under en längre tid ägare till värdshuset Vauxhall. […]

  2. […] Det var en del av Göteborgs stad då staden ägde marken. I området låg nöjesetablissemang som Vauxhall, landerier som Amijjas plantage och hamnanläggningar inklusive så kallade masthamnar. […]

Kommentera