Stora Katrinelund

Del 1 av 15 i serien Landerier - Heden och Stampen

Landeri i GöteborgDen förste kände innehavaren  var bryggaren och borgaren Michel Gerritsson, 1638-1654. I ett sammandrag av stadens räkenskaper för åren 1624—1636 uppräknas de olika landerierna, och under beteckningen ”unterschiedlich Landereyen” nämns bland andra det till storleken femte landeriet ”Ett stycke land vid Jan de Buurs landeri, omfattande 2 morgen, arrenderat av Michel Brauwer 1625-1630 för 4 d. k. m. för morgen, men 1630—1636 för 21/2 rdlr.” Michel Brauwer var sannolikt identisk med bryggaren Michel Gerritsson.

Han efterträddes 1655 av Giert Mickelsson — förmodligen hans son — som innehade egendomen till 1658, efter vilken det länge fick heta ”Giert Mickelssons land”. Åren 1658-1674 var Adam Herwegh landeriets ägare, och därefter konduktören och stadsmajoren (1646-1675) Johan dee König, som redan 1678 efterträddes av Johan von Minden. År 1683 blev rådman Volrath Tham ägare av landerimarken, och landeriet tycks då ha börjat få en större betydelse. Det började nu användas som sommarbostad och trädgården växte ut med odlingar av förutom fruktträd även tobak, humle och vindruvor. Det var också nu som bebyggelsen av området måste ha börjat, då det på en karta från 1696 anges att på detta landeri ”… är ett wählbyggt huus med Trägårdh”.

Landerier 1696
Landerier 1696

Vid Thams död år 1700, övertogs landeriet av hans änka och efter hennes död av hennes arvingar. En av dessa, rådman Gerhard von Öltkens änka, född Tham, blev 1726 ägare av landeriet, men överlät det redan följande år på överdirektören Nils Eld. Dennes änka övertog Stora Katrinelund till en bit in på 1750-talet, då det övergick till handlanden Gustaf Cahman, som avled 1755 och då lämnade sin änka besittningsrätten. I bouppteckningen från 1748 efter Nils Eld värderas Stora Katrinelund till 1 500 riksdaler silvermynt.

År 1773 köpte superkargören Volrat Tham besittningsrätten till landeriet, och vid dennes död 1782 övergick den till segelsömmaren Christian Beckman. I hans bouppteckning 1798 upptas också ”Landeriet Cathrinaelund, tillika med det så kallade Normanska Plantaget, utgörande tillsammans Nitton Tunneland, jämte 2:ne Tunneland härintill af Staden arrenderade på 30 år, beläget utom Kongs Porten i 12 Roten Sub. N:o 56 & 57 med thertil hörande Manhus och Ladugård, samt flera härpå upförde åbyggnåder, uptages i wärde til 6 000 Rdr”.

Stora Katrinelund och Lilla Katrinelund 1790
Stora Katrinelund, Lilla Katrinelund och Norra Burgården år 1790

Efter Beckmans död 1799, köptes besittningsrätten till Stora Katrinelund av handlanden Lars Levgren (1744-1824), i vars släkt landeriet blev kvar till 1897, då det inlöstes av Göteborgs stad, tillsammans med Norra Burgården (inlöst först 1904) för 130 000 kronor. Anders Georg Levgren (1788-1857) odlade tobak på den mark som sedan kallades Levgrens äng (tidigare Tegelbruksängen), platsen där Nya Ullevi uppfördes 1958. Normanska plantaget kallades också Lilla Katrinelund.

Katrinelund 1860
Katrinelund 1860

Stora Katrinelund består idag av ett stort (15 rum, 30 meter långt) före detta bostadshus uppfört någon gång på 1700-talet, två flygelbyggnader som uppfördes omkring 1830 efter att en äldre stallänga rivits, tidigare spannmålsmagasin, före detta vattenreservoar samt alléer, trädgård och en relativt stor park. Efter rivningen av stallet byggdes nya stall- och ladugårdsbyggnader väster om mangårdsbyggnaden. Dessa fanns kvar in på 1940-talet då de revs.

Katrinelund 1890
Katrinelund 1890

Stora Katrinelund löstes av staden år 1897. Jordbruksmarken som tillhörde landeriet omvandlades under 1900-talet till bebyggelse, bland annat Nya Ullevi, Gamla Ullevi och Valhalla IP.  Kvarvarande delar av landeriets byggnader och trädgård byggnadsminnesförklarades 1973.

Stora Katrinelund 1916
Stora Katrinelund 1916
Katrinelund 1921
Katrinelund 1921
Stora Katrinelund
Stora Katrinelund idag.

Källor:
Wikipedia.
CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923
Kulturmiljörapport 2018:01, Kulturmiljövision Göteborg förstärkt: Landerierna

SerienavigationHedås (Stora Hedås) >>
Advertisements

5 Replies to “Stora Katrinelund”

  1. Pingback: Tham och Tamm - Ostindiska, järnbruk och gods | Det gamla Göteborg

  2. Pingback: Anders Georg Levgren | Det gamla Göteborg

  3. Pingback: Lars Levgren | Det gamla Göteborg

  4. Pingback: Vårvandring med lite burkar | Halléns Geocachingäventyr

  5. Pingback: En guide till Göteborgs stadsdelar – Heden | Det gamla Göteborg

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.