Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

En guide till Göteborgs stadsdelar – Heden

Söder och öster om fästningsstaden Göteborg fanns från början stora marker som ägdes av Göteborgs stad. Det var de så kallade donationsjordarna. Även det egentliga MasthuggetPustervik, HagaVasastaden, Lorensberg, Stampen, Gullbergsvass, Olskroken, Bagaregården och Gamlestaden ingick i dessa marker. Gullbergsvass var sankmark och vassar med en liten fastare del, en ö, längst ut samt fast mark kring Skansen Lejonet (från början Gullbergs fäste). Från början kallades det som idag är Vasastaden och Lorensberg för Hagaheden och Hasselbladska ängen med det område som idag kallas Heden hette Tegelbruksängen, senare Levgrenska ängen. Dessa marker utgjorde redan från början delar av Göteborgs stad.

På Tegelbruksängen låg en mängd landerier, av dessa finns bara Stora Katrinelund och Liseberg kvar idag. Några andra var Hedås (Stora Hedås)RosengårdLilla HedåsBurgården (Norra Burgården) och Södra Burgården.

I motsats till Hagaheden kom Tegelbruksängen bara att delvis bebyggas i slutet av 1800-talet. En anledning till detta var att Staten hade dispositionsrätt till marken på den så kallade Excercisheden, området direkt öster om Gamla Allén som idag i allmänhet bara kallas Heden, genom att militären utnyttjat den från 1700-talets början. Militären motsatte sig också kraftigt att det tidigare använda övningsfältet skulle bebyggas. 1892 löste staden dock ut kronan som då uppgav sin dispositionsrätt. Det hela vann dock aldrig laga kraft och först 1974 löstes problemet slutgiltigt genom att Göteborgs stad till slut fick lagfart på området. Men det resulterade i att Vasagatans långa allé aldrig kunde slutföras mot öster och att en del av den ligger helt isolerad öster om nuvarande Heden och bär namnet Bohusgatan.

Från 1807 gick Tegelbruksängen under beteckningen 15:e roten och från 1923 har namnet på stadsdelen varit Heden. Västgräns var från början Gamla allén, senare Södra Vägen-Mölndalsvägen, sydgränsen är Lisebergs gränser mot söder, Mölndalsån utgör gränsen i öster och i norr var Fattighusån och vallgraven gränser mot Stampen respektive Staden Inom Vallgraven.  Trädgårdsföreningen är en del av stadsdelen liksom raden av hus mellan Excercisheden och Nya Allén inklusive Oscar Dicksons villa.

Göteborgs roteindelning

Bild hämtad från: Vasastaden och Lorensberg, Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, kapitel 3, 2016, kapitel 3, 2016

På andra sidan Excercisheden kom det alltså att byggas liksom söder om och norr om. Andra delar av området kom dock aldrig att få bostadsbebyggelse utan istället kom området att utnyttjas för idrottsanläggningar (Walhalla IP, Idrottsplatsen (senare Ullevi och ännu senare Gamla Ullevi, Nya Ullevi, Nya Valhalla idrottsplats, Lisebergsbadet, Valhallabadet), koloniområden (Valhalla), utställningslokaler (Jubileumsutställningen 1923, senare Svenska Mässan), skolor (Burgården, Katrinelund) och nöjesfält (Liseberg). Så används det till stor del idag också och PR- och reklamfolk i Göteborgs stad kallar därför delar av området för ”Evenemangsstråket”.

I vissa kvarter öster om Excercisheden byggdes trähus, men dessa har senare rivits och ersatts av moderna byggnader. Från början planerades en villastad kring det som idag är Korsvägen. Planerna gjordes dock om. I Getebergsäng byggdes också en rad med villor och enstaka landshövdingehus längs med vägen mot Mölndal. Dessa är idag ersatta med offentliga byggnader och parkeringar. Kvar finns ett mindre hyreshus. Getebergsäng är idag ungefärligen området mellan Liseberg och Södra vägen samt den stora parkeringsplatsen söder om Liseberg där det snart ska byggas men låg från början bara innanför stadsgränsen.

Primärområdet Heden som upprättades 1993 omfattar idag också Södra Gårda öster om Mölndalsån och de delar av Jacobsdal som hamnat mellan Mölndalsån och motorvägen.

Södra Gårda och Jacobsdal var fram till 1922 delar av Örgryte socken (församling) men blev delar av Göteborg år 1923 då resterande delar av Örgryte församling inkorporerats 1922.

Kyrkligt ingick det som senare skulle bli Heden i Domkyrkoförsamlingen. 1908 bildades så Vasa församling som kom att omfatta 13:e, 14:e och 15:e rotarna. 1929 bröts Johannebergs församling ut. Den omfattade då det som idag är primärområdena Johanneberg och Krokslätt, tidigare stadsdelar med samma namn och nästan samma utbredning.

Källa: Vasastaden och Lorensberg, Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, kapitel 3, 2016

Advertisements

2 Responses to En guide till Göteborgs stadsdelar – Heden

  1. […] En guide till Göteborgs stadsdelar – Heden […]

  2. […] till landerierna. De områden som ingick var Masthugget, Haga, nuvarande Vasastaden, Lorensberg och Heden, Stampen, Härlanda by (Olskroken, Bagaregården) och Gamlestaden. Från 1700 bröts […]

Kommentera