De äldsta påträffade uppgifterna om Fräntorp är från slutet av 1500-talet. 1638 uppges Erik Oxenstierna som ägare till Fräntorp. Erik Carlsson Oxenstierna (1616-1662) var gift med sin syssling Margareta Bielke af Åkerö (1622-1655) och efter hennes död med Ebba Ulfsparre af Broxvik.
År 1672 innehades Fräntorps säteri av Erik Oxenstiernas dotter Sigrid (1649-1721) och hennes make Axel Leijonsköld (1640-1712). Detta par hade emellertid förpantat egendomen mot 1000 rdr specie till landsbokhållaren Lars Håkonsson. 1678 blev Håkonsson ägare till Fräntorp.
Efter Håkonsson så ägde hans änka Anna Rödbeck egendomen hade hon 1722 utarrenderad till trädgårdsmästaren Olof Andersson som bättrade upp sina affärer genom att hålla krogrörelse där, vilket ej såga med blida ögon av gästgivaren i Partille. Det blev rättegång varvid krogen dömdes som olaglig och till att stängas.
1730 är borgmästare Dan Lenberg i Vänersborg ägare, men hade gården utarrenderad. I slutet av 1730-talet och början av 1740-talet är en Oluf Arfwidsson som arrendator. År 1743 arrenderades och beboddes Fräntorp av I.H.Röhl. Lenberg är fortfarande ägare år 1747 . Han arrenderade då ut egendomen till jaktlöjtnanten Stephan Ståhle. Rådman Sven Wengren i Göteborg, själv från Vänersborg, var 1754 förmyndare för Lenbergs dotter Anna Elisabet Lenberg och sålde samma år Fräntorp till körsnären i Göteborg Lars Quiding för 7000 daler silvermynt.
Lars P. Quiding (1714-1789) hade 1743 vunnit burskap som buntmakare i Göteborg. Som ägare av Fräntorp ville Quiding ”skyndsamt från utrikes ort införskriva pileträd till utplantering å Fräntorps utmärker till tunnband’, men lyckades inte med detta på grund av grannarnas motstånd.
Quiding och hans hustru Anna sålde 1770 Fräntorp till superkargen Fredrik Bratt för 28.000 dir Stmt. I priset ingick på gården befintlig boskap, åk- och körredskap, spannmål och viktualier.- Quiding inköpte senare Vidkärr och ett par Torpagårdar.
Fredrik Bratt (1729-1793), son till rådmannen i Göteborg, Jacob Bratt och hans fru Sophia Schröder, var gift med Catharina Margareta Minten, dotter till vinhandlaren/traktören Johan Minten och Regina Werkamp. Bratt innehade Fräntorp till sin död och sterbhusdelägarna efter honom intill 1800.
Handlanden Johannes D:son Wetterling år 1800 ett helt mantal Fräntorp för 15.000 rdr rgs. Säljare var förutom änkan Bratt sönerna J.J. och Pr.Bratt, mågarna Jacob D. Wetterling och Peter Wennerholm samt omyndiga dottern Magdalena Bratt.
Johannes D:son Wetterling (1741-1804) hade 1763 vunnit burskap som handlande i Göteborg och medlemsskap Handelssocieteten. Han var gift med Catharina Maria Jacobsson, dotter av notarie Anders Jacobsson och Rebecka Malmér.
Wetterling var under sista åren av 1790-talet redogörare för och tillsamman med P.P. Ekman och G.B.Santessons Enka & Co ägare av Lisebergs Sockerbruk. Han dog 1804 och makan 1805. Sonen Jacob Daniel Wetterling(1771-1822), sedan 1797 ägare av Böö efter att fadern skänkt honom herrgården, ärvde Fräntorp. Jacob Daniel Wetterling vann burskap som handlande och blev medlem i Handelssocieteten år 1805. Han var gift med Sophia Regina Bratt (1773-1845), dotter till ovannämnda Fredrik Bratt och Catharina M. Minten.
År 1813 sålde Wetterling Fräntorp till grosshandlaren och riksdagsmannen Peter Malm. Köpeskillingen var 44.000 rdr rgs. Sven Peter Malm (1779-1025), son till grosshandlaren och innehavaren av landeriet Kvibergsnäs, Jonas Malm, erhöll 1802 medlemsskap i Handelssocieteten och 1804 burskap som handlande i staden. Han är från faderns död 1808 till 1811 tillsammans med äldre brodern Niclas Malm som innehavare av Kvibergsnäs .
I bouppteckningen efter Malm, som avled på Fräntorp 3 sept.1825, värderas gården till 24.000 rdr b:co. Sterbhusdelägarna sålde 1826 Fräntorp till grosshandlaren David Carnegie s:r för 17.010 rdr b;co.
Carnegies familj bodde på Fräntorp under sommaren, men änkefru Carnegie inköpte kort före sin död år 1840 även Stora Torp. Hon gifte sig 1845 med sin kusin David Carnegie J:r, då änkling efter sin första maka Julie Zeuthen. Fräntorp värderades 1837 till 21.600 rdr b:co. men” när Carnegie 1849 sålde egendomen, var det för 33.333.1/3 rdr b:co. Köpare var Otto Reinhold Bennet (1813-1895).
Näste ägare blev Theodor Noring, som 1859 köpte egendomen för 80.000 rdr mt och 186l erhöll fastebrev, Noring kom emellertid på obestånd och tvingades överlåta sin egendom till borgernärerna. Borgmästare Johan Erik Reuterfeldt (1815-1880) köpte 1863 Fräntorp av sysslomannen i Norings konkursmassa för 79.000 rdr rmt. Reuterfeldt innehade egendomen till 1873 då han sålde till Carl Bengtson. Köpeskillingen var då 80000 kronor.
Vid sekelskiftet 1900 övergick Fräntorp till Säfveåns AB. År 1926 försålde Säfveåns AB större delen av sina jordegendomar till staden.
År 1936 uppläts Fräntorp till ett antal nybyggare som under sakkunnig ledning fick bygga sina egnahem i stort sett helt i egen regi i enlighet med en plan gjord av stadsträdgårdsmästare E A Wahman. För att få tilldelning av tomtmark i Fräntorp krävdes:
- Nybyggaren fick inte ha någon förmögenhet.
- Man måste ha ett fast arbete, och
- Minst ett men helst två barn skulle familjen ha (några undantag gjordes från detta).
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
4 svar på ”Fräntorp”