Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
Hinrich Hahr (1693-1747) föddes i Tyskland och flyttade till Sverige där han gick under namnet Henrik Hahr. Han gifte sig med en dotter, Anna Christina Küsel,till den förmögne grosshandlaren Simon Fredrik Küsel (1669-1742). Två av Henrik Hahrs söner blev aktiva i Ostindiska kompaniet som superkargörer, Läs mer …
Henrik König (II) (1686-1736) var son till växelhandlaren Henrik König (I) (1642-1720) och var den svensk som möjliggjorde bildandet av Svenska Ostindiska Kompaniet. Växelhandlaren Henrik König var under många år svensk kommissarie i Hamburg och adlades 1714. En annan son, Kristian König (1678-1762) var en svensk Läs mer …
Skeppslistan ger Svenska Ostindiska Kompaniets samtliga fartyg. Uppgifterna är hämtade från Sven T. Kjellbergs verk Svenska ostindiska compagnierna 1731-1813. Alla varv där ort inte nämns fanns i Stockholm. Länkarna under fartygsnamnen leder till beskrivningar av fartygen, vilka resor de gjorde samt förteckningar över kaptener och Läs mer …
Den andra oktrojen hade i likhet med den första oktrojen ingen fast fond vid starten. Varje fartyg och expedition fick finansieras var för sig och hade därmed lite olika investerare. Först 1753 inrättades en fast fond. I de nya privilegiebestämmelserna var det bestämt att det Läs mer …
Direktörer och sekreterare i Ostindiska kompaniet Första oktrojen 1731-46 Andra oktrojen 1746-66 Tredje oktrojen 1766-86 Fjärde oktrojen 1786-1809 Fjärde oktrojens konkursbo 1809-11 Femte oktrojen 1806-1813 I bokstavsordning efter efternamn Theodor Christopher Ankarcrona[posts-by-tag tags = ”Theodor Christopher Ankarcrona,Teodor C Ankarcrona,Theodor C Ankarcrona”] Andreas Andersson[posts-by-tag tags = Läs mer …
Under sin första tid hade det svenska Ostindiska kompaniet ingen fast fond, inga lotter, inga aktier. För varje expedition, dvs för varje fartyg ordnade man en ny fond. Det fanns med andra ord inget egentligt bolag utan det handlade om flera olika bolag, ett för varje Läs mer …
Kilian Treutiger (1611-75) föddes i Ostfriesland. Han tjänstgjorde som gesäll hos apotekare Philip Schmidt i Stockholm i slutet av 1630-talet och som sådan medföljde han hovet till Nyköping, då drottning Christina vistades där dec 1639 – maj 1640 på grund av pestens våldsamma härjningar i Stockholm. Läs mer …
Jonas Ericsson Malm eller Jonas Malm Eriksson (1719-75) nämns ibland i förteckningar över direktörer i Ostindiska kompaniet. Han återfinns dock inte Sven T.Kjellbergs bok om Ostindiska. Om han var direktör kan det bara ha varit under den tredje oktrojen. Att han varit anställd i Ostindiska kompaniet synes helt klart, men Läs mer …
Det Svenska Ostindiska Kompaniet behandlas oftast som om det vore ett och samma bolag hela tiden mellan 1731 och 1813. Men juridiskt var det inte så. De fem olika bolag som avlöste varandra under denna tid hade visserligen alla samma namn, Svensk Ostindiska Compagniet (SOIC), Läs mer …
Det är uppenbart när man läser källmaterial och utländsk forskning att Svenska Ostindiska Compagniet (SOIC) och dess anställda sysslade med opiumhandel. Opium producerades i Indien och såldes med stor profit i Kina. Ofta via mellanhänder i Batavia (nederländsk koloni, det nuvarande Djakarta) och i de Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.