Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
Johan Rambeau dog 1735-11-10i Göteborg. Var ägare av hammarbruket Borgvik som han övertagit från kusiner med namnet Borgström samt hemmanen Starrkärr och Torseröd. Han var son till Matthias Asmundsson (-1706). Äldsta dotter till Matthias Asmundsson var Elisabeth Matthiasdotter Rambeau (-1737) som först var gift med Läs mer …
Min resa med snauern »Adolf», ostindiska capitaine Pettersson, kommande från Amsterdam, hade varit stormig nog. Fartyget var ju icke just lämpligt för långa resor på öppet haf med svår sjö. Men när vi kommit öfver Nordsjön och Kattegat och in emellan skären, så var det Läs mer …
Superkargörer i Ostindiska kompaniet Skeppsvis Friedericus Rex Sueciae Drottning Ulrica Eleonora Tre Cronor Suecia Götheborg Stockholm Riddarhuset Calmar Drottningen af Swerige Cronprinsessan Lovisa Ulrica Freeden Cronprinsen Adolph Friedric Prins Gustaf Götha Leijon Hoppet Enigheten Prins Carl Prins Friederic Adolph Prinsessan Sophia Albertina Stockholms Slott Riksens Ständer Läs mer …
Te var den överlägset viktigaste varan för det Svenska Ostindiska Kompaniet. Mycket begränsade mängder av te stannade i Sverige utan det mesta reexporterades. I huvudsak skedde denna reexport genom att te såldes till handelshus i Amsterdam, Rotterdam, Antwerpen och Oostende. Det var handelshus som redan byggt upp Läs mer …
Kaptener i Ostindiska kompaniet Skeppsvis Friedericus Rex Sueciae Drottning Ulrica Eleonora Tre Cronor Suecia Götheborg Stockholm Riddarhuset Calmar Drottningen af Swerige Cronprinsessan Lovisa Ulrica Freeden Cronprinsen Adolph Friedric Prins Gustaf Götha Leijon Hoppet Enigheten Prins Carl Prins Friederic Adolph Prinsessan Sophia Albertina Stockholms Slott Riksens Ständer Läs mer …
Från 1760-talet var det möjligt för superkargörer att stanna kvar i Kanton under perioderna mellan skeppens avgångar och ankomster. Den förste som kom att bli Ostindiska Kompaniets fasta superkargör i Kanton var Jean Abraham Grill. Ofta nämns dock Michael Grubb som den förste. Han var dock Läs mer …
Två personer med namnet Axel Didrik Stålhandske har arbetat i Svenska Ostindiska Kompaniet. En av dem var kommendör Axel Didrik Stålhandske som var fjärdestyrman ombord på skeppet Götheborg under resan 1741-42. Han var son till schoutbynacht Johan Volmar Stålhandske (1680-1742) och Gertrud Edenberg (1676-1756). I sitt första äktenskap Läs mer …
När folklivsforskaren Gustaf Olsson 1926 besökte Tvartorp beskrev han bebyggelsemiljön på och omkring Kungsholmen på följande vis: Handeln med Kina organiserades genom Svenska Ostindiska Companiet som fick sina privilegier 1731. Kompaniet ombildades fem gånger fram till att det slutligen 1813 upphörde. Dessa ombildningar kallades 1, Läs mer …
Byggd som 60-kanoners örlogsskepp och ändrad till ostindiefarare på Djurgårdsvarvet (även kallat Lotsachs varv), 450 läster (efter 1780: 493), 24 kanoner, 160 man. 1:a resan, till Kanton, 16/12 1766 – 16/6 1768 Kapten: Levinius Olbers Superkargörer: David Sandberg (stannade i Kanton), Friedrich Habicht Andrestyrman ombord var Läs mer …
Byggd på Stora Stadsvarvet och på 454 läster med 31 kanoner och 154 personers besättning. Under tredje oktrojen halverade Stockholms Slott nära nog sin beväpning, till 16 kanoner och minskade besättningen till 140 personer 1:a resan, till Kanton, 25/2 1759 – juli 1761 Kapten: Carl Gustaf Lehman Superkargörer: Gabriel Beijer, Charles Bratt, Friedrich Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.