Tesmuggling som affärsidé – Svenska Ostindiska Kompaniet

Te var den överlägset viktigaste varan för det Svenska Ostindiska Kompaniet. Mycket begränsade mängder av te stannade i Sverige utan det mesta reexporterades. I huvudsak skedde denna reexport genom att te såldes till handelshus i Amsterdam, Rotterdam, Antwerpen och Oostende. Det var handelshus som redan byggt upp Läs mer …

Familjen König och Ostindiska Kompaniet

En av de personer som 1731 grundade Svenska Ostindiska Kompaniet var Henrik König (1686-1736). Han var den som formellt fick den första oktrojen för Svenska Ostindiska Kompaniet via sin firma Henrik König & Co, men de verkliga grundarna var Niclas Sahlgren, Colin Campbell och Charles Läs mer …

Stockholms slott

Byggd på Stora Stadsvarvet och på 454 läster med 31 kanoner och 154 personers besättning. Under tredje oktrojen halverade Stockholms Slott nära nog sin beväpning, till 16 kanoner och minskade besättningen till 140 personer 1:a resan, till Kanton, 25/2 1759 – juli 1761 Kapten: Carl Gustaf Lehman Superkargörer: Gabriel Beijer, Charles Bratt, Friedrich Läs mer …

Prins Friederic Adolph

Byggt på varvet Terra Nova. Skeppsbyggmästare var i praktiken David Bagge även om han formellt hade titeln kvartersman. På 398 läster med 26 kanoner och 130 mans besättning. 1:a resan, till Kanton, dec 1753 – juni 1755 Kapten: Daniel Shierman Superkargörer: Volrath Tham, And. Jurg. Groen, Läs mer …

Pike och Morford

Charles Pike (-1743) tillhörde handelseliten i London och kan ha arbetat i brittiska East India Company innan han begav sig till Flandern för att arbeta i Oostende-kompaniet. Huvuddelen av de som arbetade som superkargörer och kaptener i Oostendekompaniet var britter. Charles Pike var tillsammans med Thomas Hall, Läs mer …

Frimurarna och Ostindiska kompaniet

Frimurarlogen i Göteborg som startade 1755 hade redan år 1759 102 medlemmar. Av dessa var 25 anställda inom Ostindiska Kompaniet. En annan större medlemsgrupp var officerare i det militära, 28 personer. Det var dyrt att vara med så det krävde goda inkomster. Totalt finns det 27 Läs mer …

Prins Carl

Ostindiefarare byggd på Djurgårdsvarvet i Stockholm. På 350 läster med 30 kanoner och 140 personers besättning. 1:a resan, till Kanton, 27/11 1750 – 26/6 1752 Kapten: Carl G. Lehman Superkargörer: Olof Ström, Volrath Tham, Sven Norman, And. Jurg. Groen Resan skildrad av skeppsprästen Pehr Osbeck. På resan medföljde även Olof Torén som Läs mer …

König – gjorde Ostindiska kompaniet möjligt

Henrik König (II)  (1686-1736) var son till växelhandlaren Henrik König (I) (1642-1720) och var den svensk som möjliggjorde bildandet av Svenska Ostindiska Kompaniet. Växelhandlaren Henrik König var under många år svensk kommissarie i Hamburg och adlades 1714. En annan son, Kristian König (1678-1762) var en svensk Läs mer …

Hoppet

Byggd på varvet Terra Nova. Om 280 läster, med 28 kanoner och 130 personers besättning. 1:a resan, till Kanton, 26/1 1748 – 11/7 1749 Kapten: Erik Moreen, ersatt med Fredr. Pettersson Superkargörer: Henrik König, Daniel Krüger, William Chambers, David Sandberg Resan beskriven av Christopher Henric Braad som var skeppsskrivare ombord. Också i skeppsjournalen Läs mer …

Prins Gustaf

Byggd på varvet Terra Nova. Om 236 läster,och med 28 kanoner samt en besättning på 110 personer. 1:a resan, till Kanton, 27/12 1746 – 25/8 1748 Kapten: James Maule Superkargörer: Arthur Abercromby, Peter von Kampe, Magnus Bogman, Abraham Hülphers Seglade ut tillsammans med Götha Leijon. De två var de första fartygen Läs mer …