Sällskapet för bildande av småbarnsskolor

Sällskapet för bildande av småbarnsskolor i Göteborg konstituerade sig den 26 juli 1839 och började sin verksamhet med inrättandet av en småbarnsskola i en hyrd lokal, som kunde rymma 60 barn. Lokalen hyrdes ut den 1 oktober 1839 av C.A. Holmgren på den nedre våningen i hans hus nr 101 & 101½ i stadens 2:a rote. Skolan öppnade den 4 oktober samma år.

Det första egna skolhuset i Göteborg byggdes 1847 ”mellan Tullstugan och Navigationsskolans hus”. Det motsvarar nuvarande Hvitfeldtsplatsen, nära Rosenlunds spinneri, med plats för 200 barn. Kostnaden uppgick till ungefär 12 000 riksdaler riksgäld. Rummet för undervisning var inrett med bänkar som placerats i rader på en ramp så att lärarinnan hade god uppsikt över barnen. Lekrummet var något större än läsrummet, och kök och matsal för 100 barn ingick eftersom barnen utspisades i skolan. En skolgård med planteringar för utelekar fanns här också.

År 1863 öpnade den andra småskolan, Redbergslids småbarnsskola, i ett skolhus vid Danska vägen 102 som ägdes av konsul Oskar Ekman. 1869 öppnade en småskola i Majorna efter att både skolhus och tomt hade skänkts av en anonyma givare.

Den 20 juni 1881 såldes skolhuset i Rosenlund med tomt för 121 000 kronor. Vid samma tidpunkt beslutade direktionen att fyra nya skolhus skulle ordnas.

Efter att sällskapet fått överlåtelsebrev på tomterna nr 96 och 97 i stadens 13:de rote, senare med adressnummer 4 vid Föreningsgatan i Vasastaden på gränsen till Annedal uppförde de där en byggnad av tegel till en kostnad av 28 000 kronor. Huset ritades av Adrian C. Peterson. Där öppnade sedan Annedals småbarnsskola. Idag har den adress Folke Bernadottes gata 4, men tidigare har adressen varit Haga Kyrkogata. Byggnaden är fortfarande förskola.

Den 24 mars 1882 beslutade styrelsen för Sällskapet att av Johan Ljungbergs arvingar köpa en tomt i Majornas 5:e rote n:r 125 och 126, 7 600 kvadratfot stor, för 25 öre per kvadratfot och låta uppföra av ett nytt skolhus. Tomten avgränsades på tre sidor av Fjäll-, Paradis- och Klostergatorna. Den 19 juni samma år beslöts, att skolhuset skulle uppföras med plats för 125 barn till en kostnad av högst 20 000 kronor. Invigningen av Masthuggets Småbarnsskola skedde den december 1884.

Genom en donation av tre anonyma givare på 25 000 riksdaler den 10 februari 1868 kunde Sällskapet genom byteshandel med Göteborgs stad, förvärva ett tomtområde den 6 och 11 oktober 1887 vid Carl Johansgatan 50 och med Såggatorna samt Allmänna vägen som gatugränser. På den nya tomten skull en ny småbarnsskola uppföras som kunde ersätta den äldre i Majorna. Det nya skolhuset invigdes den 1 oktober 1892 av sällskapets ordförande, Gustaf Snoilsky. Kostnaden uppgick till 31 942 kronor.

1902 grundades, med hjälp av medel ur två olika fonder, småbarnsskolan för dövstumma barn. Intentionen var att befrämja de döva barnens kroppsliga och andliga utveckling så att de skulle klara sig i en hörande värld. Dövstumskolan bedrev även koloniverksamhet om somrarna och 1928 grundade sällskapet ett inackorderingshem för döva barn.

1904 kunde den femte småbarnsskolan uppföras i Landala efter att Wilhelm Röhss donerat pengar. Göteborgs stad utfärdade ett upplåtelsebrev på tomterna 8 och 9 i åttonde kvarteret Landala den 9 september 1902. Den 12 september 1904 öppnades skolan och den invigdes 19 december samma år. År 1938 var det bokförda värdet på byggnaden 48 615 kronor. År 1932 öppnades en ny småbarnsskola i Lundby.

På 1930-talet var styrelsen i sällskapet en mycket stor samling, hela 24 personer. Alla valdes av Sällskapet. De 24 personerna år 1930 var Holger Holm (ordf.) sm varit ledamot sen 1914, Carl Ossian Kjellberg (v.ordf., ledamot sen 1903), Anders Mellgren (led. sen 1898), Magda Mellgren (sen -98), Mary Leffler (-99), Gustaf Boman (1903), Isabell (Bell) Dickson (-03), Helena Rydelius (-03), Elisabeth Melin (-03), Hedvig Carlander (-04), Louise (Lilly) Kjellberg (-14), Helene Holm (-14), Tyra Ullman (-15), Märta Ambrosius (-16), Arne Waern (-19), Margareta Waern (-19), Josua Petander (-21), Elisabeth (Lisa) Petander (-21), Karin Boman (-24), Carl Ekman (-27), Eina Ekman (-27), Signhild Ekman (-27), Maria (Maja) Melin (-28), Björner Hedlund (-28), Sigrid Hedlund (-28), Naemi Granfelt (-28), Hjalmar Wikland (-30) och Gustaf Olsson (-30). En tydligt urval av representanter för Göteborgs rikaste familjer.

År 1940 hade förhållandena i styrelsen för Sällskapet ändrats så att Göteborg stad utsåg 9 av ledamöterna (bara 8 platser var dock tillsatta). De av sällskapet valda ledamöterna var detta år Gustaf Walli (ordf., ledamot sen 1935), Magda Mellgren, Märta Ambrosius, Arne Waern, Signhild Ekman, Sigrid Hedlund, Eva von Koch (led. sen 1931), Hillewi Gödecke (sen -33), Katarina (Karin) Cardell (-35), Carl Ling (-35), Nils Parkfelt (-38), Gottfrid Sjöholm (-39), Daniel (Dan) Frändberg (-40), Elsa Lagergren (-40) och Oscar Cullberg (-40). De som hade utsetts av Göteborgs stad var Eric Nilsson (v. ordf.), Ellen Peterson, Hulda Sjöström, Sara Svala, Stefan Oljelund, Ester Eklund, Gillis Lönnermark och Anna Svensson. Inslaget av representanter för de rika familjerna har minskat medan inslaget av lärare, rektorer och liknande ökat. Vad som skulle kunna kallas en proffessionalisering hade alltså skett under 1930-talet.

År 1950 var Gustaf Walli fortfarande ordförande medan Wilhelm Blomstrand blivit vice ordförande efter att ha blivit ledamot år 1947 Den sistnämned var utsedd av staden. Nya medlemmar i styrelsen som utsetts av Sällskapet var Annie Koch (invald 1941), Gustaf Hedqvist (1941), Margit Ingemansson (-44), Uno Eklund (-46), Gunborg (Gun) Mellgren (-47), John Svensson (-50) och Kerstin Engström (-50). De av staden utsedda styrelsemedlemmarna var Ellen Peterson, Stefan Oljelund, Anna Karlsson, Greta Senander, Charlotta Johansson, Maj Segrén, Birgitta (Britta) Hamrin och Inez Magnusson. Den tidigare proffessionaliseringen hade nu ersatts av en politisering med fler politiskt aktiva snarare än lärare bland de nya.

Nya skolor öppnades senare i Bö (1956), Guldheden (Daniel Pettersson gata), Krokäng (Prebendegatan) och på Rosengången (vid Danska vägen)).

År 1960 bestod styrelsen av Wilhelm Blomstrand (ordf), Elsa Lagergren (v. ordf.), de som var utsedda av Sällskapet, Märta Ambrosius, Margareta Waern, Sighnhild Ekman, Oscar Cullberg, Margit Ingemansson, John Svensson, Einar Mellgren (led. från 1953), Greta Wahlberg (från 1955), Naemi Kihlman (1959), Ulla Järnfelt (-59), Irene Hellgren (-60), Alrik Holgén (-60) och Gull Börjesson (-60) samt de som utsetts av staden, Anna Karlsson, Karina Thorburn, Nils Olsson, Karin Björkman, Marianne Eckerstein, Lars-Erik Skarin, Majken Ericsson och Ebba Bjernald Hansson.

Verksamheten vid småbarnsskolorna övergick vid ingången av år 1967 till Göteborgs stad. Förskolan för hörselskadade vid Västra Skansgatan i Haga drevs dock vidare av sällskapet som dock i fortsättningen var en kommunal förvaltning med sju styrelseledamöter utsedda av staden. 1982 övergick även den i kommunal regi och sällskapet upplöstes.