Efter framställning av samfällda drätselkammaren beslutade stadsfullmäktige vid sammanträde den 14 juni 1945 att uppdraga åt drätselkammaren att föranstalta om bildandet av ett kommunalt aktiebolag med ändamål att förvärva, uppföra och förvalta hyresbostäder samt att idka annan i samband därmed stående verksamhet. Samtidigt ställde stadsfullmäktige ett anslag på 2 000 000 kronor till drätselkammarens förfogande för teckning av aktier i bolaget. Sedan genom drätselkammarens försorg stiftelseurkund utfärdats och aktier tecknats i bolaget, av enskilda personer för tillhopa 700 kronor och av staden genom drätselkammaren för 1 999 300 kronor, bildades bolaget vid konstituerande stämma den 7 november 1945, då bolaget antog namnet Göteborgs stads bostadsaktiebolag. Vinstutdelningen på bolagets aktier begränsades till 5 % per år.
Den första styrelsen i Göteborgs Stads Bostads AB (Bostadsbolaget) bestod av J.A. Fagerberg (ordförande), Torsten Henrikson, Rudolf Svensson, Iwar Leandersson, Bertil Tholin, Erik Bremmer och Sven Landin. Suppleanter var Frans Persson, Erik Johannesson och Jan Steen.
Bolaget kom att hålla sig med en egen byggverksamhet från 1947 som uppförde de flesta av bolagets bostadsområden. Detta kom att mötas med skarp kritik av privata byggmästare, Erik Bremmer och Jan Steen avgick som en följd av detta ur styrelsen. År 1950 startade företaget också en egen elinstallationsverksamhet. Detta som en direkt åtgärd gentemot den kartellbildning som fanns mellan de privata elinstallationsföretagen i Göteborg. Bostadsbolaget räknad med att priserna blev 50% lägre genom att arbetet utförde i egen regi.
Bolagets första byggnadsetapp, Torpa, omfattade 29 byggnader med 596 bostadslägenheter, 12 butiker och gemensamma anläggningar såsom barnträdgård, barndaghem, samlingssal, hobbyrum, centraltvättstuga, motionshall och bastu, färdigställdes under år 1948. Byggnaderna ligger mellan Torpa skola och Vidkärrs gård. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Erik Ragndal. 1959-60 byggdes ytterligare 410 lägenheter i Torpa. Från maj 1946 var Sten Edler VD. I april 1947 blev Torsten Henrikson vald till ordf. i styrelsen och Erik Bremmer blev vice ordf.
År 1949 färdigställdes nästa byggnadsetapp i Högsbo (Svalebo), omfattande 551 bostadslägenheter, 11 butiker och gemensamma anläggningar, på ett område vid Högsbogatans förlängning. Precis som i Torpa handlade det om mindre trevånings lamellhus.
Samma år uppfördes också ett bostads- och affärskomplex vid Bjurslätts Torg med 62 lägenheter och åtta butiker och andra lokaler.
1949-52 och 1957 uppfördes 866 lägenheter, butiker och gemensamma anläggningar och skola i södra Guldheden. Här byggdes 3 vånings lamellhus såväl som höga punkthus med 9 våningar och punkthus med 3 våningar. Arkitekt för punkthusen var bland annat Åke Wahlberg. Dessutom byggde en husrad med ateljélägenheter på Syster Estrid gata. Även i en del andra hus byggdes ateljélägenheter, total byggdes 54 stycken.
I samband med de första fastigheterna som byggdes i Guldheden uppfördes också en centraltvättanläggning med en årlig kapacitet på 200.000 kg självtvätt och 400.000 kg inlämningstvätt, avsedd för såväl bolagets som intilliggande bebyggelse. Tvätten övertogs långt senare av AB Tvättman och är numera sen länge nedlagd. 1959-61 byggdes ytterligare 232 lägenheter i södra Guldheden och 1961-62 20 lägenheter i norra Guldheden.
Åren 1951-52 och 1954 byggdes Guldhedens centrum (idag Dr Fries Torg) med 45 lägenheter och åren 1957-58 byggdes 220 lägenheter i närheten.
Många av de nya husen som byggdes 1945-1960 fick ganska omgående problem med fuktskador vilket äldre landshövdingehus inte hade. Putsade stenhus visade sig inte vara så bra i den fuktiga göteborgsmiljön med regn från sidan. I Biskopsgården och Kortedala byggdes därför husen lite annorlunda.
1951-52 och 1957-58 byggdes ett bostadsområde i Kyrkbyn på Hisingen med totalt 686 lägenheter samt butiker och gemensamma anläggningar. 1959-60 byggdes också 160 lägenheter i Kvillebäcken (Brämaregården), en del av dem sjuksköterskor.
I Järnbrott byggdes 1951-54 och 1956 ett bostadsområde med 562 lägenheter, butiker och gemensamma anläggningar. Tage William-Olsson och Anders William-Olsson ritade här ett 5-vånings lamellhus med flexibla lägenheter vid Modulatorgatan. 1953 byggdes också ett antal radhus ritade av Lars Ågren. Åren 1960-64 byggdes de så kallade Kommandobryggorna (16 fastigheter) och det långa huset som brukar kallas Käppen vid Frölunda Torg (västra Järnbrott) med totalt 1 241 lägenheter.
1951 bestod styrelsen i Göteborgs Stads Bostads AB av Torsten Henrikson (ordf.), Nils Holmberg (sen 1946, vice ordf sen 1948), Rudolf Svensson, Bertil Tholin, Frans Persson (sen 1948) och Ragnar Allberg (sen 1949). Suppleanter var Erik Johannesson, Gustaf Samuelsson (sen 1948) och Kaj Pineus.
1952 startade företaget också en egen schaktningsavdelning, 1953 en gen stenkrossanläggning, 1855 en trädgårdsavdelning och 1957 egen måleriverksamhet och samma år också en egen mekanisk verkstad i Högsbo.
I Kortedala byggdes 2 190 lägenheter åren 1952-56 och 1959. Punkthusen var nu betydligt fler än i bolagets tidigare byggda områden. Det större antalet punkthus byggdes då exploateringskraven, dvs fler lägenheter per markyta, ökats. Både i Kortedala och Järnbrott byggdes punkthus utformade av arkitekterna Sven Brolid och Jan Wallander. I Kortedala byggdes också de först trekantiga punkthusen, vilka sen var förebild för Kommandobryggorna i Järnbrott. Arkitekter för dessa hus var Nils Einar Eriksson, Sven Brolid, Stig Hansson och Walter Kiessling.
I Södra Biskopsgården byggde Bostadsbolaget 1 122 lägenheter i radhus och 1 122 lägenheter i hyreshus åren 1955-59. Åren 1957-59 byggde de 1 238 lägenheter i Norra Biskopsgården. I Länsmansgården byggdes åren 1963-65 hus med totalt 667 lägenheter.
Robertshöjd med 691 lägenheter i större fastigheter och 232 radhus byggdes åren 1960-62 medan Majviken i Majorna byggdes 1963-64 respektive 1965-66 och omfattade totalt 301 lägenheter. Majvikenkompelxet betecknades som kollektivhus när det byggdes. De flesta lägenheter i området var små, två rum och kök eller mindre. I kollektivhuset i Majviken fanns det en reception med värdinnor som förmedlade tjänster såsom bud, inköp, tillsyn och mot särskild avgift också städning. Där fanns restaurang, sällskapssrum, gästlägenhet, tvättjänst och tvättstuga. Alla var förpliktigade att varje månad köpa ett visst antal måltidscheckar att inlösas i restaurangen
Brunnsbo bebyggdes med 869 lägenheter åren 1962-65 och med 55 lägenheter i radhus 1963-64. Åren 1962-63 byggdes också 20 lägenheter i Fjällbo. I Olivedal byggde Bostadsbolaget hus med totalt 103 lägenheter i kvarteret Spejaren åren 1966-67. 1963-65 uppförde bolaget också Hotell Opaln vid Skånegatan/Engelbrektsgatan på Heden.
År 1962 startades bolaget Västsvenska Bygge & Bostad AB som ett dotterbolag till Göteborgs Stads Bostads AB. Syfte med det nya företaget var att köpa mark i Angered och Bergum. Åren 1962-66 köpte bolaget 4 436 ha mark. 1964 startade Bostadsbolaget en betongelementfabrik i Linnarhult. 1967 ägde Göteborgs stad genom olika bolag och direkt totalt 85 % av marken i Angered och 60% i Bergum. Köpen skedde ofta genom anonyma bolag av samma typ som Västsvenska Bygge & Bostad AB för att dölja vad som var på gång och på så sätt hålla nere markpriserna.
Bostadsbolagets byggde 1965-68 hus i Norumshöjd, Tuve, som en del av miljonprogrammet och omfattade sammanlagt 740 lägenheter. I Tynnered byggde bolaget 1 041 lägenheter åren 1964-67, också de till stor del inom ramen för miljonprogrammet.
Svartedalen fick åren 1965-67 fastigheter med 358 lägenheter uppförda av bostadsbolaget. Dessa lägenheter möblerade enkelrum eller dubbelrum med kokvrå och badrum. I hyran ingick sängkläder och städning. Dessutom fann sällskapsrum med TV, motionslokal, bastu och café. Lägenheterna byggdes för ensamma män som arbetade på industrierna i Göteborg, kanske främst varven. Senare byggde bolaget liknande lägenheter och hus även i andra stadsdelar. Även 63 andra lägenheter byggdes i Svartedalen.
Därefter byggde Göteborgs Stads Bostads AB 2 324 lägenheter i Bergsjön åren 1965-72.
Vidare byggdes 1 083 lägenheter i Hjällbo åren 1966-69 samt 1 428 Hammarkullen, dels Sandeslätt åren 1969-70 med Stig Hansson och Walter Kiessling som arkitekter och dels Hammarkulletorget åren 1968-70 som ritades av White Arkitekter. Ett av husen i området Hammarkulletorget revs på 1990-talet och ersattes 1997 med radhus ritade av Erseus Frenning Sjögren. Vid torget i Hammarkullen byggdes också ett bostadshotell med smålägenheter år 1970 Med Nils Einar Eriksson som arkitekt men de lägenheterna behövdes inte och det huset byggdes senare om till kontor och föreningslokaler. 1973 byggde också radhus på Sandeslättskroken i Hammarkullen med Stig Hansson som arkitekt. I Hjällbo byggdes Hjällbo Centrum och Sandspåret som ritades av White Arkitekter. Husen i Hjällbo och Hammarkullen var de första som helt byggdes med betongelement från fabriken i Linnarhult.
Dessutom byggdes 1 364 lägenheter i Gårdsten år 1969-70. Däribland Östra Gårdsten längs med Muskotgatan, och Salviagatans bostadsområde, båda ritade av White Arkitekter, 1980 bygges ett nytt område i Gårdsten, Österhöjden, arkitekt Celander Forser Lindgren. Slutligen byggdes Rannebergan 1971, också det ritat av White Arkitekter.
År 1967 blev Gudmund Carlander ordförande i styrelsen för Bostadsbolaget och Torsten Henrikson avgick efter 20 år på posten. Sten Edler var fortfarande VD. I början av 1968 förvaltade Bostadsbolaget 15 611 lägenheter. 6 400 lägenheter var under byggnad.
I samband med byggandet av sina olika lägenhetsfastigheter byggde Bostadsbolaget också olika offentliga inrättningar för kommunen. De byggdes fristående i anslutning till bolagets områden eller så byggdes de insprängda i lägenhetsfastigheterna. / barnträdgårdar byggdes, 4 daghem, 5 barnavårdscentraler, 5 bibliotekslokaler, 6 distriktsläkarmottagningar, 49 skollokaler, 4 samlingslokaler, 5 ungdomsgårdar, 3 sjukvårdscentraler och tandpolikliniker och 2 kontorslokaler.
I Järnbrott och Bjurslätt byggdes också ålderdomshem och i Johanneberg (Volrath Tham), Kallebäck och Krokslätt studentbostäder för Stiftelsen Göteborgs Studenthem. Läkar- och sjuksköterskebostäder byggdes i Guldheden och sjuksköterskebostäder i Kvillebäcken. Dessutom har bolaget byggt bostäder för Partille Kommunala Bostads AB.
1968 bestod styrelsen av Gudmund Carlander (ordf.), Torsten Henrikson (v.ordf.), Ragnar Allberg, Birgit Groth, Sven-Erik Johansson, Åke Lindstedt och Lars-Erik Cederstav. Suppleanter var Bruno Nordenhäll, Ingrid Sjöstrand och Svens Andreasson.
Under senare år har Bostadsbolaget producerat lägenheter i Västra Nordstan, Vasastan och Haga samt i Landala, på Guldheden och vid Heden. Sedan 2000 har bolagets nyproduktion framförallt skett på Eriksberg och i Kvillebäcken, Totalt förvaltar bolaget ungefär 24 000 lägenheter. Bostadsbolaget har idag också studentbostäder i Landala, Kyrkbyn och Brunnsbo, trygghetsboende i Majviken, Rannebergen, Södra Biskopsgården och Heden. För förvaltningen av bostadshusen i Hammarkullen har bolaget tre dotterbolag, Fastighetsbolaget Bredfjäll AB, Fastighetsbolaget Bredfjäll KB och Fastighetsbolaget Gropens Gård KB.
Idag sitter Johan Zandin (ordf.), Inger Bergsten, Ulla Yvette Gustafsson (v. ordf), Piotr Kiszkiel, Ronny Johansson, Adam Wojciechowski och Tomas Bollin Nilsson i styrelsen för företaget med Kenneth Bernting, Ulf Albinsson och Susanne Sillberg Ligander som suppleanter.
Bostadsbolaget är idag ett rent bostadsföretag utan egen produktions- och byggnads verksamhet. Förmodligen avvecklades det mesta under 1970-talet.
Andra källor: Torsten Frendberg, Vi bygger i Göteborg, 1968