Härlanda bostadskoloni

1919 byggdes nödbostäder, Härlanda Bostadskoloni, mellan Härlanda fängelse och Härlanda landeri. Tretton sinsemellan något olika envånings bostadspaviljonger med tillhörande förrådshus, tvättstugor, sophus och dasslängor uppfördes. Varje lägenhet bestod av ett rum och kök. Sammanlagt rörde det sig om 64 lägenheter.

Tonfiskens nödbostäder

1924 uppfördes nödbostäder i kvarteret Tonfisken i Gamlestaden. I Tonfisken fanns 167 bostäder varav huvuddelen var så kallade spisrum, dvs 1 rum med spis (kokvrå). I kvarteret Tonfiskens nödbostäder bodde  som mest 735 människor. Kanske kan dessa nödbostäder ses som ersättning för de i Burgården som Läs mer …

Ekedalens nödbostäder

Ekedalens nödbostäder (även kallade Kabelbyn eller Negerbyn) på Gråberget i Majorna med 11 paviljonger och 62 bostäder stod klara på våren 1919. Matjord fördes dit så att gräsmattor och träd kunde planteras. Vatten och avlopp existerade inte från början, men el anslöts senare. Nödbostäderna röjdes successivt Läs mer …

Kungsladugårds paviljonger

I Göteborg byggdes nödbostäder på flera håll, bland annat i Kungsladugård vid Ostindiegatan i den park som i dag kallas Sannaplan. De enkla träbyggnaderna i en våning med tegeltak byggdes 1918. De tjugofem bostadslängorna placerades som en oregelbunden klunga omgiven av trästaket och med områdets Läs mer …

Villastadsområden

De så kallade villastäderna eller trädgårdsstäderna växte fram i början av 1900-talet efter engelsk förebild. Det var områden som ofta utvecklades och byggdes av privat ägda exploateringsföretag som köpte upp mark, sedan byggde hus och sålde husen med tomter. Ibland sålde tomterna så att den Läs mer …

Utbynäs villastad

Utbynäs villastad är en trädgårdsstad formad enligt det tidiga 1900-talets nationalromantiska ideal. Initiativtagare till projektet var Anders Mattsson, ägare till en kaffegrossistfirma i Göteborg. Han och hans kompanjoner konsul H. Ling och vice häradshövding H. Philipson köpte 1905 Utbynäs gård och delar av andra fastigheter Läs mer …

Sällskapet Myrorna

Sällskapet Myrorna bildades 1887. Syftet med sällskapets verksamhet var att få ihop medel till ett hem för värnlösa barn. Initiativtagare till sällskapet var Carin Nordgren och det var också hennes idé att pengarna som samlades in skulle användas till barnhem. Carin Nordgren också ordförande i Läs mer …