Franska tomten är kvarteret Skeppsbron-Kronhusgatan-Smedjegatan-Postgatan. Området fick sitt namn då det i utbyte mot St. Barths uppläts åt franska staten som frihamnsområde genom ett avtal år 1784. Det kom bara att användas för detta ändamål en kort tid.
I kvarteret låg bland annat det första Sahlgrenska sjukhuset, därefter Posthuset och numera Transatlantics hus.
Ursprungligen omfattade franska tomten ett större område än nuvarande kvarter, dvs även delar av Packhusplatsen och kvarteret Kruthuset. Området användes som upplagsplats för masthamnen som låg där Packhusplatsen finns idag.
Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807
Rote 7, tomt 56, Voigt, Greise, Wirgman, Mellenberg, Carlberg, Ekman, Alströmer, Sahlgrenska sjukhuset (1782-1823), Posthuset, Transatlantics hus
1923
Så här beskrivs ursprunget till namnet Franska Tomten av CRA Fredberg i Det gamla Göteborg:
I GÖTEBORG HÖR MAN OFTA, som jag förut påpekat, en del egendomliga benämningar på gator, torg och andra öppna platser, vilka äro ofrånkomliga för de gamle, men rätt obegripliga för de unge, därför att de ej kunna skönjas i stadens officiella topografi i nutiden. De återfinnas inte på gatuknutarnas namnskyltar, men leva på de gamlas läppar, gå igen i några generationer och glömmas slutligen.
Så kan man än i dag höra äldre göteborgare tala om Gamle port, varmed Kungsportsplatsen åsyftas, Trätorget, som motsvarar Lilla torget, Holländaregatan, som var det äldsta, verkligt historiskt innebördsrika namnet på Drottninggatan, samt Sillgatan, vilket karakteristiska namn en gång enfaldeligen utbyttes mot Postgatan.
Och slutligen, för att nöja oss med dessa fåtal exempel, kunna vi nämna Franska tomten, vilket namn ännu någon gång får beteckna nuvarande Packhusplatsen.
Vad som givit den sistnämnda platsen sitt nuvarande namn kan man lätt räkna ut. Tull- och packhusen ligga ju alldeles intill. Men hur det forna namnet, Franska tomten, uppkommit ha de, som än i dag använda detsamma, ofta inte en aning om. Till deras tjänst skall jag berätta litet om platsen, om det gamla namnets uppkomst, om Franska tomtens minnen och så vidare.
Det är nu något mer än ett halvt sekel sedan den vidsträckta öppna platsen mellan Stora Hamnkanalen och Magasinskvarteret erhöll sin nuvarande planläggning. Dessförinnan, i 1800-talets förra hälvt och på 1700-talet, sträckte sig över hela terrängen en vidsträckt vassmark på en bottenlös grund av gyttja, vilken under den varma årstiden och vid lågt vattenstånd spred en så vedervärdig stank, att allt levande flydde dess närhet. För övrigt gjorde hela ligor av slödder, som höll till i trakten av Stora hamnen och nedanför Kvarnberget, terrängen osäker.
Ovanför, i linje med nuvarande posthuset, var emellertid fast mark. Där låg vid Kvarnbergets fot de gamla massiva kruthusen, vidare vid Sillgatans mynning det äldsta Sahlgrenska sjukhuset samt Holtermanska arbetshuset. Och slutligen hade vi ett stadens ridhus här — en provisorisk byggnad visserligen men användbar för resande cirkussällskap och akrobatiska konstmakare. Stadens cirkusbyggnad på 1700-talet var alltså belägen vid Franska tomten. Och hästoperan var då för tiden lika populär som någonsin i våra dagars Göteborg.
Hur kunde nu denna terräng få namn av Franska tomten. Jo, det var året 1784. Och namnets uppkomst sammanfaller med konung Gustaf den tredjes besök i Frankrike det året. Tjusarkungen hade, som vi veta, vid detta besök i hög grad uppväckt fransmännens beundran och hänförelse och detta främjade i viss mån konungens planer. Då avslöts ett fördrag, undertecknat den 1 juli 1784, enligt vilket Frankrike mot vissa handelsförmåner i Göteborg avstod till Sverige den västindiska ön S:t Barthélemy.
Dessa handelsförmåner omfattade nederlags- och frihamnsrätt för en mängd franska handelsartiklar och för att bereda utrymme åt dessa anvisades en upplagsplats vid kronans masthamn, eller nuvarande Packhusplatsen, där magasiner för ändamålet byggdes.
På så sätt uppkom namnet Franska tomten.
C.R.A. Fredberg
Ett svar på ”Kvarteret Franska tomten”