Vilhelm Utfall föddes 1677-11-24 i Göteborg som son till Jacob Utfall och Maria Kuyhl. Handlande i nämnda stad. Rådman i Göteborg 1709-10-16 i sin faders ställe. Adlad 1716-08-25 jämte yngre brodern Christian von Utfall. Kommersepresident i samma stad 1716-12-22. Död ogift 1753-06-14 i Stockholm.
Han var från 1711 delägare i kaparfartygen Andromeda och Svenska Vapnet. I Andromeda var även hans två bröder Peter Utfall och Johan Utfall delägare tillsammans med flera andra.
1724 lät han inköpa den så kallade Hästhagen i Majorna, dvs all mark mellan Gamla varvet och berget där Karl Johans kyrka idag ligger samt mellan älven och allmänna vägen. Han fick tillstånd att köpa marken och där anlägg en såg, trots ett starkt motstånd från olika intressen i Göteborg och på Älvsborgs slott. Sågverksägare och trävaruhandlare i Göteborg ville inte ha konkurrens och ståthållaren på Älvsborg vill ha kvar ängarna som beteshagar för hästar:
Landshövding Posse hade andragit, att en så stor trakt som utmarken — över 2,000 alnar lång — ej torde behövas för en väderkvarn med några därtill hörande byggnader; att den på kartan utmärkta kullen nog vore tillräcklig; att Carl den tolvte år 1716 tänkt bygga upp en förstad på platsen, eftersom den vore lika stor som den trakt varpå Göteborg stode, samt att utmarken vore ladugårdens bästa betesplats och om sommaren brukades för en hästhage.
Justitieborgmästaren i Göteborg E. Tellander hade å det trafikerande borgerskapets vägnar i ett till ständerna ingivet memorial anfört att, ehuru-väl många krono- och privatorum sågbruk voro i full gång på orten, så att sågtimmer och blockar ej felades, och nya inventioner på sågbruks inrättande således syntes onödiga och så till vida skadliga, som brist bleve på sågtimmer och skogarna utöddes, så lämnade de trafikerande dock därhän, huruvida det måtte prövas nödigt och nyttigt att villfara von Utfalls begäran. De förbehöllo sig dock på det kraftigaste, att honom ej beviljades något privilegium, som vore andra sågbruk till förfång, de trafikerande till hinder i trävarors upphandling eller till men i vanliga tillverkningen.
Kammarkollegium däremot samt amiralitetskollegium, kommerskollegium och statskontoret hade i infordrade betänkanden enhälleligen intygat, att von Utfalls dessein vore mycket berömlig och på allt görligt sätt syntes böra faciliteras och i verket befordras. Emot landshövdingens påminnelser, att utmarken vore anslagen på hans lön och att det skulle skada ladugården och vara honom mycket prejudicerligt, om det skedde, hade kammarkollegium yttrat, att han ingen skälig orsak hade att klaga. Enligt kartan i lantmäterikontoret vore nämligen utmarken, ansedd för 50 tunnland, som mager ängsmark värderad till endast 6 l/24 palm hö och taxerad till 14 öre silvermynt, och von Utfall erbjöde för platsen 100 daler silvermynt i skatteköp och en årlig avgift av 6 daler silvermynt till landshövdingen.
Wilhelm von Utfall lät på berget anlägg en vädersåg, dvs en vinddriven såg av nederländsk modell, en vinddriven så kallad sågkvarn.
1741 inropade handelsmannen Johan Schutz Vädersågens egendom inklusive själva sågen.
2 svar på ”Wilhelm von Utfall”