Johan Utfall föddes 1681-04-08 i Göteborg som son till Jacob Utfall och Maria Kuyhl. Johan Utfall adlades 1716 som Johan von Utfall och benämndes ofta Jean von Utfall. Han dog 1749-03-11 i Karlskrona.
Han var gift med Maria Helena Göthenstierna, arvtagare till Nääs slott.
Jean von Utfall var 1697–1703 i utländsk sjötjänst, men från 1703 i svensk tjänst. Under stora nordiska kriget 1700-21 var han från 1711 och framåt tillsammans med sina bröder, Peter Utfall och Wilhelm Utfall, bland annat delägare i kaparfartyget Andromeda.
Under Stora nordiska kriget avancerade han också till kommendör 1715 efter sitt tappra förhållande i sjöslaget utanför Rügen 28 juli samma år. Han adlades 1716, varvid han lade von till sitt namn. På återväg från Haag, dit han skickats i ett uppdrag till Goertz, togs han 1716 på sjön till fånga av den danske befälhavaren Tordenskjold och återfick friheten först 1719. Natten emellan 31 augusti och 1 september samma år lyckades han med 4 små galärer och några slupar i Tordenskjolds åsyn ta 9 fartyg från danska eskadern och för dem som priser till Göteborg.
1722 utnämndes von Utfall till schoutbynacht. 1727 anförtroddes honom att i djupaste hemlighet sluta en traktat med Algeriet, för vilket ändamål han under namnet Claes Seeman i slutet på året avreste över Marseille, och 16 april 1729 slöts Sveriges första freds- och handelsfördrag med nämnda stat. Samma år blev han chef för Göteborgs amiralitet, 1736 viceamiral samt 1742 amiral och amiralitetsråd och chef för volontärregementet.
Som befälhavare över stora flottan (16 linjeskepp, 5 fregatter m. m.) höll han i maj 1743 vid Hangö en rysk galäreskader instängd i Finska viken. Då denna eskader tycktes bakom den sedermera anlända ryska stora flottan vilja tränga sig ut i Östersjön, skred Utfall 7 juni till anfall på ryssarnas stora flotta. Men denna drog sig undan, följd av den svenska, och under den dimmiga natten lyckades galäreskadern komma förbi Hangö samt förena sig med de ryska galärerna vid Åland, varefter den svenska kusten låg öppen för ryssarnas härjningar.
Texten i huvudsak från Wikipedia.
Andra källor: Olof Traung, Lars Gathenhielm, 1952
3 svar på ”Johan von Utfall”