Kvarteret Kastellholm, Kungsportsavenyn-Storgatan-Södra vägen-Vasagatan, i Lorensberg kallas också franska kvarteret. Omfattar adresserna Kungsportavenyen 4-14, Södra vägen 3-13, Storgatan 51-53 och Vasagatan 56-60. Bebyggdes 1875-1878 på Avenysidan. 5 av tomterna mot Avenyn förvärvades av Johan August Westerberg på våren 1874. Säljare var troligen de tidigare arrendatorerna som fått marken i ersättning för besittningsrätten på sina landeriegendomar. Hörntomten mot Vasagatan längst i söder ägdes dock av pianofabrikör J.G. Malmsjö vars pianofabrik låg omedelbart öster därom mot Södra vägen.
För egen del ritade Westerberg husen på nr 8, 10 och 12 medan Adrian C. Peterson ska ha ritat nr 6. Husen på nr 4 och 6 tycks Westerberg ha sålt till andra ägare innan husen byggdes. Ägare av de två husen var August Th. Carlson och D.F. Bonnier. Byggmästare var P.J. Rapp respektive F.O. Peterson. Westerbergs tre fastigheter byggdes av Krüger & Westerberg som ägdes av Westerberg själv tillsammans med August Krüger. Denna firma byggde också Malmsjös hus. Mitthusen byggdes med en ekonomigatan längst in på tomterna som kunde nås från portar i hörnhusen mot tvärgatorna Storgatan och Vasagatan. Nr 8 och 10 byggdes som en enhet och bildade en symmetrisk mitt i kvarteret. Westerbergs tre hus hade två lägenheter var, ett i etage och ett i en våning. Han sålde snart de tre fastigheterna till andra ägare.
Hörnhusen på Avenyn revs på 1930-talet, mitthusen på 1960-talet. Det idag existerande hörnhuset Kungsportsavenyen 14 / Vasagatan 56 uppfördes 1940 i funkisstil och ritades av Nils Olsson. I bottenvåningen fanns biografen Spegeln fram till 1989. Liksom det södra hörnhuset är hörnet Kungsportsavenyen 4 / Storgatan 51 ett funkishus, uppfört 1939 och ritat av A.M. Stark.
Stadsplaneförändringar skedde under 1950-talet i samband med nybebyggelse i kvarteret. År 1968 fick den nya bebyggelsen på två tomter (husnr. 10 och 12/tomterna 9 och 17) i kvarteret ett betydligt större gårdsutrymme, då en ny plan presenterades. Avenyn 10-12 är ett kontors- och affärshus byggt 1969 och ritat av Contekton Arkitektkontor. 1970 uppfördes hotellbyggnaden Avenyn 6-8 efter ritningar av Johan Tuvert.
Mot Södra vägen började stenhus byggas i början av 1900-talet. Intill dess stod en rad landeribyggnader från bl.a. Mariefred och Enanders plantage kvar. Bostadshusen på Södra vägen 7-11 ritades av Hansson & Löfmark (R. Hansson och K.A. Löfmark) och byggdes 1903. I hörnet Södra vägen/Vasagatan låg Malmsjös pianofabrik (tidigare Simsons plantage), vilken delvis revs 1922 när Vasagatans allé drogs fram till Södra vägen och resterande del ikring 1930. Efter det byggdes bostadshusen Södra vägen 13 / Vasagatan 58-60, som ritades av Gunnar Hoving, år 1931. Storgatan 53 / Södra vägen 3-5 förnyades då Folksamhuset, ritat av Erik Ahlsén, uppfördes under åren 1956-1958.
Vasagatan 58 byggdes senare delvis om till kollektivhus med restaurang i bottenvåningen, vilken senare blev Restaurant Kometen. I huset fanns 20 lägenheter som saknade eget kök, och tanken var att de boende i huset skulle få den mat de beställt uppburen och serverad på vita dukar och ihop med silverbestick. Men efterfrågan blev inte så stor som det var tänkt och 1938 öppnades därför ny entré ut mot Vasagatan och dörrarna slogs upp för allmänheten.
Franska Kvarteret innan rivning
Franska kvarteret efter rivningar och med nybyggen från 1940-, 50- och 60-tal
Källor:
- Staffan Sedenmalm, Vasastaden-Lorensberg Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, Länsstyrelsen Västra Götalands län Rapport 2016:43, Kapitel 4
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
3 svar på ”Kvarteret Kastellholm (franska kvarteret)”