Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Heymanska villan

Heymanska villan

Heymanska villan från Vasagatan

Heymanska villan är en byggnad i hörnet av Vasagatan 16 – Viktoriagatan 9 i kvarteret Apeln i Göteborg. Villan uppfördes 1874–76 för grosshandlaren och kommunalpolitikern Gabriel Heyman, efter ritningar av arkitekten Adrian Crispin Peterson. Senare ägare till huset har varit fabrikör Emil Nilsson (Fiedler & Lundgren) som köpte villan år 1890, från 1944 till 1974 var ägaren Göteborgs tekniska institut (GTI) och därefter ägdes byggnaden av Röda Korset. GTI byggde om huset till undervisningslokaler. Ägare sen 1996 är fastighetskoncernen Axson.

Villan är byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen sedan den 18 september 2014 och byggdes ursprungligen som en del av en större plan:

Med sitt privatpalats, den första byggnaden vid den nya yttre ringboulevard som enligt Göteborgs stora utvidgningsplan 1866 skulle löpa parallellt med Nya Allén utefter Vallgraven, avsåg Heyman att slå an tonen i den nya stadsdelen. Här hade Göteborgs Byggnads AB, där Heyman var delägare, inköpt ett helt tomtkvarter avsett för sammanbyggda stenhus. Man avsåg att vid det breda esplanadstråket, mittemot ett kvarter för friliggande hus med trädgårdar, uppföra en länga exklusiva bostadshus. Med praktfull fransk fasadarkitektur skulle dessa överglänsa det modesta s.k. engelska kvarteret, vilket 1872-74 byggdes vid den ståtliga Kungsportsavenyn.

Heyman valde för egen del en stor hörntomt vid stadsdelens två korsande raka huvudstråk som stod i bekväm förbindelse med andra stadsdelar: den breda esplanaden Vasagatan från Kungsportsavenyn i öster, Viktoriagatan med gamla staden inom vallgraven i norr och det blivande villaområdet i bergsluttningen söderut.

Stadens byggnadsbestämmelser i kvarter för tätt bebyggande föreskrev att fasaderna mot gatan måste följa hela tomtgränsen mellan brandmurarna mot granntomterna. Detta innebar således att Heymans villa skulle ligga inbyggd i ett konventionellt stadskvarter.

[…]

Heymans villa fick vid kvarterets fortsatta bebyggande 1877-78 inga efterföljare som grannar utan blev ett exklusivt inslag med personlig egenart i ett av det nya borgerliga bostadsområdets tätt bebyggda stenstadskvarter. Den uttrycksfulla franska arkitektur som Heyman valde för sitt residens tillämpades dock i de anslutande trevånings hyreshusens fasader med krönande mansardvåningar och blev 1870-talets modestil för tät kvartersbebyggelse i 3-4 våningar. De ståtliga ”Rappska husen” (1875), utgörande ett av parkkvarteren, och ”franska kvarteret” (1875-78) vid Kungsportsavenyn var de främsta exponenterna för denna stiltrend.

Byggnaden var Petersons första betydande arbete i Göteborg och ett av de första stenhusen som byggdes när staden började expandera utanför Vallgraven.

Byggnaden är i två våningar med ett brant tak och den starkt skulpturala arkitekturen med kolonner, lister, friser, urnor och figurer har utförts i en ljus puts enligt 1870-talets inriktning. Inramningen av huvudentrén mot Vasagatan består av två fristående kolonner med skulpturer. Flera byggnader i kvarteret Apeln och längs Viktoriagatan, kom att utformas av Peterson, samtliga med nyrenässansens formspråk.

Inuti byggnaden finns frisen Baldersbränna, som räknas som skulptören Alexander Carlsons huvudverk. Den är utförd i Rom år 1877. Frisens många figurer visar Balders likfärd och den nordiska gudasagans huvudpersoner.

Heymanska villans byggnadsminnesförklaring

Advertisements

One Response to Heymanska villan

  1. […] till en början. Några av dessa villor finns kvar, exempelvis S.A. Hedlunds, Aug. Th Carlsons och Heymans men andra revs för att ge plats för stenhyreshusen kring Fogelbergsgatan. Uppe på berget växte […]

Kommentera